Sista gången inomhus 2012 ( överåretmästare2012)

Träningsrapport lördagen den 29:e december 2012(eller the Birth of Christ….ian, som vi säger på Knippla)

Alla vägar leder till Rom, sägs det ju. På samma sätt kan man nästan säga att alla träningar leder till den här, enda, sista träningen innan vi sätter punkt för år 2012. Ett år som har innehållit bla fotbolls-EM, Sommar-OS, Springsteen på Ullevi, The Dark Knight Rises på bio och framför allt, en stor stor dominans av de äldre på träningarna. Sällan har ungdomarna varit så uddlösa framåt (och bakåt) som den här inomhussäsongen. Vad det beror på låter vi ligga därhän, men en sak är säker; nästa år kommer de yngre vara starka. Man blir ett år äldre, och man får dessutom spela ihop sig medan de äldre blir ett år äldre och kanske några ljumskar för få. Den som lever får se.

Mycket av inledningen av träningen var präglat av fiasko och brutna löften. Först och främst så var det många återbud. För de yngres räkning så fattades Rasmus, som senast sågs irra omkring på stan och smöra för vuxna som kunde gå med honom in och se på the Hobbit, men utan framgång. Fler återbud för dom yngre var också att André försov sig. Tydligen streckkollade han alla avsnitt av julkalendern igår. Gobben hade det lite rörigt(!) hemma och Kribba var och letade talang i Norge. Så det var ett sargat ungdomslag som kom till spel:

Chrilleeeeee
Jesper
Andreas
Anton
Robin

Dom äldre kom också till spel med många, tunga avbräck. En av hörnstenarna i de äldre, Dagis, hade gjort Kribba sällskap i Oslo. Det blev lite krångligt för vi äldre har ju kommit att luta oss en hel del mot Dagis och hans magiska tåfjuttar på träningarna. Men men. Även Niclas lämnade ett tidigt återbud. För en gångs skull skulle man tydligen jobba på jobbet så han var tvungen att vara på plats. En annan av de mer klassiska äldre herrarna, Joel, kunde inte heller komma då han var i Norrland och letade efter tomten. Han hade inte hunnit ge tomten sin önskelista ännu, nämligen. SÅ, de äldres lag såg ut som följande:

John
Arvid
Pumba
Jimmy(En kille som dyker upp lite då och då)

Eftersom vi inte var så himla många i varje lag så tog Arvid det kontroversiella beslutet att vi skulle spela med tre man ute och en målis. Detta skapade irritation hos övriga av de äldre, då vi trodde att om de yngre fick mer ytor och plats, så skulle deras fart och tonårsiver vinna över oss. Så blev dock inte fallet till en början i alla fall. Vi i äldre laget vann tämligen komfortabelt den första matchen, men man kunde skönja under ytan, en mullrande kraft. Efter att Robin spelat med de äldre i första matchen så skickade vi över honom till de yngre, och det blev en MARKANT skillnad. Men den unge bagarn i laget lyckades de yngre få mer tyngd och vänstersläggor i laget, och man bjöd upp till dans i nästan alla övriga matcher. Slag efter slag delades ut, men på något vis lyckades nästan alltid de äldre få sista ordet när Arvids iPhone sjung sin ljuvliga stämma och avslutade matchen. Några uddamålsvinster blandades med någon oavgjord historia innan, till slut, de yngre lyckades att vinna. Nu kände man en förändringens vind blåsa genom den något äckliga Brattebergshallen, och när vi till slut skulle spela den absolut sista matchen för året, så spelade inga andra resultat från övriga träningar någon som helst roll. Det blev dock ingen ändring i toppen, det här året, för de äldre vann, tämligen komfortabelt. Det kanske mest talande för hela inomhussäsongen hände också i och med det sista målet. De äldre gjorde mål på en hörna. Pumba bredklövade en magisk passning till Arvid, som trots att hans t-shirt liknade Niagarafallet, enkelt kunde raka in segermålet. DE ÄLDRE VANN ÅTERIGEN. Det här var dock länge en ganska oviss tillställning med mycket lågt tempo, så hade bara de yngre spelat lite snabbare och straffat oss lite hårdare, då hade det kunnat sluta annorlunda. Men men! Nya tag nästa år, junisar!

Nu lägger vi inomhusskorna på hyllan lite grann, och tar nyårsledigt. Så när ni ser upp på himlen på måndagskväll, tittar efter raketer, känner av välkomstdrinken som ni tog liiite för mycket av, funderar över hur ni ska närma er den där speciella hen(ja, vi är oerhört politiskt korrekta i KIK), sänk då en tanke till de yngre, som kämpade med näbbar och klor, förgäves. Gott slut, alla!
Skrivet av: John