Referat GSBK och glidarn Ekmark

Nu har vi spelat årets första tävlingsmatch, det skedde i Myresjöhus cup mot ett nykomponerat Guldsmedshyttan Stråssa BK. Man skulle kunna tro att det var mot ett gäng fyllbultar från den lokala gruvan men det här laget är något annat. Vi tror att det är många från Lindesberg som gått ihop och de spelade inte som gruvarbetare.

GSBK rivstartade genom att sätta deras två bonusstraffar och startade alltså kalaset med 2-0. På förhand pratade vi om att ha tålamod och inte stressa upp oss eftersom vi vet att vi är starka i 90 minuter, det är sällan vi förlorar på löpstyrkan med vårt unga lag.
Det tog inte många minuter innan Wille nickade in 2-1 på en hörna perfekt slagen av Hagge. Vi har sedan flera farliga lägen i första halvlek där vi kommer runt på kanterna och spelar snett inåt bakåt men vi får inte riktigt till avsluten. Vår trio framåt med Pelle, Wille och Jeppe ligger alltid på rulle och när de kommer i löpläge blir det farligt nästan varje gång. Som en blixt från klar himmel gör de 3-1 i slutet av halvleken från nära håll och återigen blev det lite uppförsbacke. Nesslan var nu i upplösningstillstånd på bänken och Niklas såg inte glad ut.

Direkt i andra halvlek trummade vi på och försökte hålla uppe tempot. GSBK var trötta och låg ner i gräset ett antal gånger för att få tiden att gå. Vid varje fast situation var det någon som skrek att de skulle lugna sig för att de skulle få andas lite eller så sparkade de bort bollen. Undertecknad fick då uppgiften att vara bollkalle åt hemmalaget och jag gjorde några löpmeter under matchen trots noll minuters spel. Hugos farsa Reine noterade det dynamiska löpsteget och gav beröm efter matchen, vad gör man inte för publiken!?
Uppdraget innebar att återta lånade matchbollar av lekande barn runt planen och det är något av min specialitet, barnen har det alldeles för lätt nu för tiden. Jeppe leker in ett långskott som studsar stolpe in till 3-2 och Wille skruvar in en frispark till 3-3 med sin vänsterfot, en av Hovstas värdefullaste kroppsdelar. Jeppe fortsätter att briljera när han slår en djupledspassning till Wille. Wille spelar snett inåt bakåt och Pelle löper sig fri och knackar in ledningsmålet, där var GSBK uträknade. De har en nick i stolpen men Linus släppte den medvetet, han har full koll på läget oavsett vad brorsan säger. Hagge rinner igenom i slutet och placerar snyggt in 3-5, det är spiken i kistan. Wille jagade dock sitt tredje för kvällen och löpte typ in det sista målet, grabben är inte nöjd förrän han gjort minst tre per match.

Till slut en någorlunda klar seger med 6-3 och egentligen 6-1 sett till spelet på planen. GSBK är bättre än man kan tro och de har en del fotboll i sig men deras ork tar slut, något vi pratade om på förhand. Värmen gjorde att även vi var trötta och det känns nog idag hos spelarna. Jag kan tänka mig att Avve går som en gammal matador idag efter sitt hårda slit och krampande vadmuskler.

Jeppe fick priset som matchens bästa spelare av den förra vinnaren Simon och genast haglade det paktbeskyllningar. Tidigare var det en pakt mellan mittbackarna och nu påstods det vara en pakt mellan 03:orna. Hur som helst fick Jeppe priset och tog emot det kungligt genom ett kort och divigt tal. Talet gick ut på att jeppe sa varsågoda till alla lagkamraterna, typ ”varsågod till er alla att ni får spela med mig”, så agerar en riktig Hovstastjärna.

En annan spelare som förtjänar ett hedervärt omnämnande är Ekmark, killen som ger nonchalansen ett ansikte. Till att börja med rattade han bilen på en utflykt genom downtown Lindesberg och hävdade att han ville glida runt lite, ursäkta men vem faan vill se sig om i Linde? Hans eget betyg på sin ganska korta insats i matchen var att han i alla fall skallade Simpa, inget om resultatet eller spelet, bara det faktum att han fick skalla en medspelare. Det är klass på den killen.

Tack till vår trogna publik som än en gång stöttade oss på plats! Och som Jeppe skulle sagt, varsågoda!

Kristian Landmark