En oavgjord seger

Solen sken och publiken var större än någonsin, tre pers alltså. Den kollektiva känslan var att segern skulle bärgas och motståndet var helt klart överkomligt. Signalen gick men inget blev riktigt som vi tänkt oss. Yawar Peru hade smort sina panflöjter och rullade ut oss rejält den första kvarten. Till skillnad från tidigare matcher innebar det också 1-0 för de kortväxta. Erik tog ett felbeslut då han fösökte lägga en frispark snabbt alá brolin -94. Passen blev för vek och backlinjen som redan flyttat upp hann inte med i den snabba omställningen. En peruansk 2 mot 1 ger en 3 mot 2 och bollen sitter. Olé, 1-0 till sydamerika.

I övrigt finns det inte mycket att säga om första halvlek. Pep bänkar korrekt Erik efter felbeslutet och försöker med det skapa mer kontinuitet på mittfältet som lider av för många avbytare. Spelet stabiliseras och Andrej (premiär för dagen) vågar hålla i bollen och skapar lite tid och rum. Fortsatt svårt att komma till avslut dock och första halvlek slutar 1-0 till Peru. Christian och Åke på topp pressar Chilavert några gånger men utan resultat.

I andra halvlek tar Real över spelet mer och mer. Det desperata spelet verkar tydligen passa Real bra. Utan att direkt skapa några chanser äger vi boll och peru får jaga allt mer. Deras nummer tio är dock ett orosmoment och matchen väger fortfarande över till Perus fördel. Många tror nog att ridån går ned då en av matchen bästa spelare går upp i en perfekt nickrensning. Simppa äger närkampen totalt då domaren får tuppjuck och dömer frispark åt Peru. Andreé, rättvisans fanbärare, kan inte låta felbeslutet passera, och säger några väl valda ord till domaren som har en dålig dag och visar ut nämnde resten av matchen.

Pep känner nu att matchen börjar rinna Real ur händerna. I ett sista desperat försök sätter han in Erik på topp istället för Åke och Beckham i hopp om att längden ska straffa pygme-Peru. 30 minuters vila verkar ha gjort gott och genast skapas några fasta situationer av Eriks exeptionella snabbhet.. Tyvärr utspelas ett justitiemord och Erik blir utvisad. Men momentum har redan skiftats (för er som spelat tvspel) och Real ligger på för kvittering. Daniel "armbågar" sig fram och tändningen finns definitivt. Tyvärr rullar tiden allt fortare och förlusten närmar sig. En minut kvar och bara en "hollywod-ending" kan rädda Real. Pep skriker åt Max i målet att han ska springa upp och låtsas iaf. Max, ung som han är, tvekar en sekund innan han sticker iväg. Det är nu ingen fattar vad som händer. Palle, genomgående högst lägstanivå hittills under säsongen, slår ett inlägg mot Daniel som är bortmarkerad men det är tillräckligt perfekt för att Perus målis inte ska våga gå ut. Bollen ligger i luften och helt plötsligt dyker en vitklädd nisse upp och skallar in 1-1 perfekt i krysset. Vad hände? Två sekunders tystnad innan det går upp för hela Real. Max Max Max! Vilken hjälte! Avspark för Peru och domaren blåser av matchen i nästa sekund.

Analys: Om nån inte visste det innan så tror jag hela Real fattar det nu. Vi är bara ett topplag om vi ger 110% och grisar. Plus till Philip som vann några hårda dueller. Fortsätt så. Peru var faktiskt riktigt bra och vi hade inga motmedel i första. Precis som i tidigare matcher äger vi dock andra mer eller mindre. Kondisen kanske är helt ok ändå. Simppa gör en kanonmatch där bak och Palle håller hög nivå som vanligt. Andrée var stabil men blev tyvärr utvisad innan Pep hann flytta upp honom i anfallet. Mittfältet måste ta tag i det lite mer men säsongen är lång.

Matchens Totti
Aldrig har det varit lättare. Max. Förklaring behövs inte. Historiskt realmål helt enkelt.

Matchens Keane
Daniel. Internationell armbåge.