Sammanfattning av Vårcupen

När vi tidigt i vintras planerade in vårt deltagande i Vårcupen den här helgen så var ju tanken att kunna åka till Härnösand med hela A-truppen och kunna få en helg tillsammans och dessutom få svar på våra sista ev. frågetecken inför seriepremiären om två veckor. När vi väl ska starta vår första match så har vi 11 spelare från A-truppen (varav 2 mv) och 5 spelare från U-truppen, där dock 3 av dem tränat med oss någorlunda regelbundet under våren. Kvalitetsmässigt var det absolut inga problem då samtliga tjejer från U håller tillräckligt bra klass. Över halva A-truppen var alltså inte tillgängliga av olika orsaker. Det här gjorde att cupen fick ett lite annat syfte än det var tänkt. Dock är alltid målsättningen att göra så bra prestationer och resultat som möjligt utifrån rådande förutsättningar.

Vi inledde med att spela mot Remsle, som under många år spelat i division 2, men som numera huserar i div 3. Första minuterna av matchen är det ändå ett klart övertag för Ope och det är rätt bra energi. Vi skapar några bra chanser i början, men får ingen utdelning. Efter ungefär halva första halvlek är det sen som om någon trycker på "AV-knappen". Vi sluter ta löpningar och tar alldeles för lång tid på oss innan beslut och passningar. I samma veva kontrar också Remsle in ett mål. Vi fick ingen riktig fart på det i slutet av halvleken och låg under med 0-1. Vi gjorde ett antal byten i paus eftersom vi bestämt oss för att rotera p.g.a. dubbla matcher på lördag och relativt få spelare. Vi har ett övertag i den andra halvleken, men "synderna" från första halvlek fanns kvar att det inte gick tillräckligt fort och att vi inte var tillräckligt beslutsamma. Några bra kvitteringschanser skapades, men något mål blev det inte. Förlust och det är inget att hymla med att det här inte var godkänt. Även om vi inte hade något direkt samspelt lag så är det tillräckligt bra kvalitet på spelarna för att de ska kunna vinna en sån här match med minst 2-3 mål.

Inför den andra matchen mot Härnösand 2 var det ett gäng revanschsugna spelare som presterade betydligt bättre. Det var mer energi i aktionerna på planen och vi kändes farligare när vi kom fram. 1-0 kom i den 13:e minuten då Karin J hittade en fri Ella B i straffområdet och Ella satte bollen säkert i mål. 2-0 kom 5 minuter senare då Karin J slog en fin frispark som Ella B nickade in. Det var bud på fler mål också innan paus. I andra halvlek fortsatte Ope att ha ett bra grepp om matchen och det enda vi riktigt kunde anmärka på var att vi inte hade bättre skärpa i avsluten. Det blev inga fler mål utan siffrorna stannade vid 2-0.

Eftersom Remsle även hade besegrat Timrå så kändes det rätt långt borta för oss att kunna nå finalplatsen då Remsle endast behövde ett oavgjort resultat mot Härnösand 2 för att säkra finalpålatsen. Den matchen skulle gå på söndag morgon och skulle då bli avgörande för om vår match mot Timrå skulle betyda nåt mer än bara äran. Härnösand 2 tog dock ledningen med både 1-0 och 2-0 och även om Remsle reducerade så kom de inte närmare. Detta gav lite raffinerade förutsättningar inför vår match mot Timrå. Det lag av oss som vann skulle gå till final. Om det blev oavgjort skulle Remsle ta finalplatsen.

Timråmatchen var ju redan på förhand den mest intressanta för oss då vi spelar i samma serie. Vi gör också en väldigt stabil insats i den här matchen med bra skärpa redan från start och det syntes att spelarna tog det hela på allvar och plockade fram viljan att vinna. De främsta symbolerna för detta är nog Lena L, Karin J och Rebecca B som varit med och spelat många såna här matcher förut. Det är också dessa som ligger bakom 1-0. Lena kastar ett inkast till Karin som sin vana trogen vände bort sin back och spelade in bollen i mitten där Rebecca dök upp och avslutade samt tog sin egen retur efter målvaktsräddning och sköt bollen i mål. Ledningen höll sig till paus även om det kändes som om vi kunde ha fått in nån boll till. I andra halvlek fortsatte vi att spela stabilt samtidigt som Timrå var farliga i de lägen när de ställde om snabbt. Bra försvarsjobb och en några bra ingripanden av Elsa M i målet gjorde dock att vi höll ledningen. Man är ju lite färgad och tycker väl att vi hade några bra lägen att döda matchen med 2-0, men det blev nerv hela vägen. I den allra sista minuten kom ändå tvåan och då med ett riktigt kanonskott från Rebecca B som borrade in bollen i krysset. 2-0 och en finalplats som vi trodde var förlorad redan på lördagen.

Nu väntade en final mindre än 60 minuter efter slutsginalen mot ett Härnösand 1 som haft en lättare väg till final och dessutom längre vila. Vi ville ha finalplatsen, men rent fysiskt hade vi kunnat vara utan själva matchen..

Inför finalen påminde vi om Härnösands farligaste vapen. De kommer runt på kanterna och spelar in bollen centralt så det är viktigt att hålla koll på spelare vid inspelen och inte bli bolltittande. Efter 8 minuter står det 0-3 och två av målen hade kommit till just på det sätt som vi varnat för. Allt är enkelt i teorin... 4 minuter senare kom även 0-4 på ett liknande sätt, men där får vi mer hylla deras prestation än peka på att vi gör nån miss. Efter det lugnade det ner sig och vi höll tätt resten av halvlekén. Vi hade dessutom ett par riktigt bra lägen att reducera. I paus pratade vi om att nollställa det hela och försöka vinna andra halvlek till att börja med. Vi gör en stabil andra halvlek och har bättre koll på Härnösands attacker. De får in ett mål på en bra omställning, men utifrån förutsättningarna är det en bra halvlek av ett tröttkört Ope. 0-5 är klara siffror, men bra moral av tjejerna att inte vika ner sig efter de fyra snabba i baken.

Som helhet en okej helg för oss. En svag insats i första matchen och 12 mardrömsminuter i inledningen av finalen är det som drar ner betyget lite. Finalplats var det vi kunde begära och var också det vi fick med oss. Två bra matcher i mtten och en bra avslutning mot Härnösand. Vi hade behövt fler spelare att rulla runt på för att orka stå emot dem i början av matchen då vi inte hade hämtat igen oss riktigt.

Att göra några stora analyser av det spelmässiga är svårt. Ett lag med så många nya samarbeten ute på planen samtidigt handlar väldigt mycket om hur spelarna som individer kan lösa de situationer som uppstår. Att tro att allt och alla ska tajma med varandra kan man inte riktigt begära. Därför är det svårt att peka på att vi får några egentliga "svar" efter helgen. Vi fick en bekräftelse på att vi har ett flertal spelare utanför A-truppen som håller bra klass och det är värdefullt inför framtiden. De spelare som är nya från fjolårets U-trupp gjorde det vi kan begära av dem och flera av de etablerade spelarna gjorde också sitt jobb utifrån att de varit sjuka innan den här helgen. Toppar under helgen var Rebecca B och Lena L för sina ledaregenskaper i spelet.

Mest negativt var de två skadorna på Melinda W (revben) och Louise W (knä).

Seriepremiär 27 april. Vi längtar dit, men nu behöver vi vilan.

Robban Wassdahl Tränare