En lördag att minnas!

Lördagen den 7 mars var en riktig innebandyeftermiddag, två hemmamatcher plus bemanning på dammatchen. Vi fick lägga lite pussel för att få ihop allt och vi lyckades få till det till slut.
Vi ledare vill också passa på och tacka alla föräldrar som ställer upp så att vi får flyt på sakerna. Skönt också att Carina och Bengt håller i bemanningen, särskilt då den närmsta tiden kommer vara full av spännande slutspelsmatcher.

Referenten glömde i röran att ta bild på matchprotokollen, så jag ber ödmjukast om ursäkt om någon beskrivning inte stämmer exakt med verkligheten, då jag får gå på minnet och känslan.
Men som de säger i det militära; Om inte verkligheten och kartan stämmer överens är det kartan som gäller!

Match nr. 1. PW mot Floda
Uppladdningen var grymt bra till denna match, det var massor av glädje samtidigt som fokusen var tydlig. Vi blandade runt lite i femmorna, samtidigt som vi började med bara tre backar och Jossan i mål.
När väl matchen drog i gång var det fullt ös från båda lagen. Det var tätt, jämt och tufft (utan att bli fult). Ale ville inte bjuda på något utan vi fick jobba för att skapa chanserna.
Att vi bara hade tre backar märktes inte i deras tempo utan de körde på för fullt och detta tillsammans med en lugn och trygg Jossan i kassen gav att våra anfall var lite vassare än Ales, dessutom har vi numera ett ypperligt skytte, vilket sammantaget gav att vi ledde med 3-0 efter en spelmässigt jämn förstaperiod.

Några av spelarna var inte nöjda med vad de presterat, så i pausen fokuserade vi på att detta berodde på lite nya formationer och att matchen gick i ett högt tempo. Alla svarade också med ett rungade JA på frågan om detta var en kul match.

Med detta i ryggen spelade tjejerna ut mer i de följande två perioderna. Vi hade nu bättre kontroll och steg för steg gled vi ifrån i målprotokollet. Ale jobbade vidare hela matchen, så vi fick slita för poängen, samtidigt som de vaskade fram flera vassa avslut.
När slutsignalen ljöd stod det 7-1 på tavlan. Slutresultatet speglade inte riktigt matchbilden utan det var jämnare än så.
Vi bemästrade tempot lite bättre och hade lite vassare avslut. Detta var ett av de bästa motstånd vi mött i år, de bjöd inte på något och det är konstigt att de inte ligger bättre till i tabellen än vad de gör.

En dryg timmes paus till nästa match, några skulle dubbla, men nästan alla stannade kvar och njöt en stund av damlagets fina spel mot Mora, innan de samlades för match två antingen i omklädningsrummet eller i den månghövdade publiken.

Match nr. 2. PW mot Floda

Uppladdningen till denna match var bra men inte riktigt i samma klass som till första matchen. Floda är ett klurigt motstånd med snabba kontringar så vi fokuserade genomgången på hur vi skulle hantera detta.
Jag tog beslutet några minuter innan matchstart att göra en stor chansning.
Detta då vi ledare känt att det fanns ett behov för en av våra målvakter att få utmana sig själv. Jag visste att det var lite galet och en risk för matchresultatet, men ansåg att det var ett litet offer med tanke på vilka positiva effekter denna viktiga utmaning kunde ge för den spelaren och att detta även kändes viktigt i vårt arbete att bygga ett starkt lag.
Rent resultatmässigt gick inte chansningen hem, efter mindre än tre minuter låg vi under med 3 mål.
Men vilka positiva effekter det gav spelare och laget…….

När chocken hade lagt sig började tjejerna KÄMPA. Det var länge sedan vi såg dem spela på detta sätt. Det var som en flock utsvultna vargar. Under resten av matchen bjöd de inte på en centimeter, avbytarna kunde inte sitta ned, utan stod upp nästan hela matchen. De jublade för varje brytning, täckt skott och skott vi avlossade. Ingen ville vila utan de ville in igen.
Vi tog över matchen ordentligt, vi vann nästan alla dueller men hetsen i laget var lite för hög så våra avslut var lite för stressade.
Tros ett antal vassa avslut och två ramträffar från oss så stod sig 0-3 till första periodpausen.

I pausen berättade vi varför vi gjort som vi gjort och att vi nu gett dem en ordentlig uppförsbacke men att vi var trygga i att de skulle klara upp detta ändå. Vi talade om tålamod och påminde dem om hur starka deras sista perioder brukar vara.

Tjejerna gick in i andra perioden med samma glöd men med ett större lugn och nu började jakten. Floda stod upp mot vårt tryck och jobbade som ett lag. De försvarade sig bra och hade flera kontringar och etablerade även lite tryck då och då, men nu var våra vargar på jakt. Vi reducerade två gånger innan Floda vände upp i ett snabbt anfall och drygade ut till 2 – 4. Men detta stoppade inte våra tjejer utan de reducerade ännu en gång.

När krutröken lagt sig efter andra perioden stod det 3-4 och samlingen blev kort för tjejerna ville fortsätta jakten.

Tredje perioden fortsatte som den andra slutat och efter några minuter var vi ikapp och förbi i målprotokollet. De jubel som kom från tjejerna och publiken vid målen påminde om Gothiacupfinalen. Vi körde vidare och drog iväg till 7-4 innan Floda reducerade med ett snyggt skott i krysset. De sista minuterna blev extra spännande pga. en utvisning för felaktigt avstånd. Detta redde dock våra kämpar ut snyggt och tryggt och spelade sedan smart de sista skälvande minuterna.

Glädjen var stor efter slutsignalen och publiken jublade en sista gång innan de helt utpumpade och nära infarkt kramade om sina kämpar och tackade för en strålande match.

Detta utvecklades till en match vi sent kommer glömma. Floda var bra men det som väcktes i tjejerna gjorde dem ostoppbara denna dag. Vår galna chansning gav oss så mycket mer än vad vi kunde ana och flera av tjejerna tyckte det vår årets roligaste match. För att understryka att detta var en lagseger hade vi 6 olika målskyttar, Detta inför troligtvis den största och säkerligen ljudligaste publiken vi haft i serien i år.

Det var många tankar och känslor efter denna hektiska eftermiddag och kväll, så det tog ett dygn innan jag kunde samla ihop dem till något som liknar ett referat.

Mattias Johansson