Referat Harbo-Sunnersta2

Jag tror att alla har hört historien om den fula ankungen? Ni vet den fula, osäkra ankungen som sedan blev till en svan? Efter en vår kantat av skador, en rad förluster och endast tre poäng ansågs vårt lag vara en riktigt ful ankunge, självklart med en fullt med potential, men inget lag att räkna med... Nu. Höstsäsong. Augusti. Hemmamatch. Ingen Roger Molén i högtalaren.. Fasa! En hel drös av värmande solstrålar, nästan lika många hungriga soldater i omklädningsrummet. Efter att ha vunnit två av de tre inledande matcherna väntade, i onsdags, Sunnersta 2 på Marmorvallens enorma gräsmatta. Sunnersta som i matchen innan slagit serieledande Danmark som tidigare inte förlorat en enda match, och, som lite grädde på moset, hade med sig fyra startspelare från A-laget med sig. Visa ingen respekt förklarade Sir Alex innan matchen. "Dags för "the ring of fire". Ska vi vinna? Skrek lagkapten Domberg. Ja! Svarade de resterande lagmedlemmarna. Domare Roger blåste i pipan och läderkulan rullades igång. Vi ligger lågt med våran press, låter Sunnersta rulla bollen i backlinjen, fram och tillbaka, fram och tillbaka. Ibland kommer de högre upp i banan, de får dock oftast husera ute längs med kanten, mittfältet har vi vunnit och djupledsbollarna har försvaret koll på. Kontrollerat. Någon halvchans får de till, men inget märkvärdigt. Är vi helt utan chanser? Självklart inte. Antingen spelade vi oss uppåt i banan, när vi vunnit tillbaka bollen, sedan slogs allt som oftast en djupledsboll som Samuel och Alex, högst där uppe, sprang på och skapade oroligheter. Eller så slogs den långa bollen från Hampes fina högerfot över backlinjen. I mitten av halvleken kommer en sunnerstaspelare loss, denne har Domberg i i ryggen som är där och naggar honom i bakhasorna. När spelaren sedan kommer, enligt domaren, innanför straffområdet faller denne, ger ifrån sig ett sorgset vrål och straff döms. Straffen sitter mitt i mål och vi hamnar i underläge. 0-1. Vi ökar takten. Slår flera bollar uppåt i banan. Skapar oreda och framför allt, vi släpper inte till något bakåt. Några minuter innan halvlek får vi en hörna. Hörnan i sig sitter inte, men på returen dyker the one and only upp. Samuel "El Gato Naranja" Sepùlveda upp. På volley trycker denna in kvitteringen. Fin träff. Fint mål. Viktigt mål. 1-1. Halvlek. "Fortsätt på samma sätt så kommer det här gå bra" konstaterades i pausen. Matchen blåstes åter igång. Lika varmt. Lika svettigt. Lika dålig start som vanligt. Sunnersta tog kommandot och lyckades dessutom trycka in ytterligare ett mål i öppningen av halvleken. På en höjdboll sög deras lagkapten ner bollen med vristen, fintade höger, vänster sedan prickade denne in bollen i mål. 1-2. Fin prestation. Svårt att göra något åt. Avpet. Vi tar oss in i matchen och får ett par längre anfall. Försöker spela enkelt. Några halvchanser skapas men ingen direkt farlighet. Istället lyckas Sunnersta snöpligt kontra in ytterligare en boll till. 1-3 tråkigt nog. Dags för coach att agera. Herman "Solskjaer" Jansson byts in, något som ger resultat när det återstår tio minuter av matchen. Via en frispark från halva planen, slagen av Hamp the tank.. Såklart, skarvas bollen in via Hebbes panna in i nättaket. Vackert. Viktigt. 2-3. Ett kontringskrig är vad som börjas. Chanser åt båda hållen. Vi med trebacks-linje och Sunnersta med de mesta av folket i bak. Vi krigade, vi stångades, vi sprang och vi skapade chanser. Matchminut nittio. Vi vinner en hörna. Hörnan slås mot främre. Nickas bort.. Typiskt. Men vem dyker upp på returen? Messi? Ronaldo? Nej.. Det var mycket bättre än så. Det var Henrik Domberg. Lädret luftades, bollen stod som stilla i luften, men målvakten hade inte en chans. Den satt i taket. 3-3. Eufori. Glädje. En så in i h*lvete stor glädje. Vi pressar på för ett ledningsmål, men domaren ville annat. Trots att vi får en hörna blåser domaren av och förkunnar att vi får vandra hemåt med en pinne i bagaget. En förbannat skön pinne. Fortfarande står vi obesegrade hemma i våran borg i höst. Sju poäng på fyra matcher är ett helt okej resultat, och kanske.. Är det som så att den fula ankungen börjat likna en svan, likt sagan, trots allt? I morgon ( lördag ) kl.17.00 väntar nästa stora utmaning. Nämligen serieledarna Danmark IF på bortaplan. Kom dit och heja fram oss. Som vanligt så behöver vi allt stöd vi kan få. För övrigt så lovade jag precis våran försvarsklippa CT att skriva något bra om honom. Vi sågs nämligen på o'learys över en burgare. Och ja, han var riktigt vass i onsdags. Ses i morgon. Olsson out. A-lag Herrar 0kommentarer

