Referat: Baskemölla IF - Köpingebro IF

Avfärden från byn mot det gamla fiskeläget gick i regn, som i varierande styrka dränkte färden mot dagens motståndares hemmaplan. När vi väl var framme verkade vädergudarna tycka sybd om lagen för regnet avtog efterhand för att slutligen helt upphöra. 

Matchen i sig var en ganska enahanda tillställning där inställningen/motivationen/fokuseringen (you name it) inte var på topp under två perioder från KIFs sida. Redan efter 5 minuter låg bolluslingen i maskorna bakom Johan. Detta efter en hörna som rensats undan halvhjärtat och när så skott måttades strax utanför boxen verkade ingen kiffare sugen på att störa. Resultatet blev ett skott som Måns olyckligtvis styrde in i eget mål, helt otagbart för Johan som låg och sprattlade som en nyfångad lax vid motsatt stolpe.

Repliken kom ganska omgående. KIF tog över totalt och pressade tillbaka hemmalaget. Mycket av spelet gick på högerkanten där Marcus matades med löpbollar av Linus, Rasmus och Måns. Dock ska sägas att många av bollarna var bra men Mackan verkade inte riktigt tro på sig själv i vissa läge. Hursomhelst, Baskemöllas vänsterback fick göra skäl för läsken. Under tiden som högersidan värmdes upp, sprang Anton och småjoggade på sin vänsterkant, hungrig på boll. I den 11 minuten fick han läget av Linus som med en genomskärare aktiverade Anton. Som en virvelvind passerade Anton både ytterback och straffområdeslinje och med precision lade han in bollen i bortre burgaveln, otagbart för hemmakeepern. 1-1 och lite lugnare i laget.

Övertaget för KIF fortsatte men tempot var lusigt och löpningarna få, förutom på högerkanten där Mackan tydligen bestämt sig för att bli svettig. Med hjälp av Isak och Eugen sattes försvarsarbetet på prov gång på gång men utdelningen uteblev. Den kom istället i 25:e minuten och tillverkaren var den samma och sättet det samma. Anton for som en stormvind runt sin bevakare, tog sig in i box och placerade in kulan i nästan samma nätmaska som senast. 2-1 och en mental tyngd släppte hos laget.

Tyvärr fortsatte det långsamma spelet med KIF i ensamt majestät i förarsätet så släpptes hemmalaget sällan över halvplan. Dock hade Baskemölla ett par halvchanser som renderade i fruktlösa hörnor annars hade Johan en lugn halvlek. 

Paus!!

Andra halvlek började om möjligt än långsammare än första med Baskemölla i desperat jakt på en kvittering. KIF backade en aning och vips stod man i eget straffområde. Detta gillade varken den tillfällige assisterande tränaren, Christer eller Måns. Resolut lyftes spelet och mitt i en Baske-attack kontrade KIF in 3-1 genom Jonne. En titt på klockan å tre minuter hade gått. Det fortsatta spelet förlades på mittplan där KIF med viss lätthet styrde undan de flesta anfallsförsök och i en snygg attack med bra rörelse, många spelare inblandade och precisa passningar kunde till slut Rasmus vinkla in 4-1 till KIF.

Nu kändes det som om rullgardinen var halvt nere för hemmalaget som inte fick ordning på sitt spel överhuvudtaget. Vissa halvhjärtade försök gjordes men Johan fick mest hämta boll vid omklädningslådan (sorry - stugan ska det vara). Mitt i halvleken fick Måns chansen att revanschera sig efter självmålet och den tog han verkligen. Efter en vänsterhörna och lite flipperspel i boxen kom slutligen bollen ut till Måns som fintade sin gubbe och avlossade stora kanonen. Målvakten reagerade inte ens när bollen kom som en torped i det regnvåta gräset utan KIF kunde jubla åt 5:e målet för dagen medan keepern i hemmalaget vittjade nätet för samma antal gånger.

Nu slog sig KIF till ro och verkade mest tänka på kvällens aktiviteter. Detta passade hemmalaget perfekt som såg sin chans och med lite fräscha spelare från bänken, obändig vilja och en smula tur lyckades man få lite nerv i matchen. På två minuter reducerade hemmalaget två gånger och paniken kom galopperande längs äppelträden utanför ip. 5-3 och 10 minuter kvar och nada inställning från KIF Här fanns verkligen chanser för Baske.
 
I samband med ett hopslag i KIFs box blev en hemmaspelare liggande och behövde vård för sin stukade vrist. Här stoppade matchen i ca. 5 minuter och det var kanske de som räddade KIF. När väl spelet kom igång igen och hörnan slogs in, rensades bollen undan till en kontring. Jonne som lämnats kvar ensam med bara en bevakare tog tillfället iakt och satte fart på långbollen som kom från de egna. Med en back i hasorna (vars egentliga hot var tungan, som hängde runt knäna på honom) tog sig Jonne fram med lätthet och strax innanför box-linjen fick han den utrusande keepern att tro att det var ålagille och tävlingen om vem som skulle bli ålakung var i full gång. Keepern kastade sig i bästa Ravelli-stil men Jonne, den lymmeln, chippade bollen över honom och in i det tomma obevakade målet seglade bollen, ledsagade av måljubel från kiffarna. 

Nu var det bara sju minuter kvar och dessa redde kiffarna ut med lätthet och när så domaren blåste av matchen var viktorian ett faktum.

Vid pennan
Håkan "tre av tre" Andersson