Referat: Orust FC Utv-lag - Skärhamns IK 2-4

Igår var det äntligen dax för match igen. Ö-derby mot Orust FC. En match vi visste skulle bli tuff på förhand då vi kunde ana att de var revanshlystna efter vår vinst hemma på Röa.
Vår uppstart efter sommaren har varit minst sagt kämpig med massvis av sjukdomar, resor och skador. Inför drabbningen hade vi 8 ordinarie spelare frånvarande medans Orust förstärkte sitt lag med mycket rutin från sitt div 2 lag. Ett stort tack till vårat Utvecklingslag som lånade ut 3 spelare som kunde stötta upp.
Vi visste att motståndet skulle bli tufft så vi lekte en del med tanken på hur vi skulle möta detta med den tunna trupp vi hade. Men parkera bussen var aldrig ett riktigt alternativ utan vi spelar vårat spel oavsett förutsättningar. En ung (17,8 i medelålder) trupp äntrande Tavelbordsvallen utmärkta konstgräsplan i sensommarsolen. Förutsättningarna gick inte att klaga på (om man ignorerade den pikanta doften av gödsel som låg tät över fälten)

Matchen startade i ett fint tempo där båda lagen försiktigt testade sig fram. Orust hade en väldigt rutinerad centrallinje som skulle visa sig besvärliga. i den 14:e minuten fick Orust iväg ett slumpskott efter en tilltrasslad situation i straffområdet som retsamt letade sig in vid bortre stolpen. Detta var inget inget som nedslog vårat unga lag utan direkt efter avsparken började vi rulla boll som aldrig förr. Tidigare i år har vi haft det förtvivlat svårt att spela oss upp längs första tredjedelen. Detta är något som varit stort fokus på under de senaste träningarna. Detta märktes tydligt då tjejerna stundtals spelade som Barcelona, anno 2009. Det rullades från mittbackar upp till mötandes mittfältare som väggspelade med ytterbacker till löpande forwards. Men den sista tredjedelen fick vi kämpa ordentligt på. 3 ytters rutinerade mittbackar gjorde livet svårt för våra forwards och bjöd inte på många meter.
Tyvärr fick Orust ökat på till 0-2 på en frispark efter Alinde mördat en Orustare en bit utanför straffområdet. Men vi fortsatte rulla och rulla. Alla eventulla uppstick från Orust hanterades tryckt av den för dagen nykomponerade backlinjen med Freja som magnifik general (kommer återkomma till detta senare). Efter 30 minuter börjar vi sakta äta oss upp i banan men har förtvivlat svårt att komma till avslut. Närmsta vi kommer innan halvtidsvisslan är ett vackert långskott från Greta (med vänstern) klockrent i ribban. En kul kuriosa är att vi slår mer passningar i första halvlek än vad TdFF gjorde mot oss under hela matchen (Tack AI och vår VEO kamera)

Vi går tillhalvtidsvila med en positiv känsla. Vi har vågat spela vårat spel mot ett högkvalitativt motstånd

Andra halvlek startar i samma spår. Vi rullar boll men fastnar utan komma till avslut, Orust försöker sticka upp men hålls ut till kanterna av desarmeras. Detta ställningskrig bryts med några händelserika minuter. I den 53:e minuten krigar Elin Larsson till sig bollen i mitten. Driver ut mot höger och piskar in ett inlägg, som via huvudet på en försvarare, landar framför en framrusande Bettie som iskallt lyfter den över målvakten. 1-2.
Men som man säger, man är aldrig så sårbar som när man precis gjort mål. Nästa per omgående drygar Orust ut sin ledning med genomskärande passning mellan mitbackarna på spelre som löper in bakom och avslutar otagbart i krysset.
Efter det tappar vi lite momentum och Orust trycker på med förnyade krafter. Men enbart två spelare på bänken varv en knappt frisk från förkylning så börjar tröttheten synas. Men vi jobbar oss sakta tillbaka in i matchen med envetet passningsspel men lagom till det ökar Orust på sin ledning med 1-4.
Strax innan slutet kanaliserar Freja sin innre Thanos och tänker "Fine i´ll do it myself". Hon tar emot en långboll på egenplan halva och börjar driva framåt. Dribblar av en mittfältare och sedan en andra mittfältare innan hon vrider över bollen på sin höger och borrar in ett skott från 20 meter in vid målvaktes bortre stolpe.
Vi åker hem med en förlust men det är oviktigt på vi alltid spelar efter prestation och inte resultat. Och denna prestationen var sannerligen något att bygga vidare på.
En extra stor eloge till våra debutanter för dagen. Agnes som for som en vivelvind upp och ner från sin vänsterbacksplats och Annie som slet otacksamt mot 15 år äldre försvarare.

Nästa vecka är det nya friska tag (och med friska så verkar det som våra sjuklingar kommer vara friska). Då är det dax för höstens match när TdFF gästar Röavallen. Vi hoppas på fint väder, strålande spel och fullsatta läktare.

Väl mött på Röa den 10:e kl 19:00

Björn Johansson Ass. Tränare