Referat Harbo-Storvreta

Im gonna rip this shit till my bones collapse. Ungefär så kändes det. Igår. Söndag. Matchen som, hittills, var den viktigaste den här säsongen. Bottenmöte och tre oerhört viktiga poäng att slåss om. På den ena sidan: Julius Cesar med sina romare, laget som kom från samhället tio minuter resa ifrån Uppsala, dit de gröna bussarna fortfarande kör och där innepinne blivit något av ortens signum. Jag talar såklart om tabelljumbon Storvreta. På den andra sidan: den lilla galliska byn med Asterix och Obelix i spetsen. Den lilla röd/vita byn mellan de höga gröna träden, dit de gula bussarna endast tar sig en gång i halvtimmen. Den lilla byn där de galliska krigarna gör allt för att försvara sin hemmaborg. Omklädningsrummet doftade i vanlig ordning svett och liniment. Jimmy Koplik avslöjade slutet av kvällens "Maria Wern-rulle" vilket gjorde Henrik Domberg helt förtvivlad och Sir Alex gick igenom de sista detaljerna inför matchstarten. Någon minut senare var det dags för avspark. När domaren sedan blåste igång matchen började allvaret. Vi förde bollen. Spelade enkelt. Lät Storvreta springa sig trötta. Ibland låg vi något högt i våran press, men inget märkvärdigt. Då och då slogs en långboll från Hampes fina högerfot över planhalvorna, men allt som oftast spelade vi oss längs backen framåt i banan. Vårt försvar höll tätt bakåt, ingen orolighet alls släppte de till under den första halvleken. Simon J och Domberg städade rent i mitten. Kevin och Anton som blivit uppflyttade till yttermittfältare studerade de nya jaktmarkerna samtidigt som Sir Alex och Samuel vann de mesta duellerna högst upp i banan och skapade oreda. Det stora övertaget kom att löna sig efter cirka trettiofem minuter spelade. Inbytte Simon Andersson visade fin känsla med högerdosan när denne från distans knorrade in 1-0 bakom en chanslös målvakt. Ett konststycke. Dessförinnan så hade vi redan haft en boll inne i nät, målet blåstes dock bort då Storvretas målvakt hittade en tjuga på marken, slängde sig ner på backen i ett försök att fånga den, vilket domaren missförstod och inte vågade göra annat än att alltså blåsta frispark istället för mål. Ju längre domarens tidur tickar, desto tröttare blirStorvretas spelare, de gick bokstavligen på knäna och i halvlekens sista minut blir Samuel fälld inne i straffområdet av Storvretas målvakt. Samuel tog själv hand om straffen, satte den till vänster och vi gick till halvtidsvila med en 2-0 ledning. Inte så mycket att säga i pausen, mer än att vi ska gå ut och fortsätta som vi avslutade. Domaren blåste i pipan och bollen rullades igång igen. Vi börjar något avvaktande men växer successivt in i matchen igen. När sedan tio minuter gått ringer målklockan igen. Efter en väl inövad hörnvariant där Sir Alex nickat in bollen i straffområdet stöttes bollen vackert in mellan stolparna av Henrik Dombergs panna. 3-0. Fem minuter efter Dombergs 3-0 mål blir Samuel frispelad av Alexander, Samuel rundar målvakten och rullar kyligt in bollen i mål. El Gato Naranja strikes again. 4-0. Våran ork börjar sedan tryta och Storvreta får till några halvchanser. Backlinjen håller de flesta hoten i hölster men till slut lyckas tyvärr Storvreta snöpligt nå enda fram. Efter att Erik räddat första läget och returen på det så får en Storvretaspelare en tå på bollen som sedan rullar in i mål. 4-1. Vi vaknar till, samtidigt som Storvretas ork helt tar slut. Vi rullar återigen bollen, fina kombinationer skapar ständigt oreda i Storvretas backlinje. Då och då slås såklart någon långboll men dessa har inte lika fin utdelning som bolltrillandet. I kontring efter kontring jagar vi efter ytterligare mål. En viss Orange katt var väldigt sugen på att få trycka in ett ytterligare. Så blev inte fallet. Istället blev det Jimmy "Pirlo" Koplik som fick lufta lädret och slå spiken i kistan. Från distans knorrade denne, likt Andersson, bollen över målvakten och fick nätmaskorna gunga, i samma takt likt en Raggare som lyssnar på Eddie Meduza. 5-1 slutade matchen och ytterligare tre poäng blev bärgade. Vissa spelare var så trötta att de inte klarade av att dansa och sjunga med i våran segersång. Som sagt: "Im gonna rip this shit till my bones collapse". Det är helt klart segerns signum. Romarna fick lämna den Galliska byn tomhänta. Asterix och Obelix var för starka denna Augustikväll. Borgen uppe i tegelbacken är fortfarande ointaglig den här hösten. Och som lite grädde på moset så har vi på de tre senaste matcherna nu gjort lika många mål som vi gjorde under hela våren, samt tagit dubbelt så många poäng. Bara att fortsätta i samma anda när Sunnersta gästar Marmorvallen nu på Onsdag. Men just nu tänker iallafall jag smaka vidare på segerns sötma. Den smakar ju, tveklöst, så förbannat j*vla bra. A-lag Herrar 0kommentarer

