Avbryt
Börja följ

Fyll i din e-postadress för gratis uppdateringar om IF Mölndal Hockey

Följ

IF Mölndal Hockey

Följ oss för uppdateringar
Följ

Vi använder cookies för att ge dig bästa upplevelsen. Läs vår cookiepolicy här. Genom att fortsätta använda tjänsten godkänner du denna.

Okej

Kontaktinformation

Namn IF Mölndal Hockey
Adress Idrottsvägen 5 Åby Ishall
Postadress 43162 Mölndal
Telefon 031-87 10 00
E-post kansliet@molndalhockey.se
Orgnr 852000-2091
Kontonr BG 218-2129

Om IF Mölndal Hockey

Klubben
Namn: IF Mölndal Hockey
Bildad: 1970
Hemmaarena: Åby Isstadion
Byggår:1976, Renovering samt tillbyggnad av entré, sarg, belysning, omklädningsrum, danslokal, gym, samt ventilation 2009 - 2010
Publikkapacitet: 1100 sittplatser
Handikappvänlighet: Toalett, Hiss till Café
Café/varm mat: Ja/ Korv och Toast
Parkering/pris: Åbytravets Parkering mitt emot Ishallen, priset år 2020 är 6 kr/tim.

IF Mölndal Hockeys Historia fram till i dag (2020)
- Från Dämmet 1938 via FSR Mölndal 1970 fram till i dag

Redan långt innan IF Mölndal Hockey bildades 1970 spelades det ishockey i Mölndal. Faktum är att man nog kan säga att hockeyn i Göteborgsregionen i tidigt skede var starkare i Mölndal än i Göteborg, bland annat på grund av fler arenor och bättre tränings och matchmöjligheter. Flertalet av de bättre spelarna i regionen valde därför att lira med någon av Mölndalsklubbarna.

Redan 1938 spelades den första ishockeymatchen i Göteborgsdistriktet mellan Fellows och Udden på klassiska Dämmet ovanför Krokslättsvallen. Hockeyintresset var stort och tog fart under 40 - 50-talen. Det spelades då hockey på två arenor. Den ena arenan hette Parkvallen (byggd 1949) i Kikås där Sågdalen SK spelade och den andre hette Fellows vid Krokslättsvallen. Göteborg hade då endast Gamla Ullevi som inte var speciellt välskött i förhållande till Mölndalsbanorna. Parkvallen i Kikås, som i folkmun kallades Sågdalen eller Sågdalsplan, spolades ända fram till 1980.

En stor utmaning var dock att kunna få till en någorlunda spelbar bana. Matcherna spelades på sjöar och dammar här i Mölndal. Det hela var mycket arbetskrävande och man var mycket beroende av vädret. En riktigt dålig vinter så tvingades till och med Krokslättsklubben Fellows att spela sina hemmamatcher i Värmland!

