Referat: Rambergets SK - Landala IF

Då var det återigen matchdag och i skrivande sunt finns ett uns av frustration hos undertecknad. Inför matchen mot Ramberget kommer hela truppen till samling med en inställning att ”Nu jävlar, det är dags att ta en trepoängare och rycka upp sig lite i tabellen efter det senaste trepoängstappet mot Solängen”. Det känns att spelet börjar sitta och elvan som skulle göra det för dagen presenterades av tränare Tom enligt följande:

Anders
Niclas - Per (C) - Tom - Farre
Axel - Matte – Simon - Kalle
Perta - Sebastian

Avbytare: Peter, Pablo, Christoffer och Viktor
Coach: OP med känning i framsidan dagen till ära

Vi taggar igång och börjar starkt med aggressivt spel. Vi går dit i situationerna, vi rullar, vi visar och snackar med varandra för att underlätta vårt egna spel. Och som i ett par matcher tidigare så får vi utdelning ganska tidigt in i matchen. Vi har tjatat och tjatat på hur vi skall organisera oss och sätta fart mot boll på fasta situationer samt att vi alltid skall vara och hugga på motståndarens målvakt. Mycket riktigt, efter en jättefin hörna av Matte går Sebastian upp framför Rambergets målvakt och trycker in 0–1 med pannan. Vi fortsätter att hålla våra positioner och spelar helt okej fotboll ett par minuter efter målet. Ramberget ser blekt ut och kommer inte till alls, några halvchanser som rullar igenom men ingenting nämnvärt. Detsamma gäller för oss framåt då vi inte riktigt får till det i sista tredjedelen, dock är det tydligt att det är vi som håller i taktpinnen. Sen händer det som vi försökt jobba bort under hela säsongen och som vi blivit mycket bättre på, vi sätter oss i trångmål ute på kanten på egen planhalva, slår en passning in mot mitten till egen spelare som ej får kommunikationen om att han har en Rambergetspelare i ryggen (Vi måste kommunicera bättre och framförallt snabbare i dessa situationer och detta är någonting vi ständigt nöter och jobbar med). Rambergspelare snor åt sig bollen och passar in i mitten vilket lämnar en yta till ett 3 mot 2 läge. Vi går upp och stöter mot bollhållaren för att försöka avvärja honom men Rambergets andra anfallare har uppfattat situationen mycket kvickt och sniker in bakom stötande Landalaspelare. Anders rusar ut och täcker stor yta av målet men det är bara att lyfta på hatten för Rambergs anfallare som slår en mycket fin onetouch till bortre stolpen där bollen rullar in i mål. Mycket surt när Ramberget har gjort en blek insats så här långt in i matchen. Vi går också ner lite i tempo slår bort mycket passningar som saknar adress mot slutet av halvleken och vi får inte riktigt till det men känslan av att det är vi som har kontroll på matchen sitter i till halvtid.

I andra halvlek fortsätter vi att trumma på, det är inget skönspel utan mycket tjongande, vi är där på första situationen men förlorar mycket andrabollar vilket gör att vi får det lite jobbigt. Dock lyckas Ramberget inte att förvalta vår passivitet och matchen rullar på. Vi spelar kompakt bakåt och vi släpper inte till någonting märkbart och även om bollen rinner igenom ett par gånger kan Anders lätt avvärja situationerna. Ramberget har något skott i burgaveln men i övrigt händer det inte mycket bakåt. Vi har ett par lägen framåt som inte förvaltas, tyvärr kommer vi inte riktigt till på djupet utan det är framför allt skott utifrån som hotar för vår del. Det känns fortfarande som att vi har kontroll på matchen mycket riktigt, när det är cirka 20 minuter kvar går bollen ut till Stolpe som skär in från kanten och ja! Han trycker in bollen mellan förstastolpen och målvakten och nu känns de som vi ändå skall kunna stänga matchen och ta med tre pinnar hem. Tyvärr har Ramberget andra tankar om detta. Det kommer en boll upp mot deras anfallare från deras målvakt (det var till stor del så de byggde sitt anfallsspel under hela matchen), vi är där på förstasituationen och nickar upp bollen i luften, sen gör vi en så kallad ”Indianare” och blir passiva. Tre man står och tittar på bollen i luften utan att gå dit och få bort den. Bollen får istället studsa lite och går sedan via en Landalaback ut till en Rambergetspelare som står vid halvmånen, samme spelare avvärjs möjlighet att skjuta och tvingas driva utåt längs straffområdeslinjen och lyckas driva förbi täckande Landalaback som täcker stor utav målet, samtidigt som Anders skär av ytan på främre extremt bra. Tyvärr får Rambergetspelaren årets träff på bollen som går som en projektil genom den lilla lucka som finns, rakt upp i bortre klykan. Nonchalansen straffar sig direkt. VI gör en sista ansträngning att trycka in ett mål sista fem och skapar ett par halvchanser. I sista minuten lyckas vi få en hörna som slås in jättefint. Perta går upp som han så många gånger förr gjort och säter dit pannan stenhårt, tyvärr sitter bollen en decimeter över ribban och matchen slutar 2-2.

Detta kan mer ses som att vi ger bort en pinne till Ramberget än att vi tar en pinne. Vi håller fortfarande vårt mål med att släppa in max två mål per match, så vi kan inte vara helt missnöjda men sättet vi gör det på idag lämnar en unken smak av bitterhet i munnen, inte minst hos undertecknad. Nu är det bara att ta sig i kragen, knyta näven och visa vägen till det vinnande spåret igen.

Söndag den 22 maj kommer Syrianska/Armeiska på besök, då är det bara att göra sin hemläxa och analysera förra årets matcher mot detta fysiskt starka lag. Spelar vi försvar som vi gjort och eliminerar våra enkla individuella misstag kommer det bli en svårspelad match, inte bara för gästerna utan för resterande lag i serien framöver.

*** Axel
** Peter
* Simon

Over and out
Captain