Kvartsfinal i YA-cupen och vinst blev det

Nu var de längesen man satt här och skrev så jag får be om ursäkt om stavningen eller gramatiken är lite dålig nu. Fick en fråga av Coach Viktorsson ikväll om att skriva referatet. Och de lilla man kan delta så är de klart man ställer upp.

Kvartsfinal i YA-Cupen. Sist de hände så fick herrarna stryk på hemmaplan mot dåvarande Brantevik. Som idag är Österlens FF. Alltså ett div 2 lag. Matchen slutade 9-4 och detta var alltså utan handikappsstraffar.
Men idag skulle det inte vara ett lag från någon högre division som kom på besök utan ett ST Olof som ångar på i toppen av division 6. Ett lag som omgången innan slagit ut Sjöbo som tillhör vår serie. Så inte skulle detta bli en munsbit bara för att laget är sämre rankat än oss. Kan ju inte glömma att dom har en straff som dom får lov att slå precis när som helst under matchens gång. (Så länge dom har bollen)

Positiva nyheter inför matchen var att Pano skulle vara tillbaka efter att ha testats på träningen i måndags. Även andra positiva nyheter är att Niklas Norberg precis fått ta av sitt gips och det pekar uppåt i återhämtningen efter benbrottet.

När matchen skulle dra igång så hade Coach Viktorsson dragit ihop följande elva

Claes
Victor Turbo Robin Keith
Ted Andy
Pelle Viklund Christer
Pano

Avb. Jonas, Möller, Holst, Joppe, Agge

I ärlighetens namn så måste jag få fråga vad dom matar folket med där ute. För wow, vilka jävla bjässar det var som ST Olof ställde på banan. För att citera Josefin Lang så ”- Alltså Pano är ju biffig, men han ser ju ut som en pinne jämfört med deras backar”. Nu sätter jag ju gärna igång en diskussion hur vida Pano är biffig eller ej.
Jag vet inte riktigt om det var deras storlek eller vad det var men i början av matchen så var det faktiskt ST Olof som tog tag i taktpinnen och de var dom som förde spelet. De skapade ett par chanser och inte skulle de dröja särskilt länge innan dom får en onödig frispark snett utanför vårt straffområde som dom lyfter in på deras enorma spelare som vinner duellen och nickar in bollen i mål.
Här ligger vi alltså under med 1-0 och då har motståndarna fortfarande sin handikappsstraff tillgodo.

Men nu vaknade faktiskt de röda krigarna och de dröjde inte mer än någon minut innan Janstorp tog tag i taktpinnen och tvingade varenda en motståndare ner i eget straffområde. Och det var inte bara en kort period utan de var större delen av halvleken. Strax efter killarna tagit tag i taktpinnen så fick man hörna. Och på hörnan så drog Pelle in en svepande boll som Keith nådde högst på. Vilken spänst och och vilken kraft i nicken. PANG sa det och 1-1 var ett faktum.

Resultatet höll sig halvleken ut.

Andra halvlek började nästan exakt som den första. Vi var inte alls med och vi lät motståndarna rulla boll och skapa en del halvchanser. Som tur var så tog ST Olof inte vara på sina chanser och istället så kunde Christer få chansen att trava loss som den galopphäst han är. Sjukt vilken speed han kommer upp i när han väl sätter fart. Som tur var så börjar Pano bli gammal och trött så han blev stående kvar i motståndarnas straffområde när Christer satte fart. När Christer sen sprungit förbi alla backar så kunde han enkelt spela bollen till en fristående Pano som i sin tur stöta in bollen i öppet mål. 2-1 och ledningen var ett faktum.
Här efter så tar ST Olof sin straff och den sätter dom. Till ditt försvar Claes så gissade jag också på de hörnet och jag har aldrig släppt in en straff ;) (Var bara tvungen)
Men nu hade killarna fått upp ångan och här efter så var de bara ett lag på banan. Men fotboll går ut på att göra fler mål än motståndarna. Och det visste Magnus Möller. Så på sitt eget majestätiska sätt så tog han tag i bollen, Drev den förbi en spelare, Gjorde en halv kroppsfint på nästa innan han sen slog en passning som självaste Xavi hade blivit imponerad över. Smack sa de och bollen hade letat sig in i mål. Någonstans där fick Pano stå som målskytt. Starkt att stå där. Absolut men passningen är helt fenomenal.

Jag tänker inte ens kommentera de tråkiga sakerna som kommer mer än att säga att vissa personer borde åka hem och rannsaka sig själva och tänka efter om man verkligen ska vistas bland andra människor. Men men.

Nästa match är alltså Semifinal i YA-cupen och det har inte hänt under alla år jag spelat i klubben. Det har inte ens hänt under hela min livstid. Och det som hände innan min livstid vågar jag inte ens försöka diskutera. Men enligt mr Håkansson och hans son Martinsson så var Janstorp i semifinal 1981.
Men nu har det alltså hänt igen. Och vem vi får möta där återstår de att se i morgon när IFK Simrishamn möter BW90. Men klart är de att vi kommer att spela den matchen på bortaplan.

En helt underbar bedrift av alla spelare, ledare, åskådare mfl som genomför denna match på ett underbart sätt. Jag kan säga att jag är stolt över att ni tagit er dit ni är nu. #JAIFISLIFE

Skrivet av: Christopher Ume Jacobsson