Kryss mot IK Apollon

För andra helgen i rad spelar vi oavgjort. I dagens match spelar vi 2-2 efter underläge 0-2 timmen spelad.
Vi reducerar knappa tjugo miuter kvar och kvitterar i slutminuterna av ordinarie tid. På tilläggstid får vi chansen att ta alla tre poäng via en straff i matchens sista spark, tyvärr lyckas vi inte förvalta den och 2-2 står sig när domaren blåser av.

En märklig match där vi nästa direkt på avspark ger bort 0-1 när vi inte kommunicerar med varandra och missförstånd gör att motståndare kan rulla in 1-0 utan att egentligen haft bollen. Vi tar spelet vidare och för det mestadels men vi får inte igång rullet och bjuder in till fler dueller och bollväxlingar. Samma tendens som förra matchen, att vi inte har rörligheten utan boll för att på ett snabbt, enkelt och säkert sätt kan leverera passningar till varandra. Både individuellt och som grupp är vi inte på samma nivå som i försäsongsmatcherna och Upplandscupen. Skulle vi rent hypotetiskt spela mot oss själva i de två olika faserna av säsongen skulle säkerligen försäsongslaget vinna med ett par bollar per halvlek. Vid tillfällen gör vi bra saker och vi ser tendenserna av vad vi vet vad vi kan men det är under för korta perioder och med för få spelare som presterar samtidigt.

Vi har under första halvlek ett par tre riktigt bra chanser men är inte tillräckligt kyliga i avsluten.
Motståndarna känner givetvis att de inte riktigt hänger med när rullet stundtals infinner sig och ser således till att dra ut på tiden och sänka tempot så mycket som möjligt.

I andra halvlek fortsätter vi att äga bollen mest och spelet är nästan bara på motståndarnas planhalva. Vi skapar lite halvchanser men har just nu inte riktigt kvalitén att sätta dit bollarna när lägena dyker upp. Runt timmen spelad får IK Apollon ett par hörnor och gör ett mål i efterspelet av en hörna. Förmodligen är de två målen, möjligtvis med något undantag, de enda avslut som IK Apollon har på mål under hela matchen.
Efter 0-2 målet blir vi lite mer desperata och engagemanget ökar, vi tar bollen mer framåt och kryper närmare straffområdet hela tiden. Panos gör 1-2 med dryga tjugo minuter kvar när han placerar in den i bortre. Vi blir mer agggresiva och springer än mer, IK Apollon får de jobbigare och jobbigare. Motståndarna drar på sig lite fler gula kort och även en utvisning, möjlitvis kunde man diskutera om det inte borde varit någon till men det är en domarbedömning.
När nu egagemanget åker upp och motståndarna fortsätts tillåta med fördröjningar av de olika slag, ökar frustrationen och ett par gula trillar in hos hemmalaget också.
Vi lyckas kvittera med någon minut kvar av ordinarie tid, Jens nickar in en av många hörnor, 2-2.

Domarens tilläggstid blir ett par minuter, vilka de flesta som är engagerade i matchen förmodligen tycker är i underkant. Eloge till spelarna som tålmodigt jobbar på så länge, innan åsikterna om motståndarnas fördröjande av spel med domaren tillåtelse börjar höras. Vi spelar fler längre bollar in mot straffområdet som kommer från mittbackarna, de nickas oftast bort och de chanser som skapas initieras ofta från kantspel. Lite som förra veckan mot Väddö, när vi blev mer spelförande mot slutet och skapade chanser/offsidemål, kom de från kantspel.

Vi tilldöms en straff som blir matchens sista spark, tyvärr resulterar den inte och 2-2 står sig som slutresultat. Vi skall inte gräva ner oss för den missade chansen till tre poäng på straffmissen, de poängen borde vi spelat hem under matchen trots att vi just nu inte levererar som vi har kapacitet att göra.
Ny vecka och derby mot Riala på torsdag, på Sportcentrums konstgäs.