IFK Kalmar-Hammarby 1-2

Det kommer inte att finnas ljuvlig segersötma om det inte också finns en bitter fadd förlorarsmak. Det började så bra. IFK gör en väldigt bra första halvlek där vi utnyttjar all den fotboll och all den kreativitet som det här laget besitter. Vi spelar runt på båda kanterna och Bajen har fullt sjå med att försvara sig. De har inte en enda halvchans de första 45 min. Vår första stora chans hamnar hos Mimmi Asperot som efter ett långt uppspel kommer fri med för dagen gamla IFK keepern Jonna Andersson. Förstatouchen blir dock tokig och chansen rinner ut i intet. Det skall i stället bli Amanda Persson som kommer att spräcka nollan i målkolumnen. Efter en snabb kontring får Amanda bollen i straffområdet tar ett steg in i banan och skjuter med för henne fel fot den högra och bollen går in i Anderssons närmaste stolpe. Halvleken är jämn och bra. Det är två topplag som går in till vila. Efter paus kommer Hammarby ut som retade tigrar. Det märks att man diskuterat aggressiviteten. Känslan är dock att vi trots allt har kontroll och de bra chanserna lyser med sin frånvaro. I ett snabb spelvändning kommer Hammarby på vänsterkanten och spelar snett inåt bakåt och utan pardon står det 1-1. Det går sen inte många minuter innan nästa kontring och ett liknande mål för ställningen till ledning med 1-2 för bortalaget. Sista tio minuterna blir det en riktigt tuff press mot De grönvita. Vi skapar flera chanser och närmast är Tabby T med en nick i ribban. Det går alltid i matcher att i efterhand hitta bortförklaringar och ursäkter till att man förlorat. Men det vi måste ta oss en djup funderare på är varför vi tappar så många poäng det här året i andra halvlek. Det är ju inte så att vi är ett dåligt lag. Tvärtom. Detta är spelmässigt en av de bättre upplagorna IFK ställt på benen. Men vi klarar inte av att hålla mot i andra delen av matchen. Att det skulle vara kondition som det grymtas om tror jag inte en sekund på. Nej det här kräver en mental analys. Så pass mycket bättre som vi är i första halvlek jämfört med andra kräver en rannsakan av både tränare och spelare. Vi förlorar mot ett stabilt och bra lag. Det finns ingen skam i det. Men vill vi bli ett lag som tar steget upp i allsvenskan så småningom måste läxan att stänga matcher göras. Det är som det är och nu väntar två tuffa bortamatcher. Först blir det Morön och en lång bussresa till Skellefteå. Sen AIK helgen därefter. Båda dessa lag ligger just nu på de allsvenska platserna. Det är naturligtvis tungt just och en lång uppförsbacke men vi har en skyldighet att kriga på så länge chansen finns. Det räcker inte att göra stabila insatser. Fotboll handlar om att vinna. Sisyfos