God Jul!!

Vi tränare för det underbara laget Pixbo Wallenstam Flickor 03 vill önska alla God Jul med en repris av ett udda referat från 2014:

Tränaren

Midvintermorgonens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Ingen sova i enslig gård,
för nu nalkas förmiddagstimma.
Tjejerna löper sin vanliga ban,
deras glädje hörs vida ut över fur och gran,
och rimfrosten glimrar vit på Mölnlycketaken.
Även tränaren är vaken.

Står där så grå vid halldörr,
grå mot den vita driva,
tittar, som inför många matcher förr,
ut över Massetjärnets skiva.
Tittar mot flickor som springer i dur,
när de värmer upp med en löpartur.
Han grubblar, fast ej det lär båta,
över en underlig gåta.

För sin hand genom skägg och hår,
skakar huvud och hätta
»nej, den gåtan är alltför svår,
nej, jag gissar ej detta
slår, som han plägar, inom kort
slika spörjande tankar bort,
går att ordna och pyssla,
går att sköta sin syssla.

Går till omklädningsrum och tränarpärmen.
fundera på taktiken
föräldrarna vänta i hallvärmen
ville ej dem göra besviken;
glömsk av slit och svett och töm.
Alla de dela en och samma dröm.
Över laget han funderar behöver,
hur skall de andra lyckas köras över.

Tjejerna kommer in stojiga som lamm och får,
undrar hur de skall spela där inne;
vem spela back och vem i målet står.
Stolta tror de kan vinne.
Tränaren i rummet mår gott,
vankar och viftar med taktiktavlan smått.
Laget sin tränare känner,
de äro goda vänner.

Tränaren smyger sig sist att se
alla föräldrar det kära,
länge och väl han märkt, att de
hålla hans flit i ära;
barnens glädje de ser uppå
nalkas att se de söta små.
Ingen må det förtycka,
det är deras största lycka.

Så har han sett dem, föräldrar, dotter och son,
genom många år
spela som barn; men varifrån
kommo de väl hit neder?
Lirare följde på lirare snart,
blomstrade, åldrades, gick men vart?
Gåtan, som icke låter
gissa sig, kom så åter!

Tränaren vandrar vidare i hallens gång:
där har han bo och fäste
högt bakom honom hörs Pixbos sång,
flickorna sjunger nu i sitt näste.
Nu är väl snart flickornas boning tom,
för nu skall lönen för deras träningsflit få slå ut i blom.
Chanser kommer det säkert skapa,
motståndarna kommer deras kraft få smaka.

Domarna matchen äntligen blåser igång.
Månget pass och skott från matchen som föll blev ett minne,
även likväl svar på gåtan lång,
som rört sig i tränarens sinne.
Lir, slit och målvakt som vägg
då lyser flinet i mannens skägg,
strimman på skägget blänker,
tränaren njuter och tänker.

Tyst är skogen och nejden all,
livet där ute är fruset,
men här inne finns livslust i innebandyhall
men spelet är bara en del utav ljuset.
Kamratskap och glädje och en gemensam dröm,
stanna upp och njut uti tidens ström,
undra ej hur resultatet skall fara,
njut av hur starkt ett lags gemenskap kan vara.

Midvintermorgonens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Ingen kan sova i enslig gård,
för från hallen i denna förmiddagstimma
glädjens sorl strömmar från lirande spelare.
laget och vita bollen gör själen helare,
rimfrosten glimrar vit på Mölnlycketaken.
Till och med tomten är vaken.

Mattias Johansson