Smärtsam förlust mot Borrby

Hemmamatch och den stora frågan var: Ska de vitsvarta kunna rubba en av seriefavoriterna med tanke på vad som presterades i Vollsjö?

Svaret på denna frågan blev ett rungade JA!!

Visserligen tog gästerna från Borrby tag i taktpinnen direkt och tryckte tillbaka KIF mot eget straffområde. Men KIF fredade sig med hjärta och hjärna och redde ut många situationer den första kvarten. Dock blev de få anfallen som KIF skapade oftast korta och ensidiga. Man glömde helt bort sin högersidan där Marcus hade flera tunnland att springa fritt på. Den "gobben" som Marcus skulle markera eller om det nu var tvärtom, trivdes bättre hos Isak. Därav den stora, ödsliga korridoren på kiffarnas högerflank.

I minut 16 misslyckades dock försvarsarbetet och gästerna från den forna OTTOVERKS-metropolen tog ledningen. Detta blev startskottet till ett bättre anfallsspel från KIF och samtidigt som gästerna drog ner på tempot en aning tog KIF sig in i matchen och oroade allt mer de bakre linjerna hos Borrby. Ett par halvchanser å några hörnor vaskades fram innan man i den 29:e fick en högerhörna.
Hörnan slogs in lågt och togs bort men inte bättre än att en kiffare fick tag i lädret och serverade Kappe bollen på silverfat med ett elegant tillbakaspel. Kappa såg chansen och tog resolut den. Bollen for som en mindre SCUD-robot in i nätmaskorna alltmedan keepern i Borrby försökte förstå vad som hände.

Resten av halvleken blev ett ställningskrig på mitten där Borrby vägde tyngre i duellerna och på sluttampen skakade de fram ett par vassa chanser som antingen gick tätt utanför eller så såg Johan till att vara i vägen.

Paus.

2.a halvlek blev en spegling av 1.a. Borrby tog tag i taktpinnen och förlade spelet på hemmalagets planhalva och ju längre tiden gick desto närmare straffområdet kom man. Med kvarten spelad var det inte frågan om det skulle bli mål utan bara när. KIF fredade sig behjärtansvärt och fanns inte Johan på plats så var det antingen ett par ben, en torso eller stolpen som räddade nätmaskorna från skav.

Pressen ökade allt eftersom matchuret tickade på mot 90 minuter och KIF höll, med besvär, ställningarna. Med halvtimmen spelad lyckades KIF ta sig lite högre upp i banan och den inbytte Jonne började att få lukta på lite boll. KIF hade en bra period där man med ett tätt försvarsarbete på det centrala mittfältet avväpnade attackerna från gästerna och vände sedan snabbt ut mot kanterna. Här hade Borrby uppenbarligen problem då ytterbackarna drog på sig allt fler frisparkar samtidigt som Jonne satte myror i skallen på mittbackarna med smarta löpningar.

Just en smart löpning höll på att resultera för KIF när matchuret tickade förbi 82. Jonne vann en duell mitt på Borrbys planhalva och tog sig iväg mot mål, med backen flåsande i vänsterörat. En chansartad glidtackling och en turlig räddning av keepern såg till att Jonne inte blev målskytt men suset bland publiken fick bort en del flugor och mygg för ett tag framåt.

Framåt fortsatte Borrby och när matchuret tickade förbi 90 fortsatte matchen. Enligt rättskiparen var det 3 minuters tillägg. Under de 5 som spelades så lyckades gästerna forcera in ett segermål i fjärde tillägsminuten. Visserligen rättvist till matchbilden men... i fjärde tilläggsminuten!!!!

Avspark och ett desperat försök att komma till avslut stoppades lika bryskt som under ordinare speltid av Borrbys mittbackar och efter nästan 6 minuters extra speltid blåstes matchen av.

Dagen fråga 1: Hur kan man varna för saker i matchens slutskede som man tidigare ignorerat?
Dagens fråga 2: Hur kan backlinjen i Borrby undgå två röda kort för både snack å fult spel?

Dagen minus: Den halvkokta korven i kiosken.
Dagens plus 1: Inställningen och kämpatakterna i 90 minuter!!
Dagen plus 2: Johans TV-räddning i 2.a halvlek - väldigt snyggt. Om det varit konståkning hade det varit 5,0 för det tekniska men 9,5 för utförandet!!

Dagens skribent: Håkan Andersson