Glada killar efter dagens match mot Kinna

Först tänds ljuset i hallen, därefter fylls det med föräldrar som förbereder matchen och sen kommer den riktiga värmen, värmen från våra glada, stolta och förväntansfulla killar som kliver in i Sandaredshallen. När matchen var över skedde allt i omvänd ordning och när hallen släcktes ner och dörren låstes så gick det inte att sluta skratta, för våra killar hade dessförinnan bjudit på några sköna kommentarer i omklädningsrummet som de gärna ville läsa i referatet efteråt. Den läsningen får vänta lite, för först vill ni höra om matchen; 13 killar startade matchen med alltifrån nummer 20 till nr 91 på ryggen.

Lagkapten William visade ledarskap och placerade bollen där den hör hemma redan kl 5.30. Aston vaktade eget mål, likt ett litet barn vaktar sin godispåse under melodifestivalen och det dröjde över 10 minuter innan Kinna kunde kvittera. Vi spelade på bra och nyttjade ytorna men Kinna lyckades få in några bollar till och det vi inte visste då var att vi skulle öka antalet mål för varje period, men skulle det räcka? Matchen var jämn och domarna William och Tilly var exemplariska med avblåsningar och förklaringar på varför de blåste av, några domslut var nya för oss och det var exempelvis att vi inte får tveka för länge när vi ska starta igång spelet efter att bollen varit utanför sargen, för då får istället motståndarna starta spelet. Domare William som även går i innebandygymnasiet berömde spelarna efter matchen.

Andra perioden hann knappt starta förrän Ludde efter 16 sekunder mosade in bollen. Nu var Leon målvakt och han gjorde också många räddningar, inte minst tack vare att han flög ut från målet och gjorde sig större. Aston som nu var utespelare var urstark i närkamperna. Samma styrka visade även Simon som vid en springande närkamp lutade sig mot Kinnaspelaren så de två såg ut som en springande pilspets, där Simon var vassast. Kinna fortsatte med sitt skytte och Algot visade offervilja och flög in framför egen målvakt och´fick en bolltatuering som minne för tapperhet i fält. Viljan framåt saknades inte och Magnus gasade på framåt med en hederlig fint där bollen fördes zickzack framåt. Kinna visade också att de gärna ville vinna och satte fart mot vårt mål, det var inget Julian ville acceptera så han sprang ifatt och gick runt med hela kroppen och satte stopp för det. Publiken som nu fått extra stöd från några av Sandareds innebandytjejer tappade hakan när bollen plötsligt rullade på vår mållinje, men marginalen var på vår sida. Kinna lyckades senare få in några bollar och kl 14.38 pressade Algot på så att bollen lyckades rulla in bakom Kinnas målvakt. Dags för periodpaus, där vi från läktaren kunde tjuvlyssna på lagets taktiksnack. När de klev in på planen för den tredje perioden hade laget lyckats växla upp energin ännu ett snäpp, påhejade av Ludde som nu vaktade kassen.

Det blev en period med mycket innebandygodis. Emrik satte igång som en snöplog och inget kunde stoppa hans anfall längs sargen. Filip var en fena på att hamna i rätt lägen och ställde sig i perfekta skottlägen framför mål. Från förra matchen önskade Kristian mer "klapp, klapp-spel" med direktpassningar och skott, det visade Caspian att han lyssnat på och ingen hann reagera på det snabba skottet som tyvärr räddades. Man mot man spelet fungerade som vanligt bra och Philip klev upp och fick deras back att backa längre och längre bak med bollen. Sigge började köra stealth-teknik och smög oupptäckt upp vid en fast sitaution precis framför mål, sekunden senare lyfter han fräckt på foten och släpper förbi bollen rakt mot mål, men Kinna hade turen på sin sida. Den här perioden vann Sandared, både med bäst kämparglöd och antal mål. 6.00 är klockslaget där Julian dribblar sig igenom och gör ett solomål. Emrik gör en snabbrusch strax därefter men stolpen räddar Kinna. 8.53 står Magnus framför målet och gör en 360 gradare med klubban och målvakten har inte en chans på det målet heller. Nästa häpnadsväckande 360 gradare står målisen Ludde för, då han lyckas kasta sig fram och slänga ut benen och likt ett liggande vindkraftverk sparkade han iväg bollen till kompisarna. 19.28 presenterade William sig som tvåmålsskytt och vid sista tekningen kl 19.58 hoppades Sandared på direktskott och mål. Det historsika ögonblicket får vi tyvärr vänta lite till på, då den spännande matchen lite snörpligt slutade med vinst till Kinna.

I omkädningsrummet är det sedan precis den glädjen och gemenskapen som man vill ha i ett lag. Jag bad laget ge några kommentarer till referatet och de kom springande med flera citat som ni nu får njuta av. Helt omhämmat ville de lyfta både laget och sina egna prestationer, vi har att göra med några riktiga storfiskare som med all rätt gärna saltar sina historier för sina medspelares och fans skull;
- Vi vann med 100-0!
- Ludde var bästa målvakten, Leon var bästa målvakten, Aston var bästa målvakten!
- Jag (William) gjorde ett helt otroligt mål i krysset i slutet!
- Jag (Philip) råkade i kampen sno bollen av Magnus framför målet!
- Jag (Algot) var nära att sätta den i krysset!
Killarna fortsatte att ösa på med skojiga citat från matchen och nästa gång vi ses lär de säga att vi vann med 200-0.

Tränare Kristian ställde upp att leda laget trots dubbelbokning med annan match och tvingades gasa iväg med bilen till nästa hall under 3:e perioden, assisterande tränare Christian tog då elegant över och han sammanfattade effteråt (mitt i spalrnas egna vilda summering och referat ) att han var särskilt imponerad över hur kämparglöden växte fram minut för minut i matchen, hade vi fått några minuter till hade vi vunnit.

Ola Svensson Administrationsansv.