Ishockeyn hade under 1940- och 1950-talet gjort en explosionsartad succé i Sverige. Tre kronor hade blivit världsmästare och nya konstisbanor ploppade upp som svampar ur marken. Tanken på en konstisbana i Mölndal växte fram. Mölndals stad bestämde att den skulle drivas av en förening med majoritet av styrelsemedlemmar från just Mölndals stad. Konstisbanan placerades på Södra Ågatan, mittemot sjukhuset, och kunde med starkt stöd av staden, det lokala näringslivet och arbete från de lokala bandy- och hockeyklubbarna byggas imponerande snabbt. Det tog sex månader från beslut till invigning, bland annat tack vare en stor mängd frivilliga insatser.
Konstisbanans invigning 1959 blev en riktig publiksuccé med en publiksiffra på hela 2 000 personer. Men troligtvis var den egentliga siffran närmare 4 000. Många av åskådarna verkar ha varit lite väl snåla och stod på ”gratisplatserna” på kortsidan mot järnvägen. Detta skulle enligt ansvariga för banan åtgärdas till dess att säsongen kom igång. ”Snikens kulle” skulle inte kunna vara ett alternativ i fortsättningen.
Invigningsmatchen spelades mellan ett storsatsande Västra Frölunda IF, som skulle spela sin första säsong i högsta divisionen och ett förstärkt Mölndalslag. Dessa förstärkningar var verkligen högklassiga i form av landslagsspelarna, samt världsmästarna Lars-Erik Lindvall och Ronald Pettersson. Matchen slutade 3-3 och var enligt Mölndals-Posten ”en hygglig tillställning”. Fyrverkerier och en buffé på Folkets Hus avslutade tillställningen.
Samma år som konstisbanan invigdes så spelades även den första upplagan av den klassiska ungdomsturneringen TV-pucken. Den nya Isbanans debut i de stora sammanhangen var matchen mellan ishockeydistrikten Göteborg och Skåne. Kommentator var Putte Kock och Mölndalslaget Sågdalen hade tre spelare på isen. Matchen blev bra reklam för Mölndal då det i TV-sändningen tydligt framgick i intervjuer att Mölndal inte på något sätt är en del av Göteborg. Göteborg vann matchen med 2-0 och gick vidare till semifinal.
Isbanan blev redan första säsongen mycket populär hos Mölndalsborna. På banan kunde ungdomarna träna och matcher kunde äntligen spelas på riktig is. Under högsäsong var isbanan fulltecknad på kvällarna vid idrottsföreningarnas tävlingsmatcher. Dessutom uppläts isbanan till allmänheten för motions- och nöjesåkning.

1978 flyttades Mölndals konstisbana med helikopter till Kållered. Där skall det enligt en källa till Mölndals-Postens artikel från 2020-02-18 fortfarande finnas en liten bit kvar av den ursprungliga isbanan.

Fellows och Sågdalen spelade i divisionerna 2 & 3 under denna tid, och Sågdalen satsade hårt i början på 60-talet för att gå upp i ettan men lyckades aldrig klara det. Båda klubbarna hade dock ganska bra ungdomslag.

En tredje klubb bildades, Rapid, som satsade mest på ungdomssidan och hade inga lag i högre seriesystemet. Alla tre klubbarna var mycket verksamma, men dom hade alla problem, (exakt samma som i dag 60 år senare), dvs istider och ekonomi från år till år. Det var därför naturligt att önskemål om sammanslagning mellan de tre verksamma föreningarna kom fram.

Initiativtagare till sammanslagningen var från början Thure Larsson som drog upp riktlinjerna. Malte Larsson, Georg Gustafsson o Kalle Lövgren följde upp och sammankallade klubbrepresentanterna. Många möten hölls i Idrottshuset. Man ville driva både bandy och hockey och ville satsa vidare då allt fler ungdomar började ägna sig åt dessa sporter. Mölndals Kommun var vid denna tid även väldigt välvilligt inställd på breddad ungdomsverksamhet.

Sammanslagningen förverkligades år 1970 och klubbnamnet ändrades till FSR Mölndal, vilket var den första bokstaven i dom tre klubbarna (Fellows, Sågdalen och Rapid). En huvudstyrelse valdes och bestod av:
Ordf: Sven Ohlsson
Sekr: Thure Larsson
Kassör: Arne Lilja
Samt: M. Larsson o G Gustafsson från Sågdalen, O. Håkansson o BÅ Ferm från Fellows samt Eiron o Erne Andersson från Rapid.

Redan år 1971 ändrades namnet till Mölndals IF, och efter ett par års samarbete med bandysektionen blev det åter en delning då bandyn gick ihop med Fässbergs IF. Bandyn ändrade dock namnet 1991 till Mölndal Bandy.

Sammanslagningen kom rätt i tiden och dom kommande åren var arbetsamma, men tack vare outtröttliga ledare arbetade klubben vidare. Nästa steg kom naturligt då man frågade Kommunen om att bygga en riktig ishall. Efter en del uppvaktande av kommunalråden Skoog och Pellmera så sas det att det inte var aktuellt med en ishall före 1980.

