Fyll i din e-postadress för gratis uppdateringar om Triangelns IK P-05
Du är redan följare. Får du inga mejl kan du redigera dina Notisinställningar under Mina uppgifter.
Klicka på bekräftelselänken i det mejl vi skickat dig för att börja ta emot uppdateringar från Triangelns IK P-05.
P-05
Följ oss för uppdateringar
Om Sven Jerring, Sveriges radios klassiska radioreporter hade varit på konstgräset igår när Tigrarna från Tuna tog emot Syrianska P05 i gul serie Pojkar 12, hade han fått se en mycket spännande match! Där var skrikande, hejande mammor, pappor som utlovade tungkyssa lagledaren, där var heta känslor och hårda närkamper!
Om Sven Jerring stått vid sidlinjen hade han hade fått se Daniel mycket snyggt spela fram Adnan. Adnan vars chans gick strax utanför höger stolpe efter en fin räddning! Han hade fått sett syrianska chanser där kanske bollen var ännu närmare nätet. Han hade definitivt känt stämningen när Syrianska gjorde 0-1 att här skulle inga tigrar vika ner sig! Här skulle gästerna inte få någon ro.
Om Sven stått i publiken skulle han fått se vår straff, vårt första stora hopp, försvinna långt över ribban men ändå hur tigrarna bet sig kvar och kämpade vidare. Han skulle sett Lee dribbla sig fri och komma själv med målvakten och höra domaren blåsa en ny straff. Möjligen skulle han också ha hört lagledaren muttra att vi skulle nog behöva 32 straffar för att få dit den. Hugo hörde det definitivt inte utan placerade in bollen med sibirisk kyla vid stolpen.
Kanske hade slutet fått Sven att inspireras till en parafras från en annan gång, från en annan tid. Kanske hade han imponerats av våra spelares kämpatakter och hur de slet för varandra och sitt lag. Kanske hade han tagit tag i mikrofonen och utbrustit:
De är små men sannerligen de är hårda!
Man tror inte sina ögon. Det är obeskrivligt!
Tigrar! Tigrar!
Vilt försvarande tigrar!
Tigrar som hoppar, tigrar som kastar sig, tigrar som flänger sig, ..som gör allt för sin poäng!
...
Det finns något nöjt i blicken hos våra spelare efter slutsignalen! Det finns smärta hos flera av våra haltande grabbar men det är en positiv smärta. Det är en skön värk! Vi kämpade tillsammans och vi klarade det! Vi gav oss aldrig!
Om Sven varit på konstgräset igår hade han sett det medan han njutit av Carolines goda rabarberkaka och trevliga kaffeförsäljning!
Vi som var där tackar domaren, som fick en tuff start i första matchen i karriären, men som gjorde en mycket bra insats. Ibland är det bra att påminna sig om att det är barn som spelar och barn som dömer! Vi tackar Syrianska, alla som hjälpte till och alla som hejade!
Fast mest tackar vi vår egen fantastiska tigerflock:
Adnan, Albin, Amir, Aurelius, Daniel, Edwin, Hugo, Lee, Love, Nikki, Simon och Valton
för er strålande insats!
/Andreas, Pehr, Daniel, Jari och Anders
Ps Några bilder från matchen hittar du här
PPS: Vill du förstå bakgrunden till texten och lära dig lite svensk idrottshistoria så hittar du Sven Jerrings klassiska referat från OS-matchen mellan Sverige-Japan i Berlin 1936 här
Kommentera
Du måste logga in för att kommentera