Ett mål för lite

Då var det dags igen, på med matchtröjan och knyta skorna, denna lördag skulle vi ut till Jordbro och ta hem tre poäng mot Haninge. Som vanligt så var det en skön stämning i laget, alla var glada och redo för match.
När tjejerna kom in på planen och började värma upp med boll, så sa jag till Lollo att tjejerna såg lite smått sega ut, dock så brukar jag själv spela som bäst när uppvärmningen går segt, så detta kanske är en bra sak.
Matchen startar väldigt bra, det smäller i försvaret och bollen går in framåt. Det blir ungefär varannat mål för Haninge och oss. Vi spelar ett 5-1 spel i försvar som fungerar bra och framåt rullar vi på och tar oss förbi vår spelare.
I mitten utan första perioden så leder vi ett tag med ett mål men Haninge går ikapp och i halvlek så står det 11-10 till Haninge.
I andra perioden så ser det ungefär likadant ut. När vi gör mål så gör även Haninge mål och vi kommer inte närmre än lika i målen. Haninge har en skytt som vi inte riktigt får tag på och vi sätter inte riktigt våra lägen framåt. Matchen är jämn och vi på läktaren får även denna match bita på naglarna. Tyvär så gick det inte riktigt våran väg denna match, även fast jag kan tycka att vi är det bättre laget. Att förlora med ett jäkla mål är surt, att hela tiden vara nära en ledning men aldrig lyckas gå om, det tar också på krafterna. Men jag tycker att tjejerna kämpade på bra och man kan tycka att vi borde ha fått med oss 3 poäng, men ibland så går det inte riktigt som man vill och vi får helt enkelt deppa idag och imorgon ladda om på nytt.
Jag vill också säga det att Mickan gjorde en helt fantastiskt insatts i mål. Det är mycket tack vare hennes fina räddningar som vi hängde kvar i matchen så pass bra som vi gjorde. Jag vill också ge ett extra plus till Jenny som visar en sån härlig kämpar glöd på planen, hon kämpar på framåt och det är då inte ofta man ser en mitt nia ta sig förbi treorna i försvar så som du gjorde denna match. Du är ofta först hem och du ger inte upp, detta är något som vi alla borde ta efter. Även om man missar målet eller ett bra läge, så är det bara att kuta hem och ta nya tag till nästa anfall. Samma sak bakåt, även om vi inte tar våran spelare varje gång, så är det bara att peppa varandra och smälla till extra hårt nästa gång.
Som jag själv brukar säga, eftersom jag älskar att skjuta, "våga skjuta tufft att göra mål". Så tjejer, VÅGA, man kan inte mer än missa och tro mig, de som spelar landslag eller elitserien sätter inte heller alla sina bollar i mål. Vi är inte mer än människor och som Alex brukar säga, att så länge ni gör rätt i era lägen så spelar det inget roll vart bollen hamnar. Vi måste peppa varandra bättre och när någon gör något bra, säg det och ge personen en high five. Vi är ett lag och vi vinner och förlorar tillsammans!