Vi gör så gott vi kan

Varning för långt inlägg, men känner att jag måste få reagera.

Vill börja med att vara tydlig med att detta helt är mina åsikter personligen, även om jag tror att övriga i ledarstaben håller med i mycket.

Idag åkte vi på ytterligare en tung förlust. Tjejerna kämpade på, men vi är inte på samma nivå som motståndarna än helt enkelt.
Efter matchen har det kommit fram att föräldrar suttit på sidan och diskuterat kring att det inte är så konstigt att vi förlorar matcher hela tiden när vi ställer in så mycket träningar osv.

För mig spelar det ingen roll vem det kommer ifrån - jag tycker bara att det är jättetråkigt att höra. Av fler anledningar;

1. Avstängda planer är inte vårt beslut.

2. Vi sliter verkligen för att få ihop tillvaron med övriga familjen och försöka få tjejerna att ha det kul. Pendlar själv 1,5 h per dag - och har två andra barn som jag också vill engagera mig i. Stressar från jobb till träning. Då blir man ledsen av sånt.

3. De flesta lag vi mött har varit födda -10 hela gänget. I vårt lag ungefär 50/50. Klart ett år gör mycket i den här åldern. Vissa har tyckt det varit läskigt på match för att motståndarna är stora. Vissa hos oss har börjat i år, är lite bollrädda och så. Så måste det få vara.

4. Med en del nya spelare måste vi köra lite från grunden. Kan vi inte passa/markera/göra oss spelbara är det ju ingen vits att börja med taktik.

5. I förra veckan la jag upp ett pass med mer taktiska bitar. Blev inte bra. Tjejerna har svårt att ta till sig sånt och många står och pratar om annat så man måste förklara om 1 å 2 å 3 ggr. De är trötta, frågar när träningen är slut osv. Jag känner att gruppen som helhet inte är där än. Vi får köra på, lära av våra erfarenheter och förhoppningvis utvecklas framåt i det.
Påminn gärna tjejerna om att vi är där för att träna och att det inte är farligt att ta i och bli helt slut ibland.

6. Om det viktigaste är att vinna (för föräldrarna?) är jag inte rätt person att vara med i laget. Taktik kommer aldrig vara min styrka och att vinna kommer aldrig vara viktigast för mig. Jag är med för att jag känner att det behövs ledarroller som fokuserar på annat. Lyfta de som har en bit kvar bland annat. Få tjejerna att trivas, vara trygga och våga. Jag vill ha med alla på tåget. Vi låter alla spela, få testa olika positioner och "toppar" aldrig vårt lag.

Med det sagt får gärna ni föräldrar fundera på om det är någon av er som känner att ni skulle kunna bidra med mer för att få laget att utvecklas. Vi känner ibland att fyra är för lite för att rodda träningar och matcher, så fler ledare välkomnas.
Vi får ta ett föräldramöte efter uppehållet kanske och se om vi kan bli några fler.

Framöver hoppas jag att ni på sidan fortsätter heja i positiv anda som jag upplever att ni tidigare alltid har gjort.

Med vänlig hälsning,
Johanna

Johanna Linde Förälder