Uppdatering

Jag tänkte passa på att uppdatera lite vad vi har sysslat med. Vi har fortsatt att träna och nöta och det ger mer och mer resultat varje träning och varje match. Angående matcherna så har vi hunnit med att lira ett par också.

Efter uppehållet började vi med att möta Skogås borta, en match som vi försökte kriga för att få flytta då vi med vår redan tunna trupp hade flera spelare bortresta. Men icke att de kunde hjälpa oss med detta! Vi samlade ihop en tapper skara som åkte dit, så mycket mer finns det inte att säga. Det enda vi kan konstatera är att det är inte många i vår trupp som tycker att det är speciellt roligt att möta Skogås.

Efter dem helgen var det dags för att möta Erping på hemmaplan. Erping som låg på en 4:e plats fick sig faktiskt en match även om man inte tycker att siffrorna visar det (26-34) Så ska man veta att vi bara förlorade andra halvlek med 14-15. Det här var det första stora steget. Vi svackar inte och ger aldrig upp vilket ger resultat.

Sen fick tjejerna bege sig utan oss ordinarie tränare till Hallsberg för match mot Järnvägen, där jag fick höra att det var några andra än lagen som gjorde upp på plan. Eftersom jag inte själv var där så säger jag inte mer om detta.

Dags för hemmamatch igen, den här gången mot Sannadal. Ett lag som alla inblandade i serien vet att man aldrig riktigt vet vad de ställer upp med. Det brukar ju vara skillnad på hemmamatcher och när det gäller resa för dem. Så var också fallet denna kväll. De kom med sin fulla uppställning. Tyvärr (för dem) hade de nog mer inställningen att det bara var att åka och hämta poäng i Skärholmen. Något som de fick känna på direkt att så skulle det inte bli. Den här matchen var det vi som tog taktpinnen från det att domarna blåste igång matchen tills dess att den blåstes av. Sannadal var uppe i ledning några gånger, men det hjälpte inte. Tjejerna krigade sig i kapp och förbi gång på gång. Vid timeouten var budskapet enkelt, NU ELLER ALDRIG. Ja, sen var det inte mer att säga. Polisenspelarna trummade på och tog hem matchen. 23-18 (13-12) Mest för denna seger bäddade det grymma försvaret som klev ut i andra halvlek som tillsammans med vår målvakt bara släppte in imponerande 6 mål i den andra halvleken.

Helgen efter blev en väldigt tidig morgon med x antal minusgrader ute och bussen tog den något decimerade truppen till Örebro. Här var det inte mycket att säga heller Örebro var storleken större än oss och vi fick inte riktigt till det där flytet som vi haft tidigare, så det var bara att bita i det sura äpplet och sätta sig på bussen hem utan några poäng.

Bara en vecka senare var det dags att åka buss igen, den här gången med målet Vadstena. En match som jag tor att vi alla sett fram emot, vid senaste mötet fick Vadstena kämpa sig till poängen då de vann med tre bollar. Och en väldigt massa tur. Returer som gick rakt i händerna på en fri m6, och bollar som flög hej vilt hamnade ändå i deras händer. Den här dagen hade vi inte heller någon stor trupp med oss. Nio spelare för att vara exakt, då är det bara så att Vadstena är svåra att slå på hemmaplan. Dock är jag imponerad över hur snabbt tjejerna löste det nya och tillfälliga försvaret. En liten rolig grej som givetvis måste nämnas är att en av våra spelare hade tagit fel på dag. Hon stod snällt nere vid hallen redan på lördagen med packad väska och laddad till 1000. Det visade sig vara något av ett vinnande koncept för när söndagen väl kom gick hon in och spelade sin bästa match. (Vi har våra planer på att medvetet lura henne om dagar framöver)

Så är jag då ifatt, till helgen kommer NKIK på besök till Skärholmen, jag har ingen riktig aning om vad de ställer upp med för lag, och för vår del kvittar det. Vi måste höja oss till nivån vi vet finns där och ta tillbaka de säkra bollarna vilket i sin tur gör att de tekniska felen minskar. Tekniska fel har vi inte haft så många fram tills Örebro. Då brakade det igenom totalt. Men det hoppas jag är avklarat nu.

Många är det som tjatar och gnatar om "det redan klara div3 gänget" "och frågan är om de spelar klart serien?"
Det är inte en enda som ger tjejerna någon kred för att de kämpar genom en hel serie. Det här gänget blev söndervärvade och många spelare gick när de åkte ur div1. Att de sen när serien ska starta knappt har en trupp att ställa på banan, byter tränare efter en seriematch och inte haft något vidare bra samarbete med B-laget har ju inte gjort saken lättare.(Samarbetet med B-laget är något som vi sakta men säkert jobbar på hela tiden.) Det är på något sätt absolut ingen som ska tycka synd om oss för det gör inte vi själva. Jag vill bara försäkra våra motståndare i de kommande matcherna att:
1, JA VI KOMMER ATT SPELA KLART SERIEN!
2, JA VI KOMMER ATT KÄMPA OM VARJE POÄNG OAVSETT OM DET HJÄLPER OSS KVAR I SERIEN ELLER INTE!


Förlorare ligger kvar, krigare reser sig!