Skuttunge - Vattholma (något sen rapportering)

Söndagskväll i Skuttunge och Movallen öppnar upp kiosken för första gången på länge. Malin står och vrålar för att sälja mer och folk går kanske inte riktigt man ur huse men en hel del placerar sig runt planen för att dricka kaffe, käka toast och njuta av skönspelet som en klassisk brunkarmatch mellan Skuttunge och Vattholma erbjuder. Främst när planen kanske inte är riktigt lika jämn som Camp Nou.

Laget till drabbning var följande:
Målvakt: Johannes
Backlinje: Kåre, Nesset, Jerry, Oscar W
Mitt: Ahmed, Isak, Danne
Anfall: Dogge, Sebbe, Lachlan
Avd: Kevin, Matte, Martin O

Skuttunges trupp är precis som den brukar denna tid på året. En hel del bra spelare på planen och minst lika många som är sjuk, skadade, jobbar, rest bort, är på dop, fikar hos mormor eller något annat som gör att coacherna sliter sitt hår. Dagens match ställer SSK en bra elva på plan men kanske med ca 38 kg mindre vikt i snitt på spelarna och nästan lika många år yngre än motståndarna också. Vilket inte brukar gynna det unga och lätta laget!

Di gula börjar bra och lyckas rulla i gång skapligt första 10 min. Holmas åldrande lag, som faktiskt är så pass högt att herr Lindström inte skulle varit äldst om han vågat vara med denna kväll, jobbar sig dock in i matchen och börjar köra sitt mera fysiska spel när de väl kommer nära SSK:s spelare. Innan de hinner få igång spelet så bjuder SSK på en gratischans genom att inte prata med varandra och då hinner till och med Holmas forward med att få en fot först på bollen och peta in 0-1.

Bollen hinner knappt läggas på mittpunkten innan Isak, som tydligen studerat Modric senaste tiden, slår en perfekt boll till Sebbe som sin vana trogen löpter förbi sin ytterback och serverar Lachlan som till publikens glädje kan lägga in 1-1.
Bara minuten senare kommer en lika fin boll där Lachlan kommer lite ur vinkel men skottfintar bort både försvarare och målvakt. Det vill sig dock inte bättre än att motståndaren med en lagom dold bensax fäller honom i stället. Straff skriker alla utom Camilla på läktaren, ty hon gör samma bedömning som domaren. Lachlan har studerat fallkonst lika lite som han tränat fotboll i år, dvs noll och inget, vilket gör att hans onaturligt naturliga fall gör att mannen i svart vinkar avvärjande och låter spelet gå vidare. I 30 minuten händer det som inte ens ger pengarna tillbaka på ett spel, den oundvikliga skadan på Lachlan som tyvärr blir tvungen att kliva av med ett skadat knä. Tråkigt då han alltid bidrar med både glädje och mål och vi hoppas på att det är mindre allvarligt än det såg ut. Martin O får komma in istället.

Vattholma trummar på och när de i varje närkamp kör ner di Gula i gräset, kommer längre och längre upp i planen så blir det jobbigt för hemmalaget. Att sen motståndarnas 1-2 mål kommer i 39:e minuten efter ett svandyk och efterföljande ”död” på en av deras tunga anfallare är tyvärr inte annat än patetiskt. Kanske inte domaren för dagens bästa beslut att blåsa straff. Men nu blev det så och det är bara för di gula att tugga i sig.

Paus och coach Martin försöker ta in lite frisk energi och tunga kg även för hemmalaget. Ut med Dogge och in med rekryt Kevin. Ut med Oscar och in med Matte. Det blev kanske inte så många fler löpmeter men närkamperna blev mer intensiva när Kevin kommer in och spelar som den soldat han är och Matte kommer in och spelar som, ja som Matte!
Stämning är både grinig och tuff, precis som alltid i dessa derbyn vilket innebär att man på läktaren sitter och kollar mellan fingrarna då Kåre kommer flygandes med tolv dobbar från ena håller och en motståndare från andra. Känns lite som att kolla på en klassisk drabbning mellan Arsenal och Man United när Viera och Keane var på topp, förutom bollkontrollen, tekniken, känslan och farten. Men de sena tacklingarna satt! Stämning och satsningarna blir inte direkt mindre när rättskiparen för dagen har en rätt pendlande nivå och spelarna ena sekunden får gult för en hand i ryggen för att nästa sekund klara sig helt från frispark efter ett halvt mordförsök. Det är aldrig riktigt bra i dessa matcher, även om ansvaret så klart ligger på alla spelare att för den delen sköta sig.

I 60 minuten sprattlar Isak till igen och serverar en passning till Sebbe som sliter sig loss och kan trycka in 2-2. Efter det så blir det ännu mer ställningskrig med väldigt få klara målchanser eller fina passningar sista halvtimmen. Det som sticker ut mest är väl att 48 kg Ahmed får mer stryk sista 20 minuterna än under en normal säsong vilket gör att till och med Vattholmas spelare ber lite om ursäkt efter matchen.

Klart är att när domaren blåser av är all grinighet som bortblåst och lagen är bästa kompisar igen, vilket verkligen skall benämnas och ges beröm om till samtliga spelare.
En poäng var och fortsatt toppkänning för lagen som har sju poäng var efter tre matcher.

Henrik Lindström Utespelare