Hedared - Bollebygd 3-1

När Gabriel Svensson glider in i omklädningsrummet en timma innan matchstart och frågar efter en micro till sin matlåda, då vet man att det kommer bli ett gott resultat.

Efter att ha blivit bestulna på två poäng från fredagsmatchen, var det ett beslutsamt Hedared som gled in på det gröna gräset. Första 25 minuterna är det totaldominans från våran sida, vi spelar en fotboll som troligen gjorde Tinos upphetsad, samtidigt som motståndarnas tränare försökte ropa igång sina spelare. Efter detta hände något med vårat spel, kanske var det Bollebygds ovilja att ens tänka tanken att använda sitt mittfält, vilket kunde vara förståeligt, men de bjöds in i matchen rejält. En märklig första halvlek där vi borde haft en större ledning än 1-0, ett snyggt och efterlängtat mål av Anton Wadell.

Andra halvlek får vi inte alls igång vårat spel, vilket återigen beror mycket på Bollebygds ovilja att använda just sitt mittfält. Deras spel gick till stor del ut till att använda tre backar som gymmat mycket högerben under vintern, samt en spelare som gymmat vänsterbenet. Bollen skulle fara i en bana över mittfältet och landa på en spelare som tränat hela kroppen under vintern, vilket han gjort väldigt bra då han var ett klart hot mot våran backlinje. Vi ligger fel i positionerna och får inte igång ett eget spel, vilket är synd då ett eget spel hade gjort att det kunnat bli tvåsiffrigt utan problem. Vi försökte få igång det spel Tinos lärt oss den senaste träningen, vilket resulterade i några farliga kontringar (i en halvlek som bestod mycket av kontringar, då spelet svängde mycket fram och tillbaka). Hawaiifotboll, utan ananas. Bara tomat, ost och skinka.

Vårat andra mål är ett typiskt Martinmål. Vi minns alla hur Olle försökte ge Martin hjärnskakning uppe i Sollebrunn. Nu var det Jonis tur att försöka amputera våran tystlåtna teknikerns ben, en stenlöst slagen frispark som Martin snyggt "skarvar" i mål. 2-0, ett faktum. Trean skulle också komma, denna gång genom en uppoffrande Joni, som nickar bort bollen framför målvakten. Joni fick en stenhård box i huvudet och ramla i marken, bollen fick en stenhård smäll på sig och ramla in i målet. Winwin för min del, Joni var bra mycket mer pratglad än Lust på avbytarbänken. Några minuter senare linkar Martin av planen, troligtvis för smärta just där Joni skjutit honom tidigare, men enligt Martin var det en kombinerad mag/höftmuskel som värkte.

3-0 kändes stabilt, vi kunde äntligen andas ut! Då hade Coffe Johanson och Adde Johnsson ett underbart samarbete som resulterade i en straff för Bollebygd, vilket resulterade i mål. Eriks nolla flög iväg, troligen karma pga det vidriga märket på kepsen. Vi lyckas hålla undan till domaren blåser av matchen, en domare som förövrigt var mycket konsekvent inkonsekvent. Feststämningen i omklädningsrummet uteblev, vi vet nog alla att laginsatsen knappast höll nivå nog för division 5. Hittar vi tillbaka till spelet vi hade de första 25 kan lördagens match dock bli enorm rolig!

Rent spontant känns det som vi måste rulla mer boll längs marken, där är vi starkare än i luftrummet. Yttermittfältarna måste användas mycket mer, det blev alltför lättläst spel när bollen ofta landade på Wadells fötter, som förövrigt gjorde en riktigt bra match! Andrabollarna var vi långt ifrån idag, vilket kan ha berott på den hawaiifotboll som det bjöds på.

En riktig skitmatch som vi ändå vinner, troligen finns det andra åsikter om det.

Om fredagens höjdpunkt var när Olle skulle peta bollen runt RSK´s snabbaste spelare, så var tisdagens följande:
Domaren tycker det är grinigt på planen, han sammankallar lagkaptenerna (för stunden Coffe Johansson). Han säger något, avslutar med "förmedla detta till era lagkamrater". Coffe Johansson säger "Ja, ni hörde gubbar". Härligt.

Matchens stjärnor:
3: Olle
- Är enorm i luftrummet mot biffen och mannensomintekolladeboll, växer för varje match. Är även jättegammal.
2: Wadell
- Gör sin bästa match för året. Trodde formen försvann med ljumskskadan, men jävlar vad skönt det var att se Wadell sånhär igen.
1: Åberg
- I konkurrens med främst Joni och Adde får Åberg en stjärna. Han gör det enkelt och kom ofta till snabba inlägg, något vi måste bli bättre på.