Förlust mot effektivt Aneby

Nej det blev ingen poängmässig fortsättning på förra omgångens trendbrott för Norrahammarsdamerna. Och besvikelsen var påtaglig både bland spelare och ledare för det här var ett motstånd vi egentligen borde kunna lugga på någon pinne.

Spelmässigt var annars första halvtimman av matchen närmast en uppvisning i bollhållande och trevligt passningsspel från NIK-tjejerna. Harmonin i spelet och viljan att ha mycket boll hittar vi nästan alltid när uppspelen börjar i egna backlinjen, med hårt jobbande och passningsbara mittfältare som vill ta vid och när vi som under de senaste matcherna allt mer ofta utnyttjar vår styrka att anfalla via kanterna.

Men vad vi blev smärtsamt påminda om under besöket i Aneby var att det också gäller att omsätta spelövertag till rena målchanser och mål. Annars blir det som så många gånger förr både för oss och spelförande lag i liknande situationer. Motståndarna får till kontringslägen, vi hinner inte formera oss i försvarsspelet och en ströchans resulterar i baklängesmål med tappat självförtroende som följd.
Dubbelt smärtsamt mot Aneby var också den olyckliga skadan på Olivia Westerlund samt det psykologiskt jobbiga 0-2 målet just före pausvilan där vi helt enkelt måste kunna göra städjobbet bättre.

2a halvlek blev väl egentligen som 2a halvlek mot Nässjö, skillnaden den här gången var väl bara att det nu var vi som behövde kliva upp för att skapa reduceringsmöjligheter med blottor bakåt som följd. Men sett över 90-minuter känns det varken rättvist eller befogat att åka hem med en sådan siffermässigt klar förlust som 1-4. Inte när det är vi som spelmässigt har mesta av bollinnehavet eller vinner hörnstatistiken med stora siffror.

Men känslan från kanten är att vi helt enkelt måste bli bättre på
- att anfalla med större tyngd där fler spelare är inblandade, även om lungorna på dom stackars mittfältarna är av annan uppfattning. Många gånger när Hanna eller Elin kom runt på kanterna för inlägg var det alldeles för ont om röda spelare i boxen
- att bli effektivare!
- vinna 50/50-situationerna och inte fortsätta ge bort 2a bollarna
- ta tillvara på dom nästan alltid perfekt slagna hörnorna - det är synd och skam att gång på gång få se dom skära genom ett hav av spelare utan att vi lyckas få fram ett huvud, knä eller tå. Jovisst lyckades vi genom Carro till slut men ändå tjejer...

Några enskilda spelare som stack ut? En hel blombukett till Bella Fantl som igen visade vilka kvaliteer hon sitter inne med när hon får hela planen framför sig. En blomma också till Jessica Stendahl som kliver in och gör en jättefin insats när Olivia tvingas utgå.

Ny träningsvecka väntar och sedan chans till upprättelse på fredagkväll mot Bodafors på Åsavallen inför den trogna hemmapubliken.