Tredje raka i Div. 7

Ny hemmamatch på ett soligt Movallen denna tisdagskväll och förutsättningarna är riktigt bra. Planen nyklippt och kritad samtidigt som Coach Skans kan ståta med ett, på pappret, riktigt bra lag. Jocke är som vanligt klippan i mål. Framför honom en backlinje med Oskar A, Oscar W, Henrik L och Karim. Ovanför dem två defensiva mittfältare i Jonte och Fredrik. Sen en offensiv trio med Johan L, John och Matte B samt högst upp på topp Sebbe. Riktigt stark bänk med Feisal, Kåre, Samuel, Josef och Cule. Dessutom Ahmed som i årets breda trupp blev petat i omklädningsrummet och fick ta över rollen som lagledare istället. Vilket han gjorde med den äran.

Skuttunge har i de två tidigare matcherna för säsongen fram för allt jobbat för varandra och kämpat stenhårt i 90 minuter. Något som vi även pratade om inför denna match. När matchen drar igång så visar det sig dock att just inställning och kämparvilja inte riktigt finns där. Tvärt om sjunker Di gula ner i motståndarnas tempo, får ett långt lag och sätter press en och en. Enköping visar då att de har en hel del spelare med teknik och spelsinne vilket gör att de rullar boll riktigt bra på mittplan för att sen hota i djupled. Något som leder till att främst backlinjen får springa betydligt fler meter än vad de är både vana med eller kropparna vill.

Så snart SSK sätter en hyggligt bra press och lite högre tempo i löpningarna så hotar vi dock direkt i offensiv riktning. En för dagen hyggligt ensam med rätt inställning i första halvlek, Matte B, sliter på riktigt bra på sin högerkant och får en kanonpass av John som han, med en riktigt klassavslut trycker dit 1-0 med efter sex minuter.
Inställningen på övriga var som sagt inte perfekt och även om vi fortsätter skapa en del lägen låter vi Enköping komma högre och högre vilket turligt nog inte resulterar i mer än ett hyggligt skarpt gult kort på Karim som resolut sätter stopp på framstormande Enköpingsspelare. Matte B tröttnar på oss andra och serverar i den 20 minuten, som tack för kaffet sedan tidigare, en magisk pass till John som lägger dit 2-0 och livet känns lite ljusare.

Efter det böljar spelet lite fram och tillbaka där SSK fortsätter hålla sig på 60% men också skapar lägen så snart gasen trycks lite längre ner. I ca minut 30 lyckas Henrik springa ifatt en motståndare, sno bollen, driva upp lagom långt och slå en rätt okej djupledsboll på en framstörtande Sebbe som tar fart från knappt halva planen. Sina vana trogen har han kompassen lite felinställd och driver ut mot vänster. Men vad gör det när han stannar upp strax utanför straffområdet, gör bort sin back, kliver in lite i banan och klipper till med ett avslut a la Hazard och borrar upp bollen i bortre krysset. Riktigt snyggt och 3-0.
Bara minuter senare så trixar vår, i tidigare inlägg framlyfte "årets överraskning" Fredrik fram och trollar bort ett flertal blåa motståndare innan han serverar Sebbe en macka. Han vill inte vara sämre den här gången, och med minnet från förra avslutet att krysset alltid är ledigt, väljer han att från snäv vinkel och rak vrist trycka upp bollen i andra krysset. 4-0 och god natt för Enköping.

I halvlekens sista sekunder får dock de blå en frispark som skickas in mot Skuttunges straffområde och där mittbaken för dagen, Henrik L, märker att tyngdlagen blir starkare för varje år och hörseln sämre, vilket resulterar i att han inte hör Jockes bröl eller lyckas nå bollen tillräckligt bra. Skarven blir perfekt till en fri Enköpingsspelare som med en bredsida kan lägga in 4-1. Direkt efter blir det halvtidsvila.

Lite tragikomiskt går vi in i omklädningsrummet med en väldigt grinig mittback, gnällig coach och lite hängande huvuden över lag. Inte ofta när man leder med 4-1. Men vi känner alla att om vi bara kliver igång och kör på lite till så skulle vi få ut så mycket mer av matchen. Vi knyter nävarna, garvar lite och bestämmer oss för att gå ut och köra på.

Andra halvlek byter vi in spelare på alla håll och kanter. Matte, Karim och Larsson kliver av till förmån för Kåre, Josef och Cule. Efter fem minuter skadar sig tyvärr John och även Feisal kommer in.
Di nya sättter mer fart och Kåre visar från första sekund att finspel är inte han starka sida, men inställning och full fart dessto mer. På tal om inte sin starkaste sida så visar Cule att han har en bit kvar till toppstriker. Från åtta meters håll och ingen i närheten tycker han att stolpen är ett bra ställe att placera bollen. Lite senare får bollen dock vitja nätet via hans fötter. Tyvärr är det nätet bakom mål som hjälper Roffe att inte behöva springa halvvägs till Skuttungeby för att hämta bollen.

Jonte gör dock processen kort och visar oanade talanger, likt en Romario i toppform, och drar stillastående till med en klassisk tåjagare från straffområdeslinjen. In i burgaveln och 5-1. Väljer sen att lägga sig ner med ont i foten. Om det var en vrickad tå eller en motståndares spark har inte riktigt framgått.
Skuttunge fortsätter att skapa lägen och samtidigt börjar spelet att hårdna över hela planen. Både Skuttunge och Enköping kommer lite senare in i närkamperna och även om matchen känns rätt snäll så blir det en hel del fula närkamper. Kåre är för en gång skull inte överrens med dommaren och får ett gult kort för snack. Helt obefogat enligt honom själv.

I 75 minuten kommer Enköping upp i ett sporadiskt anfall och avlossar från hyggligt långt håll en lagom bra snedträff. Bländad av solen, lurad av en tuva och lite dålig dragningskraft gör att Jocke inte riktigt hinner få undan bollen och den smiter retfullt in i burgaveln. 5-2.

Skuttunge fortsätter skapa lägen samtidigt som Jonte gör Roine nöjd (eller?) genom att gå in hårdare och hårdare i varje närkamp som går. Man skulle kunna tro att han nästa jagar ett rött kort men förvånande för både honom själv och övriga prickar han bollen varje gång och slipper undan med lite kommentarer från motståndarna.

I 85 minuten bestämmer sig Cule för att gå från målsumpare till assiskung och kör en liten drive på vänsterkanten. Kliver in i straffområdet och lurar motståndaren med en titt- alternativt stoppfint, som gör att motsåndaren går åt ena hållet och bollen rullar vidare till Samuel. Där är Samuel lika duktiga på finter som Cule och väljer att göra en skottfint delux genom att helt sonika missa bollen med vänster och låter den rulla vidare till Sebbe som enkelt lägger in sitt tredje för dagen!

Sista som händer så går Kåre in med rakt ben och dobbarna före i en duell. Helt korrekt på bollen och inte ens frispark enligt honom själv. Domaren , motståndarna, medspelare, publik, Åke och grannens hundar tycker något annat och andra gula för dagen visas upp. Som tack för det kommer därför även det röda upp och Kåre får lagom glatt muttrande kliva av planen. Direkt efter blåser domaren av matchen och tredje raka segern är lika kassaskåpssäker som skön!

Henrik Lindström Utespelare