Ny insats med stark moral mot tufft motstånd

Tredje matchen för säsongen spelades mot Råå IF, återigen på hemmaplan i ett riktigt fint väder. Träningarna i veckan hade främst varit inriktade på tre saker, vilket också var fokus under snacket inför matchen – att bli bättre på att hålla ihop och minska avståndet mellan lagdelarna, att öka intensiteten samt att försöka få till bättre passningsspel. Råå har vi mött en gång innan, men det var i femmanna och ett lag för tjejer födda 2013 – den matchen dominerade våra tjejer, men mycket har hänt sedan dess då vi både gått upp i sjumanna och gått upp en åldersklass. 

Om man har läst förra referatet har man kunnat notera att vi testat lite olika spelsystem för att få till kortare avstånd mellan lagdelarna, men efter förra veckans match där vi under två perioder testade att spela 1-2-2-1 valde vi nu att gå tillbaka till det ursprungliga 2-3-1. Främst då vi med 1-2-2-1 upplevde att vi tappade trycket på mittfältet men även för att tjejerna verkade mycket mer bekväma med 2-3-1 och kommer mer rätt i den uppställningen. Vi har istället tränat en hel del i veckan på att få backarna att spela mer tätt tillsammans samt delen om att korta avståndet mellan lagdelarna.

Inledningen av matchen var jämn och om möjligt med ett visst övertag för Mörarp, men så i 5:e minuten kom gästernas första mål, som nog får anses vara lite billigt. Och med det målet kom också en tydlig förändring av matchbilden där gästerna under en period mer eller mindre dominerade matchen. Och endast ett par minuter senare kom gästernas andra mål. Men våra tjejer fortsatte att kämpa och så i 11:e minuten kom en reducering av våra tjejer. Efter det hade vi både skott i stolpen och ribban och det började kännas som att vi var på väg tillbaka in i matchen, men så mellan 13:e och 17:e minuten kom tre raka mål av gästerna under en period där de åter dominerade matchen tydligt. Så när vi gick till periodpausen var det med ett tydligt underläge både i antal mål och spel, och det ska nog erkännas att känslan var lite att det här kunde rinna iväg ordentligt målmässigt. Noterbart från perioden var att gästerna framförallt hade en spelare som var riktigt, riktigt bra, och utan att förringa övriga spelare från gästerna (de hade absolut flera duktiga) så kändes det lite som att det stundtals var Mörarp mot henne, och vi hade mycket svårt att få grepp om situationen. Ett av målen kom tex på hörna där hon skruvade bollen högt direkt i mål, vilket visar på stor skicklighet – och det kändes inte som en slump då man vid flera hörnor försökte sig på samma sak. 
Så det var ett aningen stukat Mörarp som kom till första periodvilan. Vi ledare såg det som vår viktigaste uppgift i det läget att fokusera på att höja moralen i laget och väcka kämpaandan till liv. Så vi påminde bland annat om första matchen där vi också var i rejält underläge första halvan av matchen men lyckades vända på matchbilden. Vi tog också ett beslut att ändra lite i laget för att se om det skulle kunna få effekt – vi testade att byta plats på två av våra spelare som i första perioden främst spelat back respektive mittfält med en tanke på att få ner lite snabbhet i backlinjen och samtidigt få till lite mer ”tyngd” på mittfältet för att se om vi på det sättet kunde få lite grepp om situationen med den duktiga tjejen hos motståndarna. Och känslan var att även om det målmässigt var ett rejält underläge så hade ett par av målen varit ganska billiga samt ett då direkt på hörna, så om vi bara kunde komma upp lite i nivå så skulle det inte vara en omöjlig uppgift att åtminstone få till en mer jämna matchbild de återstående perioderna. Och vi tryckte rejält på att få tjejerna att glömma första perioden och att istället gå ut och tänka att nu börjar vi om och det står 0-0.

Och som våra tjejer tog sig an den uppgiften! Kombinationen av ett gäng rejält krigande tjejer samt att vår förändring i positionerna skulle visa sig fungera riktigt bra gjorde att det blev betydligt jämnare i andra perioden. Så i 8:e minuten kom vår reducering efter ett långskott, som visserligen målvakten först räddade men tyvärr för henne fick hon inte riktigt kontroll över bollen och när hon väl hade den i sin famn så hade hon hamnat innanför mållinjen. Vi kunde verkligen notera att det målet kändes viktigt för moralen för våra tjejer och resten av perioden framskred i ungefär samma mönster. Men så i 16:e minuten kom gästernas utökning, även detta på ett skott där vår målvakt gjorde en riktigt bra räddning men oturligt nog hamnade returen hos en Råå-spelare som slog in den. När domaren blåste av andra perioden var det alltså ett oavgjort resultat för perioden. Även om det spelmässigt hade varit jämnare så sett till antal farliga målchanser får vi nog erkänna att det fortfarande var ett övertag för gästerna, men vår målvakt stod för ett flertal riktigt bra räddningar. Men vilken krigarinsats av våra tjejer, och främst i backlinjen och det centrala mittfältet.

I andra periodvilan fokuserade vi på just detta – hur otroligt stolta och imponerade vi ledare var över den moral och inställning de visade. Och egentligen bara att gå ut i sista och göra en likadan insats.
Tredje perioden var på det stora hela mycket lik den andra. Men i 14:e minuten skulle gästerna få in ytterligare ett mål – dock en situation som föregicks av en närkamp där man kan tycka att vi borde fått en frispark då det var lite väl mycket armar som användes av motståndarna för att vinna närkampen och få till skottmöjligheten. Men så är det ibland. Men det skulle också visa sig vara det sista målet i matchen. Och när väl matchen blåstes av kändes det ändå som lite av en halv vinst för våra tjejer givet hur det sett ut i första perioden och hur vi med gemensamma krafter stod upp i period 2 och 3.

Återigen tar vi med oss den mycket starka moralen och kämparglöden hos våra tjejer, och att kunna stå upp och vända en matchbild efter första periodens stora dominans av motståndarna. Vi tar även med oss att backspelet satt ännu bättre efter det vi tränat och fokuserat på under veckan, samt hur vi kan få till en lite annan matchbild beroende på motstånd genom att flytta runt våra egna spelare lite efter deras olika individuella styrkor. Nu var det ju svårt för våra tjejer att få till något riktigt bra passningsspel i den här matchen givet det starka motståndet, men med det sagt var det väldigt många situationer där man slår passningen i total blindo utan adress eller tar skott så fort man vinner bollen där man egentligen kunde avancerat lite till för att få ett bättre läge. Säkert en hel del pga stress, men oavsett något vi kan fokusera mer på – att våga hålla lite mer i bollen och vara lite kyligare.

Nästa helg är det dags för Billesholms IK, åter på hemmaplan – ett lag som vi bland annat mötte i en träningsmatch i våras, men då främst med deras 2013-spelare och nu troligen med fler 2012:or.

Anders Rosenlöf Tränare