ÖHF vidare i ATG Svenska Cupen efter stor dramatik!

Lagets ambition med deltagandet i ATG Svenska Cupen är klar och tydlig. Innan vi når målet är det matcher som ska spelas; den första mot Lif Blå. Det var en match där vi på förhand visste att vi skulle möta ett ungt och skolat gäng som troligen har tränat handboll fler gånger denna vecka än vad vi har gjort på hela året. Vi var tvungna att prestera ordentligt för att ha en chans att vinna.

Eftersom ÖHF spelar i en division lägre än Lif Blå skulle vi lägga tre shootouts innan matchen började. Deras målvakt gjorde en utmärkt räddning på en av våra tre shootouts, så vi fick börja matchen med 2-0. När domarna blåser igång matchen får vi en bra start; efter drygt 6 minuter spelade leder vi med 6-2.

Sen gick det utför. Det var något som inte riktigt stämde. Anfallsspelet var långsamt och hackigt. Vi lyckades ändå komma till bra lägen emellanåt, men då missade vi hela målet i våra avslut. Frustrationen ökade och påverkade i sin tur försvarsspelet. Lif Blå tog vara på chansen; 10 minuter senare ledde de med 8-9 och frustrationen hos ÖHF blev alltmer påtaglig. Lif Blå fortsatte trycka på och fick göra alldeles för enkla mål mot ett ostrukturerat och alldeles för passivt försvar; samtidigt fortsatte vi att missa fria lägen som vilken annan dag som helst sitter i nätet. Första halvlek slutade 11-15 till Lif Blå.

I halvstidspausen bestämde vi oss för lämna första halvlek bakom oss. Andra halvlek fick betraktas som en egen match i och för sig. Ett fyramålsunderläge är inte omöjligt att vända på 30 minuter, men för det krävdes att vi hittade fokus i anfallsspelet och att vi jobbade tillsammans i försvaret. Mål efter mål skulle vi kämpa oss tillbaka in i matchen.

Det är också precis vad vi gjorde. Andra halvlek började med två mål från oss; nu var det bara två mål upp. Lif Blå svarade med tre mål efter det och gick därmed upp till en femmålsledning. Nu kunde vi lika gärna tappat humöret helt och låtit matchen rinna iväg - mindre än 10 minuter in i andra halvlek - men det var inte vad som hände. Vi gjorde precis som överenskommet i halvtidspausen och lyckades tillslut få ordning på försvaret igen. Efter 45 spelade minuter kvitterade vi tack vare Willy (William Merborn) från höger 9; ställningen var 22-22.

I matchens 53:e minut återtog vi ledningen i matchen efter ett straffmål av (Adam) Nässjander, tätt följt av Jönköpings stolthet, Bengan (Filip Bengtsson), som slängde iväg ett stegskott över sin försvarare upp i svart-svart. Lif Blå släppte dock inte taget om matchen. Med en och en halv minut kvar av matchen kvitterade Lif Blå, för att en minut senare gå upp i ledning igen efter ett kantavslut från matchens bästa målskytt (Felix Karlsson, 11 mål).

Det var 14 sekunder kvar av matchen, 28-29 till Lif Blå, när coach Nathalie lämnade in time out-kortet. Barre (Bashkim Gashi) gjorde sin bästa imitation av Jim Gottfridsson från EM-finalen 2022 - dock utan skånsk dialekt - och bestämde vad vi skulle göra i matchens sista anfall. "Kantväxel vänster, falsk rundgång höger, Willy - du går brett och tar läget oavsett hur fan det ser ut!" hette det. Willy (William Merborn), halvt skadad och helt slut, nickar bara - mer än så orkar han inte. Det var ingen EM-final, men time outen var inte mindre ikonisk för det.

