Darbaz` drömmål sänkte Gilleby

Bild: Darbaz avgjorde med ett kanonskott mot Gilleby.

Det skjuts för lite i svensk fotboll brukar man säga. På Tavlebordsvallen igår kväll klockan 19.22 var det i alla fall en kille som sköt. Och som han sköt!

Vi fryser situationen och tittar……bollen kommer ut till Darbaz Hussein i högerinnerposition, strax utanför straffområdet. Han måttar…. drar till ….och det säger bara PANG! Målvakten gör ett tigersprång mot bollen men kan bara se den gå in stenhårt i sitt vänstra kryss. Vi visste det inte då, men målet avgjorde den täta matchen mot Gilleby – så tack för segern, Darbaz!


Man kan vinna fotbollsmatcher med 8-0 och spela drömfotboll. Det är härligt. Men man kan också spela sådär, kriga infernaliskt, stå emot en anstormning och till slut älska slutsignalen när man vunnit på bortaplan med 1-0 – och det är nästan ännu skönare. Och visst minns vi de härliga 1-0-segrarna på bortaplan förra året mot Bovall/ Hunnebo och Lysekil, som i någon mening kan sägas avgjort serien.

Den känslan var tillbaka på Tavlebordsvallen i går. För trots att det var vår match och vi är det klart bättre fotbollslaget så blev det en pärs i andra halvlek då Gilleby tilläts ta över. Det var nog inte många som hade protesterat om Gilleby hade kvitterat på någon av sina många chanser i andra halvlek, men vi red ut stormen, och tackar vi Darbaz för segermålet, ska vi tacka Daniel och hela backlinjen än mer för att vi höll nollan.

Matchen började dock som våra matcher brukar börja. Starkt, bra bolltempo och med hög press på motståndarna, och då kommer också chanserna. Fredrik var igenom två gånger och det brukar ju betyda två mål, men den här gången räddade Gillebys mycket duktige målvakt, eller också gick skottet över. Arlind hade också en bra chans, och utan att vara för enögd kunde vi gjort åtminstone tre mål i första halvleken och stängt matchen. Nu blev det ett – och det var ju inte vilket mål som helst, som vi noterat.

Gilleby lyfte upp spelat efterhand och i slutet av första halvlek är de mycket nära att kvittera, men bollen smiter tätt utanför stolpen.

Tyvärr blev detta ett omen inför andra halvlek, då vårt självförtroende tycktes vara som bortblåst. Det var plötsligt Gilleby som vann duellerna, som lät bollen gå och som skapade chanserna. Anförda av den mycket duktige lagkaptenen Alban Thaqi – med förflutet i Stenungsund - skapade Gilleby ett antal lägen, och det lag som hade framstått som fullståndigt underlägsna i första halvlek var plötsligt bättre än oss – trots att vi, helt objektivt, är ett mycket bättre fotbollslag.

Så vad göra när vi blir pressade och skönspelet uteblir? Ja, men herre gud, då får man ju kriga i stället, och det gjorde vi ju kanon. Daniel gör som vanligt några avgörande räddningar, och hela backlinjen är helt lysande när det blåser som värst. Och vi säger det igen – 2014 ska det fan i mig vara svårt att göra mål på Svane, och det fick vi ett nytt bevis för i går.

Vi rider ut stormen – och i sanningens namn ska sägas att vi också skapar ett par bra riktigt farliga chanser i andra halvlek; utan resultat. Men det gjorde ju inte så mycket när slutsignalen väl ljöd och lät som bomull i våra öron.

Vi var nog en del som stod och funderade på underlaget under matchen i går. Hade vi spelat på det närbelägna konstgräset, ja, då är chansen stor att vi hade rullat ut Gilleby på samma sätt som vi pulveriserade Ödsmål och Högsäter i träningsmatcherna. Nu blev det vanligt gräs, helt okej i och för sig, men ändå svårspelat och ”trögt” för vårt sätt att spela fotboll, och så blev det som det blev.

Det känns också som att våra motståndare nu har full koll på att vi är ett bra lag, och att de vet om att vi har riktig spets i vårt anfallsspel när det fungerar.

Hur som helst. Nu har vi tre raka segrar i serien – och det är ju en både imponerande och lysande inledning. Och tittar vi längre bakåt har vi faktiskt inte tappat en enda poäng sedan förlusten i Hamburgsund i juni förra året – om man bortser från DM-förlusten mot Grebbestad i februari.

Nu väntar två raka hemmamatcher mot Stala/Myckleby hemma nästa fredag och Stångenäs lag 2 fredagen därpå.

Men innan dess ska vi också försöka tvåla till division IV-laget Svarteborg i DM-kvartsfinalen på Svanevallen på tisdag. Så kom dit på tisdag kl 18.30 för sjuttsingen.



Laget mot Gilleby:

Daniel

Christer – Mattias N – Belle – Micke

Darbaz – Andersson – Patrik - Sebastian

Arlind – Fredrik


Ersättare: Nabaz, Edon, Endrit, Telkert


Matchfakta:


0-1, 22 min; Darbaz Hussein


Varningar: Darbaz, Endrit


Domare: Kjell Johansson, Joakim Larsson (ass), Jesper andersson (ass)

Publik: 52



Supportrarnas val:

3 poäng – Christer

2 poäng – Daniel

1 poäng – Patrik


Poängligan efter tre matcher:

4 poäng: Daniel

3 poäng: Darbaz, Mattias N, Christer

2 poäng: Fredrik, Belle

1 poäng: Patrik


Sagt efter matchen:

”Fan, vilken krigarinsats vi gör killar. Vi skiter i spelet i dag. Det var dom tre poängen vi skulle ha! HURRA, HURRA, HURRA!!”

Danne i sitt glödande lilla tal efter matchen


”Ja, Danne var bra, och Christer var jävligt bra, och Lukas förstås, och Belle får vi inte glömma, och Micke, och Patrik på mitten…

Leif ”Kalle” Karlsson rabblade nästan upp hela laget när dagens poäng skulle delas ut.


”Fan, va nervöst!”

Arben, Richard Larsson, Erik och Pesha gav unisont uttryck för den gamla sanningen att det är mycket värre att sitta och titta på än att spela.



Dagens matchreferent/ Peter Sundblad