En premiär avklarad, en kvar!

Äntligen har Nässjö innebandy spelat sin första match någonsin i innebandyns juniorallsvenska, vad jag vet i alla fall. För motståndet stod Färjestadens IBK som i seniorsammanhang nu för tiden även går under namnet FBC Kalmarsund. De har ett representationslag som spelar i Allsvenskan och ett som spelar i division 2 där dessa spelare till vardags huserar, så att det skulle bli en tuff match med högt tempo var ganska väntat. Färjestaden är av historien ett lag med bra ungdomsverksamhet som spelat i denna serien i många år, gått till slutspel flera gånger och även vunnit SM-guld i alla fall en gång. Vi har tränat hårt sen i april för just denna dagen, för att komma förberedda och för att kunna mäta oss med ett lag av denna kalibern. Vi har spetsat truppen med några spelare utifrån och har fått ihop, en enligt mig, väldigt bra grupp som har kul tillsammans. De äldsta i JAS i år är spelare födda -95, man ska ta detta i beaktande då vi bara har några enstaka spelare som är födda då, de flesta är födda -96, ett par 97:or och även 98:or. Detta gör att vi har en bra stomme av spelare som även kan köra vidare nästa säsong.
Så till matchen!

Innan matchen pratar vi mycket om att göra saker på rätt sätt, att vara på rätt sida och att jobba för varandra alltid och hela tiden. Första perioden börjar bra tycker jag, lite premiärnerver både för oss och dom, lite svajiga ben men mycket vilja. Vi gör en riktigt bra period, en period som är jämn och slutar 0-0. Båda lagen har en del chanser att göra mål men tycker nog att vi har de bästa, något färgad är jag kanske, men Adams boll i stolpen förtjänade ett bättre öde. Rättvist med oavgjort men en eller ett par måls ledning hade inte gjort ont och det hade kanske gett en annan matchbild.

I periodpausen handlar det mycket om att vi ska orka hålla detta, orka vara fokuserade och låta Färjestaden rulla men hålla dom borta från de farliga lägena på vår planhalva och leva på vår snabbhet i spelomställningarna. Men andra perioden blir denna matchens fall för oss. Vi är några centimeter för långt ifrån våra motståndare, dom gör ett par snabba kassar, vi blir lite ängsliga och det rullar in ett par till. Vi tar en time-out och gör lite förändringar men denna perioden tror jag vi lägger åt sidan och glömmer snabbt. Perioden slutar 0-4 och då har vi pratat klart om den perioden, färdig och glömd.

Inför sista perioden sätter vi allt på ett kort, ordern är att kliva på mer, vara obekväma och lasta lite mer bollar in på deras kasse. Vårt första mål kommer också innan det har gått ens en minut av perioden och ett visst hopp tänds. Tyvärr får Färjestaden in ett snabbt mål och vår nyfunna gnista dör lite. Perioden slutar till slut 2-3 och matchen totalt 2-7.

Stora siffror kan man tycka men samtidigt en match som i två perioder är väldigt jämn. Tyvärr har vi en liten dipp mitt i matchen och när man möter lag som är såhär skickliga så straffar det sig direkt. Det är kanske den lärdomen vi får ta med oss och det som är skillnaden på den ungdomsinnebandy våra spelare tidigare spelat och vad vi nu ställs inför. Alla spelare sliter, jobbar, krigar och bär upp sin Nässjö-tröja med stor stolthet. Färjestadens spelare är de flesta betydligt äldre än våra och har även ett antal mer kilo under västen men vi viker aldrig ner oss.

Sammanfattningsvis då? Jo, jag är en vinnarmänniska, något galet mycket och jag hatar att förlora, mer än något annat. Jag är en perfektionist på den punkten och rannsakar alltid mig själv efter varje match. Men hur ska man kunna vara missnöjd när vi visar så mycket hjärta, så mycket kämparglöd och så mycket glädje.
Anledningen till att vi spelar i denna serien är att framförallt ge våra spelare chansen att spela mot bästa möjliga motstånd, för att få den bästa möjliga utvecklingen och man lär sig massor utav såna matcher som den vi spelade igår. Vi ska ha kul och det har i alla fall jag alltid när vi gör något tillsammans i denna gruppen. Resultaten är med andra ord inte det viktigaste men klart att man alltid vill vinna, det är därför man gör detta.
Vi har en riktigt tuff inledning på serien, Färjestaden igår och nästa helg åker vi till Växjö för att möta Vöikers som har ett riktigt bra lag men det är bara kul! Bara att borra ner huvudet och köra ännu hårdare.
Kul fakta för övrigt, presenterar nedan lagen och vad respektive juniorlags representationslag spelar, det är även där man kan se de flesta juniorerna till vardags.
Linköping (Superligan), Färjestaden (FBC Kalmarsund Allsvenskan, Färjestaden div.2), Tranås (div.1), Vöikers (div. 1), Huskvarna (div. 1), Sävsjö (div. 2), Gränna (div. 3), Nässjö (div. 3). Vi kommer med andra ord få fler väldigt tuffa matcher men också otroligt lärorika.

Plussligan:
+++++ Nisse, alias väggen och muren! Lugn stabil och alltid på rätt plats!
++++ Ludde, alias missilskottet. Hade siktet varit något bättre så hade vi fått se några strutar till ifrån hans klubba idag men vi sparar det tills nästa helg!
+++ Jacob, även kallad Jalle eller monstret från Forserum! Föredömligt slit i alla situationer, fuskar aldrig i hemjobbet och måste vara en av de jobbigaste spelarna på hela höglandet att möta.
++ Cappe, Casper Andersson. Han är överallt hela tiden så ofta som han bara kan. Även han en kille som sliter hårt alltid. Glänser lite mer i offensiven mot Vöikers?
+ Delad mellan Jesper P och Oliver G. Våra bästa backar för dagen med ett gediget och resolut spel! Oliver som är ny som back tar stora kliv varje dag och Jesper P bidrar med trygghet. En liten ros även till Dåppens (Marcus G), grymt stark, mål nästa helg?

Jag somnar i natt som en stolt tränare! Nya utmaningar kommer och vi ska bara kämpa ännu mer och ännu hårdare! Kul med all publik och hoppas ni kommer tillbaka igen!

Gemenskap, disciplin, glädje och respekt!
//Coach Crille