Trepoängare mot Älvsbyn

En Lagerbäcksk organisation men Hamrénska segersiffror, det var facit när ljusblått äntligen kunde bärga första bortapoängen för säsongen. Målkolumnerna visade till slut 2-3 efter att dryga 70 minuter in i matchen ha varit mer betryggande tremålsledning.

Inför matchen pratade vi om detaljer som varit grunden i att vi på senare tid höjt prestationerna successivt. Det är lockande att använda ett budskap som bara minner om att köra på, att inte försöka laga något som faktiskt fungerar, men eftersom vi ännu inte har någon konsekvent poängutdelning så räcker det inte riktigt till. Mycket handlar om att analysera varför vi spelat bra och vilka detaljer som förbättrats jämfört med tidigare samt även sådant som behöver tillkomma. Bitar som vi utvecklat mycket på senare tid är det organiserade försvarsspelet och tillhörande detaljer, vilket vi också ville prioritera till denna match. Vi har inte tagit en enda poäng på bortaplan och mycket av det har berott på en saknad grundtrygghet - något som man alltid kan gå tillbaka till när de individuella prestationerna inte löser biffen. Ett samlat organiserat försvarsspel är kanske den bästa faktorn att ha en sådan gång och vi är på väg mot något mycket bra tillsammans vad gäller det. Detaljer som fortfarande kan sättas till poängskraparmixen är främst i det egna ordnade spelet där det behövs lugn, kvalitet och analys. De bitarna hoppas jag att vi kan tillföra under hösten men är knappast det mest centrala i en bortamatch mot ett hungrigt Älvsbyn. I stället satsade vi på att varje enskild spelare skulle spela efter sin förmåga och ta sig an en roll efter det - och just den biten hanterades med den äran.

---
Laget
Anders
Glenn - Mattias - Alexander - Axel
Joel - Oskar - Peltor - Pontus
Qvarne - Macke S

---

Om Munksundsmatchen förra helgen var en direkt avbildning av hur matchens karaktär träffade spelplanen så var inledande 20 minutrarna lite mer av en karikatyr. Vi lyckades inte riktigt sätta organisationen och fick inte riktigt det stopp vi ville i försvarsspelet. I stället kunde Älvsbyn starta klart bäst och skapa någon halvchans med en lobbnick i ribban som trumf. Efterhand tycker jag att vi växer in i det och tar över tillställningen resterande del av halvleken. I omställningarna som kommer de gånger försvarsspelet sitter känns livsfarliga. Såväl Macke som Qvarne kommer till frilägen som med lite medstuds hade gett oss ett ledningsmål. Nu kom det ändå och för ovanlighetens skull mot ett samlat motståndarförsvar. Glenn får bollen i höger ytterläge och hittar Joel som vandrat över i närmre delen av straffområdet. Joel behandlar bollen med god teknik och fart och det som händer sedan beskrevs bäst av Hristo Stoichkov redan 1994. Halvvolley precis över målvaktens huvud, mellan händerna med den extra Långströmska touchen att bollen gick ribba in. Det enda som väl saknades var egenhändigt sydda målvaktskläder a la Jorge Campos men annars så var det GES-tider igen.

Vi går till vila med ledning 1-0 och pratar i pausen framför allt om presspelet. Vi ville undvika att motståndarbackarna fick lyfta in bollar bakom våra ytterbackar eftersom vi i samband med det hamnade i ofta direkt avgörande en-mot-en-lägen. Backlinjen hade skött de situationerna bra och försökt ge understöd till varandra men om något farligt som sker i vårt straffområde kan undvikas 60 meter upp i planen så är det naturligtvis att föredra. Annars så var vi väldigt nöjda. Spelarna hade tagit ett stort ansvar och tillsammans i enad front rest upp spelet.

Andra halvlek börjar sedan som den första slutade. Ett solitt bortalag som tillsammans vann flest första- och andrabollar. Jag upplever också att Älvsbyn tappar energin när långbollarna mot vårt försvar inte leder någonstans, vilket sedan lämnar mer utrymme till vår offensiv. Andrabollssituationerna där vårt mittfält är dominerande mynnar oftare ut i att vi kan spela oss iväg mot öppnare ytor och rättvända spelare. Macke och Qvarne löper också oerhört bra i djupled, vilket hemmaförsvaret har svårt att hantera. Inte nödvändigtvis i förstaläget men väl när mittfältare och ytterbackar kommer med fart in i ytorna som bildas av löpningarna. Det är också ett sådant anfall som ligger bakom andra målet i matchen även om själva exekuterandet var lite mer slumpmässigt. Vi får en omställning där flera spelare kommer i fart. En motståndarback lyckas bryta och bollen går ut i vänsterbacksposition hos Axel som klokt nog ser att spelare är på väg in i boxen och lyfter ett tidigt inlägg. Oskar går föredömligt in i duellen med målvakten och bollen åker mellan händerna till en 2-0-boll. Efter det pumpar vi på och har en riktigt bra period. Vi är väldigt solida bakåt och känns från sidan väldigt farliga framåt. 3-0 kommer efter att vi vinner en andraboll på mitten, precis som på tidigare beskrivet sätt. Macke hittar en furiöst löpande Peltonen som tar sig till ett friläge. Väl där dribblar han förbi målvakten och lägger in bollen till Axel som med öppet mål inte gör något misstag. Rena rama Tyskland 2014-omställningen där väl då en inhyrd Cafu passar bäst in på Axels offensiv.

För första gången i år känns några minuter kontrollerade från sidan. Det skulle inte hålla i sig. Älvsbyn byter in några spelare som blir besvärliga för oss och i en situation där vi ändå ser organiserade ut mynnar ut i en löpduell. Mattias jobbar sig in på rätt sida och blockerar efterföljande skott föredömligt. Tyvärr tar bollen enligt domaren på handen, varför hemmalaget tilldöms en straff som sätts säkert. 19 minuter kvar och en tvåmålsledning ska inte rendera i någon direkt panik, men här har vi något att lära oss av. Den mentala knäcken som ett reduceringsmål ändå är, låt vara hur det nu kommer till, får inte innebära att vi släpper saker som gjort oss framgångsrika tidigare. Jag tycker att grunden i organisationen fortfarande är acceptabel men det som sviker är agerandet i våra zoner. Vi vill spela väldigt aktivt och tvinga motståndaren bakåt i planen, gärna under tidspress, men under de avslutande minutrarna hamnar vi mer på mellanhand och blir tveksamma, vilket i kombination med en väckt Älvsby-björn blir obehagligt. 2-3 kommer också med ungefär fem minuter kvar. En hemmamittfältare får komma i fart rättvänd på precis samma sätt som våra gjort under merparten av matchen. Han smäller i väg en häxpipa som ställer en väldigt stabilt spelande Anders. Vi reder ändå ut stormen tack vare att spelare som ska ta extra ansvar också så gör och får en underbar trepoängare med oss hem.

Sammanfattningsvis en ny riktigt bra match i totalen. Vi har några återbud innan matchen och Pontus halkar sig till en ljumskskada några minuter in. Poängutdelningen har dessutom varit Simon Phoenix-tempererad på bortaplan men likt Wesley har vi nu tinat upp. Hur roligt som helst!

Skiftnycklar i del 3, här.