Händelserikt i Glanshammar!

Degraderingen till division 3 var, i stort sett, redan klar, men det var ändå ett laddat gäng som åkte till Glanshammar för att bevisa att glöden finns kvar. Hanna hade åkt till Spanien och Linda ersatte henne mellan stolparna - ett byte som vi kände oss trygga med.

Inledningen av matchen var helt i ÖSK-favör. Det är inte många matcher som vi har inlett riktigt bra, men den här gången gjorde vi det. Vi var aggressiva i pressen och hade mer boll än Glanshammar. Ändå var GIF, i vanlig ordning, inte helt ofarliga. Djupledslöpningar oroade och ställde till problem vid ett flertal tillfällen. Ändå var det ÖSK som skapade de vassaste chanserna och efter ca 25 minuter tog vi också följdriktigt ledningen genom Emmis som stötte in en frispark från Ryda vid bortre stolpen. Härligt! Vickan visste vad som gällde:

- Kom igen nu, tjejer! Bara 17 kvar!

Direkt efter avspark skapade vi ett nytt läge, men i friläge med målvakten var dock Emma S alltför enbent. I stället blev det Glanshammars-kontring och ännu en gång blev det kritiskt i djupled bakom backlinjen. Linda befann sig plötsligt utanför straffområdet och stoppade bollen rent reflexmässigt -med händerna!. Naturligtvis blev det rött kort och utvisning. Ooops! Tur att vi har upptäckt en ny målvaktstalang den senaste veckan. Affi greppade självsäkert målvaktshandskarna och gjorde en stormatch mellan stolparna. "Jag har ju aldrig förlorat här", sa hon innan matchen - och hon fick rätt.

Glanshammar fick känna på den heta glöden från kämpande ÖSK:are och hade svårt att få till något ordnat spel. Det var ju nästan alltid en svartvit spelare i vägen. Kortpassningsspelets förbannelse drabbade tyvärr laget direkt i inledningen av andra halvlek, något som inte var särskilt framgångsrikt. Trots att vi kämpade och slet och vann mycket boll, så gjorde vi oss själva en björntjänst genom att alltför ofta spela bollen direkt tillbaka till en gul spelare igen. Och till slut kunde vi inte hålla emot längre. 1 - 1-målet var en riktig stänkare under ribban - inte mycket Affi kunde göra åt den. Om sanningen ska fram var det ett rent under att det inte blev en förlust till slut. Glanshammarsspelarna hade definitivt inte siktet rätt inställt i dagens match.

Hela laget ska ha en eloge för kampinsatsen, men extra plus får mittfältet med Ida, Vickan, Jeckan och Emma S.

Noteras bör att Emma A fick göra sin division 2-debut till slut, efter sin långa skadefrånvaro.