Koncentration

Måste bara skriva om den här lille killen till höger på bilden. Först måste sägas att ingen skugga ska falla över Tomas Forsberg, min gode lagkamrat. Han gjorde bara vad de flesta av oss skulle ha gjort. Han räknade med att detta slutspel måste vara remi och väntade bara på att hans unge motspelare skulle inse detta. Unge Joar tänkte däremot: det kanske inte är remi ändå. Om jag vrider och vänder på allt så kanske..........

När Joar Östlund och Hugo Wernberg kom till lokalen, så såg det ut som om de var bara två intresserade kids som ville titta på när farbröderna - och tant Borislava - skulle spela match. Men istället var det ju dessa två skolgrabbar som skulle vara med och leda sitt lag till seger. Skenet kan verkligen bedra.

När Joar tänkte länge över en ställning liknande den på bilden satt jag på min plats och betraktade honom. Jag hade då för länge sedan fått ge upp mitt parti mot Lennarth Eriksson. Joars ögon spelade över brädan på jakt efter något ännu inte upptäckt. Plötsligt började han blinka ett bra tag. Jag tänkte: killen kanske somnar. Han hade vad jag vet aldrig stigit upp från brädan under partiet. Men blinkandet upphörde efter ett tag. Och så syntes den åter tydligt: koncentrationen.

Gunnar Sundman Sekreterare