Referat Harbo-Bälinge2

Grått. Molnigt. Något kvav luft. Nervösa men samtidigt taggade soldater i omklädningsrummet som efter förra veckans seger kände sig redo att bemöta Bälinge IF 2 på bortaplan, med vårt absolut största "fan" Mats i spetsen. Samtidigt som den skruttiga högtalaren, som befann sig omklädningsrummet, småskrålade och hackade ut musik ökade den ständigt frätande osen av liniment då höfter, lår, rygg och ja.. De flesta av Jimmy Kopliks muskler smordes in minuterna innan matchstart. "Gå ut och kriga för varandra" löd ordern från Sir, som likt den förra matchen placerat sig själv i anfallet. Samtidigt som solen började värma hjässan och Maskinen Domberg förlorat slantsinglingen blåste domare Roger igång matchen. Bälinge tog kommandot. Spelade bollen. Sprang offside en, två, tre gånger. Tvingade storspelande Erik mellan stolparna till ett par svettiga räddningar, och satte ständigt press på vårt mittfält, när vi försökte spela bollen uppåt i banan. Efter bara sex minuter gångna kom sedan den riktiga kallduschen. Efter en hörna och en misslyckad rensning snappades bollen upp av en Bälingespelare precis utanför vårt straffområde som ostört prickskjuta in 1-0. Dags att vakna. Fortfarande så fick Bälinge föra bollen och spelet. När vi vann tillbaka den blev vi åter hårt pressade. Vi fick inte till något finlir utan kort sagt: det blev långa bollar på Bengt för våran del. Vissa bollar letade sig hela vägen fram till målchanser, närmast var Samuel som på volley sköt precis utanför målramen. Halvleken travade på i samma anda, något som fick våran supersupporter: Mats R i Bälingetröjan att ta saken i egna händer. Med tre minuter kvar av halvleken klagade denne till sig två gula kort (och då sedermera ett rött ) enbart för att ge laget i sitt röd/vita hjärta en stor fördel inför den andra halvleken. Mats osjälviska handling gav dessvärre inte den effekt som var tänkt. Efter att ha summerat halvleken inne i omklädningsrummet blåstes den andra halvleken igång igen. Trotts en man mindre fick Bälinge åter föra matchen. Vann mittfältet, efter dålig kommunikation bakifrån från våran backlinje. De satte dock inte samma press på våra bollförande spelare som i den första, vilket, ju längre halvleken led, bjöd in oss mer och mer i matchen. Med kvarten kvar beordrade Sir Alex att en tre-backslinje skulle formeras. Något som mer liknade en två-backslinje då grabbarna i bak turades om att följa med upp i anfallen. Detta gav oss ett högt tryck mot Bälinges mål. Bland annat så hade Foppa ett stolpskott i matchens sista minut. Tråkigt nog så är 1-0 ett resultat som står sig matchen ut. Ett resultat som både känns orättvist men ändå rättvist. Ett kryss hade vi kanske förtjänat med tanke på trycket i slutet av andra halvlek, men Bälinge var det bättre laget om man ser till hela matchen. Ändock en uppryckning från i våras då vi förlorade med betydligt flera bollar i baken. Kul att få se Ricardo Larsson och Anton "Kennedy" johansson tillbaka i elvan, samt Virvelvinden Viktors slit ute på planen ( trots att denne lirat en fjollbolls-match precis innan ). Min oerhört professionella slutsats av matchen, som självutnämnd fotbollsanalytiker, är att det, helt enkelt, hänger på den förbannade slantsinglingen. Nu väntar jumbon Storvreta i morgon (söndag) kl.17.00 hemma på Marmorvallen. Vinner vi den placerar vi oss sex pinnar ovanför dem och hamnar på betydligt säkrare mark. Kom ner och heja fram oss till seger! Det behövs, för, i ärlighetens namn, det är så j*vla tråkigt att skriva referat efter en förlust. Over and out. / Kev A-lag Herrar 0kommentarer

