Backa ner

Idag när jag klev in i hallen så möttes jag utav ett taggat Polisen. Man såg i ögonen på spelarna att de var sugna på vinst, de var taggade till 100 % och uppvärmningen såg riktigt bra ut. Jag fick känslan utav att detta skulle bli en bra match. Denna match så var det Huff (Huddinge) som stod som motståndare.
Matchen startade väldigt jämt. Polisen körde ett 5-1 spel som inte riktigt fungerade som det skulle mot detta lag. Huff hade ett bra spel med linjen och även en väldigt bra kantspelare. Polisen kämpade på i anfall men bollen gick inte riktigt dit vi ville och Huff fick ett par "enkla" mål på oss. Så till slut drog Huff ifrån och ledde med hela 6 bollar. Alex tog en time out och sa åt spelarna att köra 6-0 spel. När de sedan gick in på planen så var det ett helt annat försvars spel från Polisen, det small ordentligt. Man såg på Huff spelarna att de började bli irriterade och dom kom inte längre någon vart i anfall.
I halvlek så stod det 11-15.
I andra perioden så låg spelet i Polisen´s hand. Huff kom inte förbi vårat försvar men trotts detta så tog det ett tag innan vi var i kapp, vi hade lägen men bollen gick inte in i mål. Men efter ett tag så började spelarna att hitta varandra och äntligen började bollarna gå in. Det vart mål efter mål och Huff spelarna hängde inte riktigt med, de vart frustrerade och detta visade sig när de fick ett antal utvisningar. Detta tog vi till våran fördel, vi spelade smart i försvar och vi tog det lugnt framåt. Tjejerna visade ett lugn som jag själv absolut inte hade på läktare, mina händer skakade och jag kunde inte sitta still.
Till slut så var vi äntligen i kapp och för varje mål som gjordes så visade spelarna bara mer och mer glöd. Nu vara det inte alls kul att möta Polisen, för nu hade vi hittat vårat spel. Huff hade problem framåt och vi kämpade som ett lag på planen. När vi sedan gick om och ledde så jublade vi på läktaren, för glöden som tjejerna hade på planen, den spred sig upp till oss på läktaren.
När domaren blåste av matchen så var ställningen 24-21 till Polisen!
Jag måste säga till er tjejer i mitt lag, att efter Alex tog time out så vart det ett helt annat spel. Ni började spela tillsammans, ni hittade varandra och ni peppade varandra. Det är med glädje jag kan säga, att även om jag själv inte kan spela handboll längre, så var det sjukt jäkla kul att se er spela ikväll. Ni tog tag i ett underläge på sex bollar och ni vann med tre. Detta lyckades ni med tillsammans, som ett lag. Nu gäller det bara att fortsätta spela såhär i alla matcher framöver, så kommer bollen att gå dit vi vill!
Jag vill också passa på att tacka till alla som var nere ikväll och hejade på Polisen´s damlag. Jag vet själv att när man står på planen och hör läktaren heja och klappa, då blir man bara ännu mer taggad. Så tack för ert stöd och vi hoppas att ni kommer tillbaka på fler matcher.
GRYMT jobbat tjejer, nu siktar vi framåt!
/Helena. E