Föreningen ansåg att det var otänkbart med så lång väntetid och bestämde sig för att göra någonting åt gamla Isbanan istället genom att bygga en överbyggnad. En kostnadsberäkning för en överbyggnad blev på 350 000 kr och då det ej fanns likvida medel kontaktade man Svenska Handelsbanken. Man lånade summan mot tecknande av andelar, men då Mölndals Kommun ägde isbanan kunde man inte företa sig något om man inte fick tillstånd till överbyggnaden. Kommunen sa dock nej pga de dåliga grundförhållandena i marken samt statusen på kylaggregatet som då utgjordes av ett ammoniakaggregat. Man påtalade då att överbyggnader byggdes på fler platser i landet och läget ljusnade då motorvägen och flytten av järnvägen skedde fortare än beräknat.

Säsongen 74/75 spelade Mölndals IF sina matcher i Scandinavium, och kommande säsong 75/76 flyttade man sina matcher till Frölundaborg. Åby Isstadion blev klar 1976 och man påbörjade då en långsiktig planering för att höja den sportsliga nivån på seniorlaget. Säsongen 1983/84 klev man upp i div 1, och målsättningen var att bli en stabil div 1 klubb med en bra ungdomssektion.

Säsongen 87/88 blev föreningen historisk då man som första svenska klubb värvade en rysk hockeyspelare till klubben. Vladimir Lavrentyev (1954) var meriterad från det Sovjetiska landslaget och hade Khimik Voskresensk (även känd som Moscow Hockey Club Khimik) som moderförening. Högeryttern Vladimir, eller ”Vladde” som han ofta fortfarande kallas, spelade 91 matcher med Mölndals IF under de tre säsonger han spelade med föreningen. Han levererade då 54 mål och 57 assist.

Säsongen 90/91 ändrades namnet till Mölndal Hockey och laget kvalade till elitserien och var mycket nära men föll på mållinjen i avgörande match mot Västra Frölunda, men med mycket bra spel. Laget hade detta år ytterligare en välmeriterad rysk spelare i laget genom backen Nikolai Davydkin. Även han var fostrad i Khimik Voskresensk i Moskva. Vidare fanns ett flertal andra starka hockeyprofiler med i detta lag. Eller vad sägs om Daniel Alfredsson och Tyrone Lasu m.fl. Efter säsongen 90/91 drog sig klubbens huvudsponsor ur och en sanering av ekonomin blev nödvändig. Daniel Alfredsson tog klivet till Frölunda 1992 som ju också blev en mellanlandning i hans fantastiska hockeykarriär i NHL på andra sidan Atlanten.
Mölndal Hockey har alltid haft en stark ungdomsverksamhet och riktigt bra juniorlag. Under mitten av 90-talet började man utveckla den sk ”Röda Tråden” som tydliggjorde hur föreningen skulle jobba med att utveckla egna spelare från hockeyskolan via fortsatt hockeyutbildning i ungdomslagen för att från U16 börja satsa på elitverksamhet med målsättning att kunna hålla hög elitförmåga i juniorlagen. På så vis skulle fler spelare från de egna leden kunna representera Mölndal Hockey även som seniorspelare. Arbetet med ”Röda Tråden” fick stor medial uppmärksamhet och det spåddes att Mölndal Hockey var den starka framtidsföreningen i distriktet (faktiskt även huvudorsaken till att undertecknads barn hamnade i klubben). Med den goda mediastöttningen i ryggen kring ”Röda Tråden” fick föreningen fin vind i seglen samtidigt som rekryteringsgrunden var stor tack vare de stora barnkullarna under åren 1989 – 1991. Detta resulterade i en följd av framgångsrika år på alla nivåer och då speciellt för ungdomslagen och våra juniorlag. Några av ungdomslagen rankades som bland de topp 5 till 10 bästa lagen på Riksnivå. Dessa lag blev inbjudna till de största och bästa cupperna i landet. Storklubbarna och då bland annat Frölunda var dock duktiga på att rekrytera många av våra unga talanger till sina juniorelitverksamheter kopplade till olika hockeygymnasier i hela landet. Några av dessa spelare har lyckats mycket bra och några tom exceptionellt bra. Vi kan tex nämna, Niklas Lasu -89, Robin Lehner -91 m.fl. Viktor Stålberg -86 får vi inte heller glömma även om han är 3 år äldre än 89:orna.
Säsongerna mellan 91/92 och 06/07 varvades med spel i division 1 och division 2. Säsongen 00/01 spelade dock Mölndal Hockey i Allsvenskan. Detta pga Västerås IK gick i konkurs och Mölndal Hockey fick då en gratisplats i Allsvenskan eftersom laget kom tvåa i kvalet till Allsvenskan säsongen 99/00.
Det måste nämnas att det år då Mölndal Hockey spelade i Allsvenskan säsongen 00/01 så lånades både Henrik och Joel Lundqvist ut från Frölunda till Mölndal Hockey. Joel spelade 17 matcher med Mölndal och Henrik 9 st.

