Referat: Ryssby IF - HL21

Det var en kväll vi sett fram emot ända sedan förlusten i Hamneda i derbyt den 11:e maj tidigare i vår. Detta efter att då ha gjort en match som vi alla kände att vi kunde gjort bättre. Revanschlusten var stor.

Förutsättningarna var perfekta. En grön kortklippt gräsmatta. Lagom ljum sensommarvärme och några lätta regnstänk i luften. En 18-man stark matchtrupp skulle ta sig an de obesegrade serieledarna. Smålänningen riggade kamerorna.

Redan efter 20 sekunder får HL ett inkast djupt ner på vår planhalva. Mandus flyttar upp och sular in bollen som nickaskarvas innan den går på undertecknads skalle i en perfekt båge över Emil och in i eget mål. Vad som kan ha varit det snabbaste självmålet (35s) på Lunnavallen genom tiderna var ett faktum.

Knappt 2 min senare kommer HL till ett jätteläge som Emil räddar till hörna. En hörna där vi inte är tillräckligt nära i markeringen och Åkesson smäller in 0-2 innan det står 3 min på matchklockan.

Detta skulle visa sig bli en för brant uppförsbacke. Vi försökte tugga igång spelet men i vår iver att gå framåt lämnades backlinjen gång på gång ensamma i farliga omställningar mot heta forwards, vilket också resulterade 0-3, 0-4 och 0-5 innan det blev halvtid.

Förändringar gjordes både innan och under pausen. Andra halvlek flyttar vi fram positionerna i takt med att HL:s kontringar blir färre och färre. De gör dock 0-6 och 0-7 innan vi får in 1-7 genom Sundström och 2-7 i slutskedet genom Arvid L.

En snöplig historia där matchen tog slut innan den knappt börjat.

Vi bryter ihop och gratulerar ett bra motståndarlag. Vi tar med oss energin i andra halvlek och det faktum att vi spelar 2-2 efter paus inför avslutningen i höst.

Martin Karlsson Utespelare