Matchreferat IF Eker- SMÅ

SMÅ IF hemma.

Så var det dags. Allt uppsnack hade lett till detta ögonblick. Lundby IP hade blivit något anrikare, gräsmattan något grönare, linjerna något mer kritade och solen lös något starkare. Det var dukat för fotbollsfest. Förväntningarna skyhöga. LGC (Lundby Gangster Crew för den olärde) hade efter omnämnandet i uppsnacket snickrat ihop ett plakat så estetiskt, så kreativt att många häpnade och nästan brast ut i spontanapplåder. Ernst Kirchsteiger ryktas vara intresserad.


Det skulle visa sig vara de fasta situationernas match. England. Stoke City. Tony Pulis hade myst bara vid tanken. SMÅ inledde matchen så som SMÅ inlett alla matcher. Högt tempo och ett engagemang som fällt många lag. Initiativförmågan var hög och det syntes tidigt att morötterna inte hade tänkt åka från Lundby poänglösa.
"Första kvarten är bästa kvarten". Något sådant måste ha varit pricken över i:et i det berömda brandtalet som hölls minuterna innan avspark i SMÅ-lägret, för så var känslan. Hemmalaget var väl förberedda och bestämde sig för att haka på, de hade nämligen läst matchreferaten. Taktiken var att rida ut stormen och helt enkelt vänta ut det kommande blitzkrieget från potatisbönderna.
Första farligheten hade bortalaget. En airstrike mot bortre delen av straffområdet till vänster om Ekerkeepern följt av ett flackt inlägg som slogs mot första stolpen. Inlägget dock inte bättre än att hemmamålvakten enkelt kunde lägga vantarna på både den och efterföljande kontring.
Eker bet sig sakta men säkert in i matchen likt det gamla goda Manchester United, red ut anstormningen och började ta över spelet mer och mer. Fältherre Palm spindeln i nätet ackompanjerat av såväl Tony Adams i backlinjen som Duracell-Simon på mitten.
En kvart in i matchen gick en hemmaspelare omkull strax utanför straffområdet och domaren var säker på sin sak. Oschysst spel och frispark i utmärkt läge. Vad som senare inträffade kan bara beskrivas på ett sätt:
Roberto Carlos, Pjär van Hojtdunk, Samuel Wowoah, Edvin Wetteus. Der Bomber hade fått en ny innebörd och Edvin "SuperMac" Wetteus sällat sig till finsällskapet. Frisparken satt där den skulle, milt sagt. Tur att nätet höll.

Spelet och minuterna tickade på. Inte mycket var det som blev uträttat utöver ett stort bollinnehav för hemmalaget. Men så blixtrade det till för bortalaget. En flink och lättfotad vänsterspringare snubblade över hemmaspelarben. Frisparken odiskutabel och hårsmån från att resultera i straffspark. Nyss fällda ytter, för övrigt tvåa i morotsligan under 2014, tog saken i egna händer och stegade upp likt en ung David Beckham.
Med millimeteranpassning, raketfart och elegans skickades lädret in i straffområdet, touchade 4-5 ryggar och landade i burgaveln utan att någon egentligen förstod hur. Det enda som kunde konstateras? SMÅ hade spräckt nollan. Den höll i dryga 430 minuter. Suck och förtvivlan.
Efter kvitteringen backade SMÅ hemåt och kändes inte jätteangelägna om att ödsla energi på offensiven. Var det ett taktiskt genidrag? Var SMÅ-spelarna nöjda eller bara trötta? Det går bara att spekulera i. De hade gjort "sin kvart", sin beskärda del av matchen. I vanliga fall hade detta räckt långt, vi snackar 3 poäng. Men det här skulle visa sig vara ett ovanligt fall. Ni förstår, Eker ville annat.

Hemmalaget, ackompanjerat av det magnifika läktarstödet blåste på full orkester. Stycket inleddes adagietto men övergick i allegro, amoroso och appasionato. Dirigent
af Rosen höll i taktpinnen när stycket gick från tröttkörd slowdance till fartig Paso doble. MEN, det här är inte rumba, som Tony Irving skulle sagt. Bortalaget såg vilsna ut, kändes obekväma och satt mest kvar i danslokalerna och knöt dansskorna medan Eker ökade takten. Stycket avslutades med två grandiosa ramträffar innan domaren förkunnade att första halvlek var över.

Halvlek numero dos är otacksam att uttrycka i ord. Det hände inte så mycket. Matchen avgjordes visserligen på EN FAST SITUATION hör och häpna. Palm gjorde för tredje matchen i rad mål ifrån elva meter. Trevlig trend, den får Palm gärna fortsätta med. Upprinnelsen var en snöplig hands från SMÅ IF:s annars så utmärkte mittback bara någon minut in i halvleken.
SMÅ lyfte långt, sökte frisparkar och fasta situationer. Eker rullade boll i godan ro á la det gamla goda Manchester United, brände enorma mängder med solklara målchanser (P-O) och 40 minuter senare var matchen slut. Hemmalagets segersvit intakt. Bortalagets förlustfria sviten bruten.


Dagens matlåda går till publiken. Tack för stödet.