Referat: Köpingebro IF - Wollsjö AIF

Hemmamatchen mot Wollsjö skulle inte bli så enkel som den på förhand såg ut att bli. Wollsjö stretade emot bra och var i ärlighetens namn inte oförtjänta av ett oavgjort resultat.
Matchen började med två avvaktande lag som kände varandra på pulsen och de inledande fem minuterna var inget att komma ihåg. Därefter tuggade KIF planmeter för planmeter och efter matchminut 10 förlade man en stor del av spelet på offensiv planhalva.
I 12:e minuten kom matchens första farlighet genom en nick från straffpunkten mot keeperns högra kryss, men keepern lyckades få upp en hand och styrde bollen över ribban till en resultatlös hörna.
Tre minuter senare sågade sig KIF fram på högersidan och en genomskärare slogs mellan inner- och ytterback, där Skinkan kom ilande som en jagande vessla. Väl inne till vänster i boxen, skickade han in bollen i keeperns bortre burgavel med en lika lugn som välplacerade vänstertoffla.
1-0 och hemmafansen jublade.
Fredrik Vogel fann detta inspirerande och fick till en bicykleta i 18:e minuten som keepern i Wollsjö hade vissa besvär med att få över ribban. Den därpåföljande hörnan resulterade så småningom i ett inlägg från vänster som Roger skallade tätt utanför ramen. Några minuter senare fick KIF frispark, 11-12 meter utanför boxen och Skinkan singlade in bollen till en framstörtande Andy som förpassade bollen mot mål. Här lyckade André tränga sig fram i folkmassan och skyffla in 2-0 till hemmalaget och allt verkade frid och fröjd i kiffalägret. Hemmapågarna fortsatte att pressa högt och erövra bollen tidigt på gästernas planhalva och matchen var helt i hemmalagets hand. Det skapade halv- och helchanser på löpande band men det dröjde fram till 37:e innan målskörden utökades av Skinkan. Efter ett rörligt och konstruktivt anfall kom Skinkan igenom i mitten men hakades upp strax innanför boxlinjen och straff tilldömdes KIF. Skinkan fintade målvakten åt vänster och satte bollen till höger. Ganska ofint, om man är Wollsjö-fantast annars var de flesta på IP nöjda med utfallet av straffen. De sista 8 minuterna var precis som de fem första, ganska ointressanta, förutom att Wollsjö skrapade ihop ett anfall som slutade i hörna.
Paus
Efter omstarten verkade KIF glömt bort att matcherna vanligtvis varar i minst 90 minuter och Wollsjö var inte sena att utnyttja ointresset fån hemmalagets sida. Tobias fick visa sig på styva linan redan efter 4 minuter (efter att ha stått ganska syssloslös de första 45) när gästerna fick till ett hårt pressat avslut ur högerposition. Detta verkade som en väckarklocka (modell fickur) och kiffapågarna fick till en farlig kontring i 52:a men keepern i Wollsjö hade suttit och dragit i fingrarna underpausvilan och tack vare detta fick han träff på Skinkans petning och bollen rullade ut till en resultatlös vänsterhörna.
Här verkade KIF ge upp och gå in i trans, för Wollsjö tog över totalt och radade upp anfall och avslut på löpande band. Nollan spräcktes i 54:e efter ett slarvigt och lojt försvarsarbete i KIF och gästerna verkade vädra blod. Pressen och ivern att utöka målskörden tilltog i samma takt som matchuret tickade på mot 90. Efter 62 minuter reducerade gästerna ytterligare och ställningen var, förutom 3-2, bryggaktig hos KIF. Några omdispositioner senare, lyckades KIF styra upp spelet till mittplan men varje gång gästerna erövrade boll såg kiffapågarna ängsliga ut. Med 13 minuter kvar fick KIF till en virvlande kontring som slutade med frispark tätt utanför boxen och ett rött kort till en Wollsjöspelare. På den efterföljande frisparken gjorde Skinkan sitt tredje mål för dagen då han via ribban smiskade in bollen i nätmaskorna. En kort befrielsesuck hördes hos hemmafansen men den av KIF välkände Dennie Persson och hans tappra mannar, gav inte slaget tappt utan lyckade med stort mod och lite tur reducera till 4-3 med korta sju minuter kvar på klockan. Dessvärre för hemmafansen var minuterna inte tillräckligt korta eller snabba, då både andan och hjärtat var uppe i halsen några gånger till innan matchen blåstes av efter den stipulerade tiden.