Referat Harbo-Gåvan

Ett.. Två.. Testar.. Välkommen till Marmorvallen. Roger Moléns varma röst ekade över Harbos åkrar då han liksom vi värmde upp inför kvällens match. En match där tre viktiga poäng stod på spel och en liten drös med heder såklart. Kvällen var ljummen och solen visade sig titt som tätt. Snackisen innan matchen handlade dels om vikten av att ta våran första tre-poängare men framförallt om en oerhört proffesionellt komponerad trailer som kom att locka publikhavet till de rangliga läktarna längs med Marmorns långsidor. Inför matchen hade Sir Alex låtit kvällens trupp vara hemlig, enbart för att inte ge kvällens motståndare tillika våra rivaler Morgongåva någon fördel i form av en inövad taktik. Det visade sig vara ett smart drag av Sir. Första knallen när elvan presenterades var Hamp The tank Ohlström's nya position, denne hade nämligen degraderad från mittfältet och fått kliva ner från mittfältet och spela mittback. Knall nummer två small högre än Barkmans fyllemoppe. Sir Alex hade nämligen spelat ut det säkraste kortet en tränare kan göra. Han satte in sig själv som anfallare. "Det är ett ungt lag som vi möter ikväll, det är till våran fördel, smäll på dem, visa vilka som bestämmer" var Sir's sista ord. Dags för match. Efter en vunnen slantsingling blåste domaren igång matchen. Något avvaktande spel till en början, inget lag som tar initiativet. Men ju längre domarens klocka tickar desto mer växer vi in i matchen. Tar över. För spelet, och släpper inte till något bakåt. Anfallen startade allt som oftast med att Hampe levererade boll efter boll till rätt adress över gåvans backlinje, Samba-Samuel, som lärt sig en hel del om de spanska rytmerna under sommaren av far sin, dansade sig förbi och spelade in bollen framför mål, där befann sig de hungriga slitvargarna Simon och Domberg samt våran målsugna coach Sir Alex. I matchminut trettiotre gav det höga trycket samt Alexanders geni-drag resultat. Efter att ha missat ett friläge knoppade Alex in 1-0 bakom en chanslös målvakt, detta efter en väl inövad hörnvariant slagen av Hampe mot första stolpen. En lättande känsla. Vi krigade på i samma anda och våra målchanser blev flera och vi kunde rulla bollen bäst vi ville. Det enda Morgongåva hade var en frispark som Matte i kassen, efter lite fummel, lyckades hålla utanför målet. Med någon enstaka minut kvar av första halvleken vinner maskinen Domberg bollen på mitten, vänder på en femöring och slår en boll som letar sig fram till en fri Samuel som enkelt får nätmaskorna att röra sig. 2-0. Halvtid. Inte så mycket att säga om snacket, mer än att vi bestämde oss för att vi ikväll skulle vinna. Andra halvleken blåstes igång, dessvärre så började den likt de flesta av våra "andra halvlekar", nämligen med att vi tappade det mesta till det andra laget. Gåvan fick föra spelet och hade ett par vassa kontringar, men ingen som letade sig förbi kvällens försvarsgeneral Christoffer Thell, som stod för en rad fina brytningar. Ändock lyckades Gåvan få in en reducering, efter en frispark där vi inte hänger med i markeringen kan en fri grön/vit spelare trycka in bollen bakom en chanslös Matte mellan stolparna. 