Spåren efter storhetstiden tidigt 90-tal hängde dock med föreningen som ett ok ända fram till säsongen 2006/2007 då några av föreningens eldsjälar bestämde sig för att rädda föreningen från konkurs. Bland annat såldes då Klubbstugan av till kommunen och avtal slöts med föreningens olika leverantörer. Resultatet blev en ekonomi i balans. Även om just denna fråga är ett ständigt hot mot en sund verksamhet och även sedan dess har ekonomin varierat över tid.

Från säsongen 07/08 till 12/13 spelade föreningen i division 3 under 6 raka säsonger. Glädjen var därför stor när vi åter fick chansen att lira i hockeyns ”finrum” under 13/14. Laget var på förhand ansett till att vara starkt och lyckades även bra under första halvan av säsongen. Tyvärr drabbades laget av skador som resulterade i förluster och nedsatt lagmoral varför laget hamnade i ett återkval utan att lyckas försvara div 2-kontraktet. Det blev då ytterligare 3 år i division 3 och faktiskt ett år helt utan seniorlag under säsongen 2015/2016, detta pga ekonomiska skäl.

Mölndal Hockey vann dock kvalet till HockeyTvåan 17/18 på ett storstilat sätt och har sedan dess visat styrka och lagmoral med en i huvudsak stark stomme spelare från de egna juniorleden kryddat med spelare som sökt sig till vårt unga ”speediga”, skridskoskilliga och offensiva lag.

Så för närvarande har vi en stark trupp spelare och coacher i HockeyTvåan och föregående års toppspelare (19/20) i Mölndal Hockey Jesper Emanuelsson och Simon Crona står sig också väldigt bra rent historiskt i maratontabellen över mål och poänggörare under en säsong i Mölndal Hockey genom alla tider. Flest poäng under en säsong har Thomas Tallberg på 60 poäng (90/91), tvåa ligger Jesper Emanuelsson på 59 poäng (19/20) och trea ligger Simon Crona på 58 poäng (19/20). Vi får se hur denna tabell utvecklar sig framöver.

Föreningens Hockeyskola är välskött och framgångsrik så tillväxten på passionerade ledare och spelare känns just nu riktigt bra. Under säsongen 19/20 har även föreningen byggt en efterlängtad skottramp på Ishallens baksida. De som lagt tid och kraft och som stöttat med finansiering är alla sanna eldsjälar i sann Mölndalsanda.

Detta är saxat från diverse tidigare texter, tidningsartiklar, styrelseprotokoll, positiv hörsägen samt ett 25 årigt personligt engagemang i föreningen.

Mölndal 2020-05-18
Ha det Gött
Sven Liedberg

Källor
Anette Nyholm 2007-2008 (tidigare kanslist i föreningen)
Mölndals Posten 2019-03-09, Martin Björklund
Mölndals Posten 2020-02-18, Karl Bjernestad
https://www.swehockey.se/
https://stats.swehockey.se/
https://www.eliteprospects.com/