Kvalmissen

IBK missade chansen att avancera uppåt i seriesystemet. Två "misslyckade" kvalmatcher innebar endast en poäng och det räckte givetvis inte. Vad kom det sig att formen försvann just nu ?
- Vet inte riktigt. Det finns säkert fler orsaker, säger Lars Selander. I första matchen mot Solfjäderstaden hade vi korta perioder som var okay. Däremellan lyckades vi inte täta till bakåt. Skärpan var som bortblåst. Vi gör ändå 8 mål på bortaplan, och det utan att spela särskilt bra. Det är klart att man grämer sig lite över den uteblivna formen. Kanske var det lite nerver med i bilden också, fortsätter Lars. Dessutom spelade vi för första gången på två femmor och det fungerade inte. I seriespelet har vi startat alla matcher med tre kedjor och nu ändrade vi till en viktig kvalmatch. Inte helt lyckat.
- Hemmainsatsen mot Åstorp är lite mer ursäktad då vår chans att gå upp var näst intill obefintlig efter förlusten mot Solfjädern. Vi försökte allt lura oss själva att "allt kan hända", men det var först i slutperioden vi vaknade till, säger Lars. Alla tre lagen i kvalgruppen tyckte att SIBF:s upplägg med enkelserie var fullständigt vansinnig. Visst borde det finnas "nå´n däruppe" med vettiga tankegångar. Rent sportsligt är det naturligtvis helfel.
- Det kanske låter "surt sa räven", fortsätter Lars, men självklart borde kvalserien förlängts så att tiden medger möten både borta och hemma. Nu är det bara att ogilla läget och sura i en månad eller två. Jag vill också förtydliga att vi inte drabbades värre än Åstorp och Solfjädern. Formtappet kan vi inte skylla på nån annan än oss själva, avslutar Lars.