Det gick som tåget i Herrljunga

Det bubblar i Herrljunga från både ciderfabrik och simhall, den hallen ligger vägg i vägg med sporthallen som passande nog kallas för stora sporthallen. Idag skulle våra stora stjärnor utmanas av Horsby och inför tekningen syntes ingen bubblande oro från Black Hawks. Vi ställde upp med sju rullande avbytare och Horsby hade en färre. Herrljunga är en viktig järnvägsknut och matchen startade därför enligt tidtabell. Speakern förklarade lika tydligt som en konduktör att klockan bara stannar vid mål, time out samt vid stopp under matchens sista tre minuter (något för oss att ha koll på med speakeransvar), med andra ord skulle det här bli en ganska snabb match.

Horsby fick som tack för fint mottagande öppna upp matchen med ledningsmål, men det fick räcka. Våra killar utstrålade laganda och individuell skicklighet. Killarna pustade och frustade likt vilda tjurar med blicken låst mot matadorens röda skynke, som i hallen istället var målvakten i det röda målet. William var en av de första som visade styrka som en oxe och gjorde matchens första klockrena frilägespassning. Inte mål den gången, men oj, oj, oj, vilken match vi snart skulle få se. Amadeus var nästa man att komma loss i friläge och skottet nuddade ribbans överkant och sekundenra därefter laddade han om med en hård ribbträff. Killarna verkade inte vara återhållsamma med eldgivningen idag, vilket var passande så nära Remmene skjutfält. Matchen innehöll flera styrkedueller som var schyssta .Vid de frislagen som domaren ändå dömde uppstod viss förvirring när tränarna skrek; skjut, skjut innan motståndarna verkade hunnit ställa upp sin mur. Våra killar verkade inte tycka det var schysst, men förstod snabbt att det är spelets regler och vid nästa frislag small det till direkt efter domslut. Magnus drog till med ett slagskott som fick betongtakstolarna att flagna och kvitteringsmålet var ett faktum!

På planen hade vi innebandykompisar, klasskamrater, grannar, kusiner och bröder. Bröderna Filip och Simon gav sig på ett växelvis anfall, likt som om de inte gjort annat i hemmet och Horsby verkade inse vilket lag de mötte. kl 11.21 seglade Fabian in med bollen från sargen och sökte skottläge i mitten, den beslutsamma blicken han hade kunde bara betyda en sak, det förstod vi på läktaren, lagkompisarna förstod det och motståndarens målvakt lika så. PANG, distansskott rätt i mål. Ledningen var nu tagen och den skulle inte släppas. I periodens slutsekunder omringade tre spelare vår urstarke Filip bakom Julians målvaktskasse. Han höll emot och fick stöd av Magnus som skickade en perfekt passning upp till Simon som drog till direkt och samma sekund som tutan tjöt nådde skottet målvaktens räddande hand. Vilken dramatik!

5 sekunder in i 2:a perioden dribblade Fabian in bollen där den hör hemma och ledningen utökades. I allt innebandygodis fick vi även se när Philip tekade och bollen ville inte lämna de två tekarnas blad, bollen låg kvar och tekarna snurrade istället runt 360 grader runt bollen och med gnistrande klubblad kunde Philip passa vidare. 2.52, Magnus skjuter stenhårt från mittlinjen och bollen flyger previs ovanför golvet och går in vid stolpen, mamma mia! Minuten senare utmanar Fabian målvakten igen och lyckas med en sidoförflyttning som ställer målvakten och ännu ett mål skrevs in i historieböckerna. Försvarsspelet var alltid prioriterat och offerviljan hemåt var stor. Horsby fick några chanser och anfallet räddades, men de fick chans på returen och tryckte in en reducering. 11.41 Magnus vrider runt snabbare än korken på en ciderflaska och ett nytt överraskande distansskott rätt in i mål! Ny reducering av Horsby, men för varje mål de fick in så räddade Julian minst tre givna målchanser, vilket storspel! Kamperna att vinna boll, den snabba uppfattningen om var kompisarna fanns och förmågan att skicka perfekta passningar imponerade på publiken och William visade skolboksexempel på det med perfekta crossbollar och snabba anfall. 14.38 hände något som fick motståndarens tränare att personligen komma fram efter matchen och berömma Caspian; "var det du som gjorde Zorromålet i slutet av andra perioden?" Den uppsnurrningen bakom kassen kunde vi i publiken stolt intyga.

14 sekunder in i 3:e perioden kunde William inte hålla sig och bollen sköts rätt upp i krysset! 52 sekunder senare gjorde Fabian samma typ av hinderbana som vi kände igen från förra säsongen. Längs sargen hoppade han över både klubbor, motståndare och domare, skottet kom, räddning och retur. En retur som Philip var mer beredd på än någon annan och målet var lika självklart som att barn gillar lördagsgodis. Framgångar kan leda till slarv och vi i publiken fick inte fram varnande ord när vi såg två svartklädda Horsby spelare smyga upp framför Julian. De fick bollen och målet kändes givet, men en kanonräddning hindrade det och bollen hamnade på mållinjen. Likt X2000-tåget rusade Caspian in och svepte bort bollen, faran var över. Samma rusningar hemåt skulle Caspian visa igen och likt en ploglastbil med turbo så styrde han undan både boll och spelare. Benjamin, Karl-Jonas och Thor hamnade ofta i samma 4:a och de fann likt de andra snabbt sina positioner på planen och visade vilka som bestämde. Benjamin hyllade textilstaden Borås med att lyckas med ett omöjligt anfall genom tre motspelare. Likt en vass synål pressade han sig igenom muren för ännu ett nytt anfall. Julian räddade två nya målchanser där bollen studsade i stolpen på vägen ut. Målvakt och backarna visade gång på gång att det är lika matchavgörande som målen framåt. 13.19 William med soloräd och skott på halvdistans, mååååål! Matchens sista mål. Karl-Jonas syster var bäst i klacken och hon ropade "Black Hawks vinner, Black Hawks vinner" om och om igen!

De två lagen tackade varandra efter en hård och schysst fight. Läktaren kunde inte hålla sig och började klappa i takt för att spelarna skulle springa mot oss för hyllning. Vi hetsade dock lite för mycket och Horsbys målvakt hann med nöd och näppe fly över sargkanten innan våra killar kom springandes i högt tempo med klubbarna slåendes i golvet. Kristian och Daniel som coachat framgångsrikt inkom senare med följande stolta referat;
- Riktigt nöjd med hela laget. Mycket innebandygodis idag där t ex Magnus tar in bollen i båge och gör mål. Alla hårt kämpande. Alla får beröm för hur de jobbar ikapp hemåt och bryter. Julian visar värdet av bra målvaktsinsatser. De söker diagonalpass, tittar upp och hittar lösningar. Bra fysisk match för båda lagen utan att tappa humöret. Det är en styrka efterhand vi blir äldre att kunna ta en tuff duell och resa sig upp, desto bättre du är desto mer fysik använder de mot dig så se det som ett beröm och vinn utmaningen.

Kristian tackar alla spelare och publiken och hoppas att vi fyller läktaren på nästa hemmmatch, samt i Fristad som blir en av de tuffare utmaningarna. Heja Black Hawks!

Ola Svensson Administrationsansv.