2-1. Matchen fortsätter och det bjuds på kontringar åt båda hållen, inga direkta målchanser. Frustrationen växer något och ett par ostbrickor delas ut. Men med tio minuter kvar lyckas Domberg återigen hitta fram med en boll till Samuel, som även han, återigen, riktigt snygg smaskar in bollen i mål. El Gato Naranja strikes again. 3-1. Ett resultat som står sig matchen ut. Äntligen seger. Lagfoto. Dans i omklädningsrummet. Barbados i högtalaren. Barkman bjöd på dricka. Höga promillehalter under natten. Och framförallt tre viktiga poäng som håller oss just tre poäng ovanför strecket med en match mindre spelad än jumbon Storvreta. Måste med mina sista meningar ge ett plus till Jesper FårFarmarFoppa Forsbergs fina bollbehandling under matchen. Samt Mattes insats mellan stolparna, kul att se en så ung kille på bara tolv år... Eller var det sjutton?.. Whatever.. Kul att grabben får göra en vass match mellan stolparna i sin blott tredje riktiga A-lags-match. På söndag möter vi Bälinge IF 2 på bortaplan, men mera om det senare i veckan. Over and out. A-lag Herrar 0kommentarer

Inför Harbo - Gåvan

Den gångna vårsäsongen har varit knackig, till stor del av att den präglats av skador, "otur" och ännu mera skador. A-laget lyckades endast kamma hem totalt tre poäng ( tre oavgjorda resultat ), och när de i sista matchen för våren, i återkomsten till divison sex, hemma mot vaksala förlorade kändes det som om, för att citera Timbuktu, att botten var nådd. Alla var överens om att en rejäl uppryckning i höst var vad som krävdes. En mindre tröst kom dock några dagar efter då B-laget lyckades vinna sin sista match hemma mot Tensta. Nu är höstsäsongen här och, som sagt, efter den första knackiga halvan av den långa fotbollssäsongen är vi nu laddade till tusen inför helgens omstart. För er som undrar vad det är för "omstart" jag "pladdrar" om så ska jag berätta att jag såklart talar om höstsäsongens första match, som spelas nu på fredag kl.19.00 hemma på Marmorvallen. En match där vi möter bottenkonkurenten tillika säsongens enda kommunderby-motståndare, nämligen Morgongåva. Som ni redan förstår så är det tre jätteviktiga poäng som står på spel. Poäng som kan komma att ta oss till säkrare jaktmarker. Jag och mina lagkamrater hoppas att vi ses på fredag kl.19.00 hemma på Marmorvallen, i den, förhoppningsvis, fina augustisolen. Vi ska göra allt som står i vår makt för att kamma hem den där j*vligt efterlängtade trepoängaren som vi jagat under hela säsongen. Alltså: Match. Fredag. 19.00. Marmorvallen. Be there. Over and out. A-lag Herrar 0kommentarer

Visa fler nyheter