Referat från Knipplas inomhusträning den 1 Dec

Rapport från träningen den 1:e december.

Ja, snart är det jul, och julen, det är en GLÄDJENS tid. För våra kombattanter på träningen igår var det dock bara en glädjens tid för sex personer, medan det för de resterande 12 var pest, pina och en enda lång väntan tills nästa träningstillfälle. Förutsättningarna var som följer: 18 personer kom till träningen, bara det ett rekord vad gäller inomhusträning. Av dessa 18, skulle ETT lag bestående av sex personer, stå som vinnare. Lagen var:

Lag BLÅ

Arvid
Tobbe
Christian
Bengan
Kim
Rasmus

Ett lag som bara var fem innan frälsar-Bengt ramlade in på träningen en kvart sen. Kribba åkte från Knippla, men lämnar aldrig sina majorna-rötter, utan spelade demonstrativt i, vad som en gång antagligen varit vita, converse-dojjor. Bengt, Rasmus, Kim och Tobbe var grabbarna som skulle göra grovjobbet längst fram, och längst bak skulle Arvid och Kribba styra och ställa med sina känsliga fötter.

Lag GUL/LIME

Niclas
Dagis
Chrille
Jesper
Robin
Carrrrl

Laget som var oerhört tyngda av förväntningar. När man såg lagindelningen så seglade de gula upp som storfavoriter, och frågan alla ställde sig var hur man skulle värja sig mot den gula maskinen. Niclas hade laddat upp på bästa möjliga sätt med att gå på en After work som hade stannat på förfesten. Vi som har varit med förr vet att den knepige mittfältaren spelar sin absolut bästa fotboll när han är lite på örat. Dagis, som mer eller mindre alltid tar på sig favoritskapet vilket lag han än hamnar i, var oerhört säker på vinst. Radarparet Robin och Chrille skulle ta fram sina gamla öckerötakter och kombinera sig förbi alla försvar. Jesper som hade väckt sin slumrande målkänsla till liv på de senaste träningarna var också oerhört taggad. Och så var Carl med också.

Lag RÖTT

John
Pumba
Sebben
Bala
André
Joel

Ett lag bestående till stor del av föredettingar. I laget hade vi Den slumrande jätten(Sebben). Den slagne fältherren(Bala). Den utespelande målvakten(Joel). Det ambitiösa vårtsvinet(Pumba). Den åldrande vänsterfoten(John) och Den optimistiske spjuvern(André). Hur skulle vi klara oss mot dessa monster till motståndare? Vi var nere för räkning redan innan vi började spela, frågan var bara hur många förluster vi skulle inkassera.

Sammanfattning

Ja, det var mycket som hände den här träningen. Den första timmen skulle bli, som väntat, en batalj mellan GULT och BLÅTT. Vi i RÖTT var inte alls med i matchen, och vi var för motståndarna som kattungen är för högtryckstvätten. Vi lyckades peta in någon vinst här och där, men vi fick oftast se oss sittandes på bänken väntandes på nästa match. Gula laget var till en början helt outstanding, och deras fina spel ledde dom till vinst efter vinst efter vinst. Främst anförda av Niclas, som långa stunder höll låda med motståndarförsvaren och stänkte in drömmål efter drömmål. Man försökte rulla boll så gott det gick under de två minuter som matcherna gällde(Två minuter eller första målet vinner). De blåa laget var, till en början, ett väldigt stressat lag, som gärna ville framåt och avgöra matchen tidigt. Två minuter är inte lång tid, men blått lag hade ibland lite för bråttom i både spel och press. Man lyckades dock vinna några matcher med sin press, då främst mot Röda laget, som i princip var det blåa lagets totala motsats. Det var stelt, det spelades svårt och det straffades bakåt gång efter annan. Det blåa laget hade också en lurig Kribba i form, och han körde med den gamla beprövade metoden att skrika på varenda boll som gick över linjen "Den är BLÅ!" vilket fick många att vackla och osäkert ge över bollen till blått lag. Oerhört icke-fair-play från Kribbas sida, men det är också ett kännetecken för en vinnarskalle. Utan att jag har några som helst siffror i huvudet så kan man säga att gult lag vann den första delen av träningen. Enkelt.

Den andra perioden av träningen skulle dock bli nästan i princip helt spegelvänd. Gult lag verkade få lite hybris, blått lag fortsatte lite som vanligt, och det röda laget chockade. Helt plötsligt så lyckades det röda laget vinna en del matcher i rad, och självförtroendet växte oerhört. Folk hade blivit varma i kläderna och plötsligt stämde allt. Finns såklart fler anledningar till att det blev bättre för rött, bl.a så ställde sig John i mål oftare, Pumba hittade målformen(Ett tag gjorde han mål med allt; Fötter, huvud, lår, klövar, allt!), Bala tog tag i bollen och fördelade smörpass, och, kanske framför allt, så vaknade Sebben. Som ett mullrande åskmoln tog han sats från högerbacksplatsen, och bara körde, och efter något väggspel med Pumba, gjorde mål flertalet gånger. Det gula lagets fina spel var som bortblåst i andra perioden, och stora frågetecken höjdes. Var det orken som tröt? Var man för bekväma? Ja, jag vet inte, men man lyckades inte vinna alls lika mycket. Blåa laget…ja, jag vet inte, man vann lite här och där, men man kan nog gott säga att man förlorade den här perioden. Ibland glimrade man till med vackra anfall, oftast iscensatta av löpvillige Kim Magnusson, men tyvärr var det lite too little too late.

Klockan slog 13:00, och tränare Thomas drog resultaten. Första halvlek vanns såklart av lag GULT. Andra halvlek vanns av lag RÖTT. Men den TOTALA träningen, alltså flest vinster över hela träningen, vanns av………LAG RÖTT!!!! Vilda glädjescener utbröt och en vacker ring tjutandes "ÖJJ ÖJJ ÖJJ ÖJJ" hördes. Övriga två lag lommade surt ut i omklädningsrummet och väste åt varandra vem som var fetast osv. Efter att det röda laget tårögda av glädje kommit ut i omklädningen och samlat sig, kunde dagen fortsätta med lotteri och golf(höhöhö).

På tisdag smäller det igen. Var på plats!
Skrivet av: John(Notera att jag inte på något sätt är partisk)