Ref. Herrings HC -Kållered SK

Årets sista seriematch… matchen som flyttades, matchen som vi alla väntade på.
En oerhört jämn tillställning när vi möttes i Kållered en regnig fredagskväll. Efter en flopp senast mot Boka behövde vi revanschera oss. Vi kliver in i matchen med ett bra tempo, det skulle inte bli lika jämnt som senast.
Det dröjde endast 2:45 innan Onkel blev serverad av Cpt. B, en lysande passning och ett distinkt avslut.
Just linan Samuel, Cpt B och Onkel skulle vara seglet i matchen. Vilken spelglädje dem visar, vilken karaktär. Det small och det snurrades, det sköts och det jublades. Det är riktigt roligt att se hur samtliga spelare kan kliva upp och visa vägen. Det är inte alltid samma personer, det är inte alltid en spelare. Det är alltid laget som hjälper varandra.
Knappt 5 minuter in snappar coach upp en puck på anfallsblå och kliver in och enkelt rakar in 2-0 mellan benen.
Visst skulle Kållered hitta en luftbubbla i akvariet och göra 2-1 men det tog inte mer än någon minut så hade vår alldeles egna svärdfisk GC26 gjort 3-1 assisterad av grundseriens bäste poängman E.Afinogenov. 4 minuter var det den sistnämndes tur att göra det själv. Flygande saucer i anfallszon och ett på sedvanligt vis stenhårt skott i maghöjd. 4-1 till vila och egentligen en bra anda i laget.
Andra perioden blir rörigare, mycket utvisningar och jag undrar om DP slutat ge Andersson rabatt i baren för han ville inget hellre än att sätta oss två minuter i båset. Men jag skall inte börja klaga nu, sett över säsongen har vi faktiskt haft förmånen att ha bra domare. Mycket bättre än föregående år.
Rättvist trycker vi in 5-1, ännu rättvisare är det att Cpt. B får göra det. Får fortsättningsvis bjuda in deras skolkamrater till hallen om dem fortsätter såhär. I skrivande stund finner jag inte många ord för att beskriva deras insats under matchen så jag får citera Evander Holyfield: ” “It is not the size of a man but the size of his heart that matters.”.
Det var en skön seger men det är långt ifrån över boys… nu tar ett slutspel fart, där vi kan få chansen att vinna tillbaka äran mot Slottskogen. Det är inte långt kvar nu, sista rycket så har vi ännu fler minnen att ta med oss.
Notis: Kul att se Hank tillbaka där han hör hemma, som ett monument reser sig denna jätte och spelar för oss och gör det med pondus. Varmt välkommen tillbaka.
Forza HHC.

/A