Fyll i din e-postadress för gratis uppdateringar om Runsten-Möckleby IF
Du är redan följare. Får du inga mejl kan du redigera dina Notisinställningar under Mina uppgifter.
Klicka på bekräftelselänken i det mejl vi skickat dig för att börja ta emot uppdateringar från Runsten-Möckleby IF.
Runsten-Möckleby IF
Följ oss för uppdateringar
Det är årets sista B-lags match för herrarna och Smedby står för motståndet på Runvallen. Och äntligen kan jag vara med då korpen är slut och vänster lårmuskel som varit kass sedan Byalagsfotbollen åter är helt frisk. Smedby ledde serien inför sista omgången och hade nog räknat med att vinna lätt mot oss. Men ibland är inte fotbollen rättvis, eller vad brukar man säga? För faktum kvarstår: "Vi gjorde flest mål i matchen". Även om Smedby hade 80% av bollinnehavet så skapade man väldigt lite farligheter. Kan bara komma ihåg att Tobbe D räddade två farliga skott under hela matchen och dessa tog Tobbe D hand om. Sedan hade Tobbe en del höga inlägg att ta hand om nu inte backarna tog hand om inläggen. Hela laget gjorde en riktigt bra defensiv insats. Smedby tvingades att ta avslut 5-10 meter utanför straffområdet och sköt långt över utom vid ett tillfälle när det tog i överliggaren. 1-0 gjorde Jimmy Anemyr på straff efter att en Smedbykille spelat handboll i eget straffområde. Jimmt tryckte in den hur iskallt som helst vid målvaktens högra stolpe. I slutet av matchen (2min kvar) avgör sedan Wille på en frispark i fel hörn för målvakten. Frisparken hade Mattis ordnat efter att helt orädd gå in i en närkamp och fick där Smedbykillen tryckte till honom riktigt fult i bröstkorgen. Men det var inte det enda som gjorde ont en afton som denna. Peter Karabyn som började på mitten mitt som defensiv (gjorde det utmärkt och hade ett bar riktiga smörpass ut på kanterna till bl.a. Simon Strindhag) fick ge sig efter 18 minuter då en muskelbristning satte stopp för fortsatt spel. Annars var det nog Smedbyspelarna som hade mest ont. De sprang som dårar och i slutet föll de som furor i stormen Gudrun efter att ha fått kramp. Och ingen i Smedby var beredd att hjälpa till för de ville ju jaga vidare i förhoppningen att få till ett mål. Så jag tog själv hand om ett par varpå Bengt Carlsson förtvivlat skrek att skit dom nu. Vad Bengt inte visste om var att jag samtidigt som jag fixade deras kramp knöt jag ihop deras skosnören med dubbelknut och så var de borta resten av matchen. Nja det ssita var inte riktigt sant, men tanken slog mig........
Det var hur som helst jävligt gott att vinna och Smedby tappade desutom seriesegern i och med detta.
//Arvefalk
Kommentera
Du måste logga in för att kommentera