Matchreferat IF Eker- Sköllersta IF

Sköllersta hemma.

Publiken senast hemma mot SMÅ var magnifik, idag var den snäppet bättre. Och då är det förlåtligt att de levde enligt devisen, fint folk kommer sent.

Stoltheten från korvfabriken var här för att ta poäng. Visserligen inledde bygdens die blau stolz med att tokpressa och chocka titanerna. Något som inte fick utdelning.
Matchens första 25 spelades i ett högt tempo, men utan någon vidare kvalité. Mer utförligt än så var det inte. Det ska dock sägas att det var två lag som gick för fullt maskineri. Då båda lagen drabbats av tunga avbräck på viktiga spelare inför matchen förstärktes skribentens hypotes om att det var seriens två bästa lag som drabbades samman. När Anton Wrigby utgick skadad efter en kvart var snittåldern i hemmalaget knappa 19 år.

Matchens första målchans kom efter en halvtimmes spel. Ett friläge för Sköllersta, dock hade avslutande Sköllerstalirare siktet ställt på radhusen på andra sidan gatan bakom staketet. Eker tog sedermera över och anförda av SuperMac inleddes ett koppel av halvchanser och spelövertag. Med en nick strax över på en hörna förstod man att något var på gång. Spelövertaget mynnade efter ett tag ut i en bra chans för nyss nämnda SuperMac som vände runt på en femöring för andra matchen i rad och slängde iväg ett skott som bortakeepern utan större bekymmer kunde mota.

Målvakten trodde backen skulle ta den och backen trodde målvakten skulle ta den när ett halvhjärtat inlägg slogs mot mål i 43:e matchminuten. Händelsen efterföljdes av ett sus och en strimla hopp gick genom det väldiga publikhavet. Nämnde jag publiken förresten, kanske de. Men den förtjänas att nämnas igen. Och berömmas. Om det berodde på Sköllerstas enorma bortaklack eller att boende i Lundby/Eker/Vivallatrakten äntligen fattat låter vi vara svävande.

Halvtid. Mållöst.

0-1 kom efter 3 minuter i andra. Den hårdförde vänsterbacken i Sköllersta fick bollen till skänks ute till vänster efter ett lite fladderspel i samband med ett korvanfall. Skottet ryktas vara det hårdast uppmätta skottet i sexans historia. Linus hade nog behövt hjälm.
Kvitteringsmålet kom efter kvarten spelad. Ekers intränade frisparksvariant fick efter många försök utdelning. Stolpar, ribbträffar och horribla missar har lett till att den kolumnen stått på noll. Fram tills idag. Sviten såg dock ut att hålla i sig då David Seaman, förlåt, Sköllerstas målvakt stod för en TV-räddning på Noahs eminenta nickskarv. Rosen var dock och kunde retligt peta in returen.

Joel Ramos Andersson gjorde Franz Beckenbauer blå av avund kort därefter när han föredömligt glidtacklade bort ett friläge.

Chock. Tuggummin och korv i halsgropen. Läsk och kaffe över allt och ingenting. Vad var det då som föranledde detta undrar ni? En svepande kross från höger fick junisen Linus i målet att med pondus ingripa och boxa bort bollen. So far so good. Någonstans på vägen fick han en smäll mot benet och blev liggande. Skulle Eker drabbas av sin andra målvaktsskada på 3 matcher. Efter en stund i den sköna gräsmattan reste sig Linus likt fågel Fenix och ingjöt hopp åt hemmalaget. Här skulle ingen vila ner sig.

Inspirerade av Linus mod fortsatte Eker lira. Inte helt smärtfritt skulle det visa sig. Sköllersta trummade på lika väl. Hänförda av nummer 14 och nummer 12 fortgick kreativiteten, tålamodet och styrkan.
"Den hale" Simon hade ett gyllene läge att frälsa hemmalaget då han frispelades efter knappa halvtimmen spelad. David Seaman fick fingerspetsarna på bollen och efterföljande hörna blev resultatlös.

En stund senare ställde korvarna om. Likt Dortmund susade de blåa som vinden. Elverskogs försvarsspel utsökt och chansen mynnade ut i ett lamt skott rakt på hemmakeepern.

Utan att vara partisk, men frisparken Sköllersta fick då Joel i nickduell nickar bort bollen är tveksam. Ytterst tveksam. Som om oturen inte grinade Ekersspelarna i ansiktet nog så tog Sköllersta ledningen på just den frisparken. En bomb sköts rakt i muren och rätt upp i luften. Först på andrabollen var en Sköllerstaspelare (!!!) och nickade bollen i en läcker båge in i bortre. 1-2.
Sista 10 minuterna var dramatiska. Eker tryckte på medan Sköllersta försvarade sig och tjongade långt, med beröm ska tilläggas.

Kapitel: Hama, frälsaren. Undertecknad skribent höll sig för tungan och kämpade för att hålla varenda nerv och muskel i schack när domaren INTE blåser straff när Hama blir nersparkad. Ofattbart.
Den gode Hama lät sig inte tryckas ner. Fortsatte springa på allt och ingenting och var den strimma hopp hemmalirarna för stunden levde på. Michael Owen, Pippo Inzaghi. Miroslav Klose. På tilläggstid slet han sig loss likt ovan nämnda legender och tåpajade in kvitteringen. Rekordpubliken i extas, årets första "böghög" sånär ett faktum och Hama själv såg ut att ha stoppat en galge i munnen. Inte så konstigt när han precis upplevt sitt största ögonblick i karriären.

Vi på redaktionen har småpratat ett tag kring vilket lag som skulle kunna rubba seriesuveränerna. Summan av kardemumman blev Sköllersta. Och vi lyfter på hatten. Bugar för den härligt hårda, rättvisa kamp som utspelade sig på Lundby IP denna fagra juniafton. Sköllersta skrev historia. Eker missade chansen att gå genom vårsäsongen med idel segrar.

Slutresultat 2-2.