Referat Harbo-Sunnersta2

Jag tror att alla har hört historien om den fula ankungen? Ni vet den fula, osäkra ankungen som sedan blev till en svan?

Efter en vår kantat av skador, en rad förluster och endast tre poäng ansågs vårt lag vara en riktigt ful ankunge, självklart med en fullt med potential, men inget lag att räkna med...

Nu. Höstsäsong. Augusti. Hemmamatch. Ingen Roger Molén i högtalaren.. Fasa!
En hel drös av värmande solstrålar, nästan lika många hungriga soldater i omklädningsrummet.

Efter att ha vunnit två av de tre inledande matcherna väntade, i onsdags, Sunnersta 2 på Marmorvallens enorma gräsmatta. Sunnersta som i matchen innan slagit serieledande Danmark som tidigare inte förlorat en enda match, och, som lite grädde på moset, hade med sig fyra startspelare från A-laget med sig.

Visa ingen respekt förklarade Sir Alex innan matchen.
"Dags för "the ring of fire".
Ska vi vinna? Skrek lagkapten Domberg. Ja! Svarade de resterande lagmedlemmarna.

Domare Roger blåste i pipan och läderkulan rullades igång.
Vi ligger lågt med våran press, låter Sunnersta rulla bollen i backlinjen, fram och tillbaka, fram och tillbaka. Ibland kommer de högre upp i banan, de får dock oftast husera ute längs med kanten, mittfältet har vi vunnit och djupledsbollarna har försvaret koll på. Kontrollerat.
Någon halvchans får de till, men inget märkvärdigt.
Är vi helt utan chanser? Självklart inte. Antingen spelade vi oss uppåt i banan, när vi vunnit tillbaka bollen, sedan slogs allt som oftast en djupledsboll som Samuel och Alex, högst där uppe, sprang på och skapade oroligheter. Eller så slogs den långa bollen från Hampes fina högerfot över backlinjen.

I mitten av halvleken kommer en sunnerstaspelare loss, denne har Domberg i i ryggen som är där och naggar honom i bakhasorna. När spelaren sedan kommer, enligt domaren, innanför straffområdet faller denne, ger ifrån sig ett sorgset vrål och straff döms. Straffen sitter mitt i mål och vi hamnar i underläge. 0-1.

Vi ökar takten. Slår flera bollar uppåt i banan. Skapar oreda och framför allt, vi släpper inte till något bakåt.
Några minuter innan halvlek får vi en hörna.
Hörnan i sig sitter inte, men på returen dyker the one and only upp. Samuel "El Gato Naranja" Sepùlveda upp. På volley trycker denna in kvitteringen. Fin träff. Fint mål. Viktigt mål. 1-1.
Halvlek.

"Fortsätt på samma sätt så kommer det här gå bra" konstaterades i pausen.

Matchen blåstes åter igång. Lika varmt. Lika svettigt. Lika dålig start som vanligt.
Sunnersta tog kommandot och lyckades dessutom trycka in ytterligare ett mål i öppningen av halvleken. På en höjdboll sög deras lagkapten ner bollen med vristen, fintade höger, vänster sedan prickade denne in bollen i mål. 1-2. Fin prestation. Svårt att göra något åt.

Avpet. Vi tar oss in i matchen och får ett par längre anfall. Försöker spela enkelt. Några halvchanser skapas men ingen direkt farlighet.
Istället lyckas Sunnersta snöpligt kontra in ytterligare en boll till. 1-3 tråkigt nog.

Dags för coach att agera. Herman "Solskjaer" Jansson byts in, något som ger resultat när det återstår tio minuter av matchen. Via en frispark från halva planen, slagen av Hamp the tank.. Såklart, skarvas bollen in via Hebbes panna in i nättaket. Vackert. Viktigt. 2-3.

Ett kontringskrig är vad som börjas. Chanser åt båda hållen. Vi med trebacks-linje och Sunnersta med de mesta av folket i bak. Vi krigade, vi stångades, vi sprang och vi skapade chanser.
Matchminut nittio. Vi vinner en hörna. Hörnan slås mot främre. Nickas bort.. Typiskt. Men vem dyker upp på returen? Messi? Ronaldo? Nej.. Det var mycket bättre än så. Det var Henrik Domberg.
Lädret luftades, bollen stod som stilla i luften, men målvakten hade inte en chans. Den satt i taket. 3-3. Eufori. Glädje. En så in i h*lvete stor glädje.

Vi pressar på för ett ledningsmål, men domaren ville annat. Trots att vi får en hörna blåser domaren av och förkunnar att vi får vandra hemåt med en pinne i bagaget. En förbannat skön pinne.

Fortfarande står vi obesegrade hemma i våran borg i höst. Sju poäng på fyra matcher är ett helt okej resultat, och kanske.. Är det som så att den fula ankungen börjat likna en svan, likt sagan, trots allt?

I morgon ( lördag ) kl.17.00 väntar nästa stora utmaning. Nämligen serieledarna Danmark IF på bortaplan. Kom dit och heja fram oss. Som vanligt så behöver vi allt stöd vi kan få.

För övrigt så lovade jag precis våran försvarsklippa CT att skriva något bra om honom. Vi sågs nämligen på o'learys över en burgare. Och ja, han var riktigt vass i onsdags.

Ses i morgon.

Olsson out.

Kevin Olsson