Stilla veckan, NOT!

I den stilla veckan har Hönös killar varit långt ifrån stilla. Det hela började med den redan refererade matchen mot Häcken där vi visade att vi kunde hålla igång spelet trots bra motstånd. Sedan pumpade vi på med träning i måndags, en ny träningsmatch mot Björndammen i onsdags och ytterligare en mot Hisingsbacka idag, en Annan Dag, båda på bortagräs…

Om vi börjar med matchen mot Björndammen så hade vi inför den ett antal bortresta och sjuka, men ambitionen och fokus fanns inte på resultat utan SPELET. Totalt så sliter och jobbar killarna exemplariskt under matchen, men spelet vill aldrig riktigt lossna. Backlinjen ligger för djupt och trycks ytterligare tillbaka av vårt mittfält, som kommer alldeles för långt ner och vill hämta boll, istället för att ge vår backlinje utrymme att vända runt.

Det finns några riktigt fina ansatser i första halvlek, när vi kommer hela vägen och kan kombinera med vårt innermittfält. Albin hittar rätt med en löpning från högra hörnet av straffområdet och kan enkelt rulla in vårt första mål. Efter det så tappar vi fokus på spelet och vill komma upp alldeles för tidigt i banan. Felprocenten i passningarna är tyvärr också för hög för att kunna hålla bollen inom laget och när vi gör misstag så utnyttjar motståndarna dem.

Från matchen tar vi med oss att ligga bättre och närmare i press, att verkligen försöka vända hela vägen från kant till kant med fart och med ett tydligt understöd. Inför träningsmatchen på Annandagen så bestämde vi oss för att ladda upp med en ”spelträning” där vi i en träningssituation kunde gå igenom spelsystemet i lugn och ro. Vissa detaljer från förra matchen kunde vi rätta till hyfsat snabbt och andra tar förmodligen bara lite längre tid. Ingenting e ooooomöjligt, som en känd dalmas skulle sagt…

En detalj hade vi dock glömt på spelträningen och det var MOTSTÅNDARNA (visserligen agerade Alex jagande anfallare i andra laget, men 11 mot 1 är det ganska hyfsade odds på). Spelet blir betydligt enklare att hålla igång om man är ensam på plan, men när motståndare jagar och stressar så krävs det att det är fart i spelet. Med bara en avbytare blir inte heller uppgiften så mycket enklare.

Under första halvlek mot Hisingsbacka så blir det tydligt att vi behöver komma upp någon eller några sekunder i tempo, annars blir det för enkelt att följa med i vändningarna. Hisingsbacka får ett par tidiga mål, inte så mycket på eget spel, utan mest på att de tar tillvara på våra egna misstag när vi låter oss bli nedtryckta för långt ner i vårt straffområde.

Killarna får dock MYCKET beröm från Hisingsbacka-tränarna och spelarna och får höra kommentarer som ”De spelar ju ut oss killar” och ”Titta på Hönö och lär er hur man ska låta bollen göra jobbet”. I halvlek pratar vi om de detaljerna vi gått igenom på spelträningen någon timme tidigare och att fortsätta lägga fokus på spelet och inte resultatet.

Det leder till en halvlek som jag personligen tycker är en av de bästa, rent spelmässigt, som jag har sett på länge. Kombinationsspelet sitter mycket tydligare. Vi är vassare på att vända spelet med fart och vårt innermittfält kommer tydligare med i spelet. Det är som att en sådan där jobbig propp som suttit i en avloppskrök plötsligt lossnar med ett ”ploff” och vattnet rinner som just ett rinnande vatten.

Plötsligt kommer vi högre upp i banan och visar att vi kan hålla bollen i laget med tanke och med hårt jobb. Försvarsmässigt gör vi också en bättre insats och bjuder inte på så många misstag som i första halvlek. Killarna ska ha en stor eloge och en varm applåd för att de fortsätter att jobba för att spelet ska lossna och till slut får utdelning för sitt slit.

TACK alla föräldrar och andra supporters som följt med på dessa två bortamatcher och stöttat killarna. Nu går vi in i en ny träningsbubbla inför seriepremiären 17 april på Hönö Arena. Det är ingen träning på onsdag nu i lovveckan, utan vi väntar ut alla sjukdomar och påsklovsresor och går på det igen på söndag 12 april. Ser fram emot att se er ta nya utvecklingskliv då, killar!

Claes Sandros