Domaren blåste igång matchen igen. SommenShow (Adam Sommensjö) blev uppväxlad av Nässjander och slog passningen till Barre på m9. Skåne (Rasmus Lindell Nordström) kom på rundgången, men fick inte bollen. Barre slog den till Willy som kom brett i läget, dök utsida två och slänger iväg sitt patenterade skott mot första stolpen - men det är en räddning från målvakten i Lif Blå. Matchtiden rinner ut med ställningen 28-29 till Lif Blå, men matchen var inte över; domarna blåste straffkast efter att Willy blivit knuffad från sidan. ÖHF:s öde ligger nu i händerna på SommenShow som kliver fram till 7m-linjen. Lika säker som alltid sätter han den i nätet; efter fulltid är resultatet 29-29. Matchen ska avgöras på shootout.

ÖHF och Lif Blå fick välja fem spelare var som i turordning skulle lägga varsin shootout. Blodtrycket i hallen gick upp till osunda nivåer, men alla fem utvalda spelare från ÖHF - Nässjander, Rasmus (Almqvist Sandén), Bengan, SommenShow och Willy - gjorde sitt jobb efter utmärkta utkast från Tim (Haag) och satte bollen i nätet. De unga motståndarna var säkra dock i läget och missade inte ett enda skott. Första omgången shootouts slutade 5-5. Det blev en ny omgång med fem shootouts var, men nu var det "sudden death".

Stämningen i hallen gick över från att vara tokspänd till en blandning av nervositet och en nästintill komisk frustration över att shootouten aldrig syntes ta slut. Under andra omgången shootouts ropade pappa Bengtsson till Tim i målet: "Kan du bara rädda en boll? Jag måste hem, jag sa till barnvakten att jag skulle vara hemma nu!" Tim gjorde sitt yttersta, och var nära en räddning flera gånger, men det räckte inte till.

Det var när Nässjander klev in och skulle lägga den femte och sista shootouten i andra omgången som Lif Blås målvakt blixtrade till med en superräddning. Hela Lif Blås lag sprang in på plan för att fira, men insåg några sekunder senare att de hade kvar ett mål att göra. Nu hängde ÖHF:s fortsatta spel för ATG Svenska Cupen på Tims axlar.

Ingen kan säga säkert hur Tim gjorde det, men helt plötsligt växte han i målet och täppte igen alla luckor som fanns. Lif Blås spelare kunde inte se en enda lucka och skjuter utanför. Det blev en tredje omgång shootouts.

Lif Blås bästa målgörare klev fram. Passningen från målvakten satt såsom den skulle. Tim tar två kliv ut ur målet och gör sig stor. Det var ett fint upphopp från Lif Blås spelare, men det spelade ingen roll när Tim hade växt till en mur; skottet missade målet. Vägen till seger låg framför oss. Det enda som kvarstod var ett sista mål på shootout.

Han gjorde det under ordinarie speltid och tänkte "vad tusan, jag gör det igen"; med utmattade men självsäkra steg klev Willy in på planen. Bollen kastades till Tim; Willy höll ett lågt och sansat tempo när han sprang mot målet; utkastet från Tim var lite för långt (inte helt optimalt), men Willy lyckades fånga bollen snett bakom sig. Han orkade knappt lyfta från golvet när han slängde sig och sköt, men nog tusan satt bollen stenhårt nere i vänster hörn. Matchen var avgjord; ÖHF är vidare i kvalspelet.

Trots en tveksam första halvlek lyckas vi, med en stark kollektiv insats, göra jobbet efter 60 minuter och 11 shootouts. Såhär säger coach Nathalie om matchen.

"Om man vill se en match som definierar 'lagmoral' så ska man se den här matchen. Jag är så stolt över alla grabbarna. Oavsett speltid så bidrar alla, vilket gör att vi tillslut vinner matchen efter 60 min ordinarie speltid, 2 omgångar med shootouts och sedan varannan kontring mellan lagen tills Lif Blå bränner och vår Willy drar dit den för oss.

Man ska inte glömma bort att Lif Blå är ett ungt och talangfullt gäng som är bra skolade och bjöd upp till en ordentlig och rolig