Referat: Hovsta IF - Örebro SK Söder

Äntligen match hemma på Maracana – Hovsta IP! Tunga ÖSK Söder stod för motståndet, de spöade oss senast med 3-0. 14 tända Hovstakrigare dök upp och en nygammal coach i form av Krille med gubbvad. Taktiken var att ligga lågt och hugga när det gavs lägen. Söder har några riktigt bra spelare som vi inte ville ge för mycket utrymme att skapa sitt spel. Torsten fick spela centralt och Bergström blev Magnus partner på mittbacken – två av många succéer med facit i hand.
Från sidan såg man tidigt att Söder hade ett bra lag och skulle ha mycket boll, men också att vi är giftiga när vi sätter fart. Vi skapade 2 frilägen tidigt men Emil och Starsky fick inte in bollen, vi såg på något sätt giftigare ut än Söder. Istället för att måla på friläge bestämde sig Sheriffen för att skalla in en hörna från Boddes känsliga vänsterfot. Lite senare tog pånyttfödde Filip saken i egna händer och utökade till 2-0 på ett kanonskott. Han smög in från sin högerkant och såg ut att komma ur läget när han sopar upp den i krysset från cirka 80 meter. Filip var vänd mot skolbyggnaden och sköt i riktning mot dagis, där hade jag brutit benet och nacken. I slutet av första halvleken såg vi trötta ut och Söder fick också göra 2 mål på en straff och en konstig situation där deras kille högg som en kobra. I halvtid pratar vi med en större tilltro till oss själva än innan matchen, vi insåg att vi faktiskt kan stå upp bra mot serieledarna.

Söder har mer boll än oss under matchen men vi vinner överlägset i antal målchanser. Vissa gånger vänder vi snabbt och kommer till riktigt fina lägen. Vi gör ett riktigt grisjobb i defensiven hela matchen och vinner tillbaka mycket boll. Vid några tillfällen har vi också väldigt fint bollrullande och spelar glamfotboll som vi inte sett så mycket av i år. Vårt nav i mitten med grovjobbaren Jonsson, välspelande Karlberg och Torsten som gör båda sakerna är ett gammalt mittfält till åldern men det osar klass hela matchen. Framåt är Sheriffen som en maskin, jag kan bara tänka på Robocop. Filip och Starsky är grymma i sitt jobb och väldigt svåra att spela mot, jag tror de kommer vara briljanta i höst. Backlinjen förtjänar också fina ord eftersom hela laget var bra. Bodde är stabilare är Dr Alban och Ludde är ännu bättre än mot Fellingsbro. Magnus gör en kanonsäsong och Jonas står för matchens bästa insats. Längst bak gör också Leijon en mycket bra match, hoppas han vill spela hela hösten! Vi har som sagt många lägen och i sista sekunden dyker ytterligare upp men den går i stolpen så matchen slutar 2-2. På förhand hade oavgjort känts bra men sett till alla chanser blev det lite snöpligt med bara en pinne. Om vi tar med oss det här spelet och jobbet i höst kommer vi klättra i tabellen och framför allt ha jävligt roligt på planen. Flera ändringar såg mycket intressanta ut och kan vara något att bygga på.

Tankar efter matchen: Krilles gubbvad blev till något positivt när Bergström fick spela mittback och gjorde det mycket bra, eventuellt är jag skadad nästa match också… Vad ska vi göra för att Leijon ska dyka upp oftare, kan Anders kanske locka med något från kiosken eller ska miljonärsMicke öppna plånboken? Bergström borde kunna pendla till Karlstad och skolan, han kanske kan låna Filips bastubil så slipper han uppvärmningen och sparar tid? Är Torsten egentligen ryss eftersom han spelar som om han vore dopad? Kommer den riktiga ryssen förlåta mig för att han fick sitta hela matchen eller måste jag inhandla vodka och piroger som försoningsgåva?

3 stjärnor röstades till Bergström som gjorde succé på mittbacken, bästa positionen? Bonucci?
2 stjärnor går till Torsten. Spelar man på det där sättet får man stjärnor, det är sen gammalt. Torsten?
1 stjärna går till Filip som tar jobbet hela matchen sätter en jävla strut i krysset, vi kallar det daimstrut. Robben?

Daniel Bodin Ordförande