Matchreferat Skuttunge SK - Rasbo IK

Veckomatch igen, kan vara svårt att fokusera men det gick bra och blablablabla. Nu pratar vi om nåt annat, lite mer utzoomat och med lite längre perspektiv. Vi kan kalla det här referatet “give credit where credit is due”.

Skuttunge SK har efter de första tio matcherna bäst målskillnad i serien. I och med detta läggs mycket fokus på vad som händer längst fram i SSK-spelet, med fräsiga överlapp och trollgubbar som hittar krysset, inte minst i referaten. Men det är bara halva matematiken i fotboll, den andra är att inte få några mål i gutten. För Skuttunge SK Herr är det ingen svår algebra, och har inte varit det under de fem säsonger som vi har belönats med seriens bästa målvakt.
Algoritmen är enkel: Eric Wennman. Det är svårt att som utespelare inte vara ödmjuk inför sin livlina längst bak, ibland är man rent av rädd för honom. En gång sparkade han sönder nätet när vi körde fotbollstennis. Erik har bidragit till professionalism och fokus på alla sammankomster han närvarat vid i fem års tid. Det är inget trams, det är 60-metersutkast och hårtork om man står fel, rakt över disk. Det är lättare att fokusera på sina egna tillkortakommanden när man vet att man har facit bakom sig.

Så var det även igår. Kaelkborijarna i Rasbo hade väl en handfull chanser, några gånger till följd av backslarv, några gånger till följd av att dom faktiskt var intresserade av lädret och inte försökte skicka SSK:are till Akademiska. Matchen står och väger med en 1-0-ledning ganska länge (Gurra/Adde/Jazze målskytt), där ett fysiskt Rasbo är med i matchen så länge det finns ett litet fönster på glänt för en kvittering. Då står han där, 90 kilo kärlek mellan avslut och nät, dödar bolljäveln så fort den är i närheten. Det var handparader och det var utboxningar som hämtade ur Neuers DVD-box. Det går inte att göra mål på en sån maskin.

Pater Wennman; qui es in kassen,
sanctificetur nomen tuum,
adveniat regnum tuum,
fiat voluntas tua,
sicut in fotbollsmatcher, et in ööh på träning.

Amen.

Epilog: Tack för en härlig hemmamatch, Skuttunge-publiken! Tack också till domartrion, vi ber om ursäkt för att vi stundtals är i obalans när det flyger människolemmar till höger och vänster efter helt absurda satsningar från gästerna. Vi tänker däremot inte be någon Rasbo-spelare om ursäkt.

Övriga målskyttar för kvällen: Jazze och Dogge. Observera att bilden är ett montage, vi kunde inte bestämma oss för vilken symbolik som var mest talande.


Glöm inte att det är avslutning på vårsäsongen mot Månkis hemma på tisdag om en vecka! Då blir det rajraj och vuvuzelas! Leta fram tifon!! Framåt gula kamrater!

Fredrik Olsson