Sammanfattning av de två första dagarnas spel i Gothia

Det går bättre och bättre match och match - det är nog den kortaste sammanfattningen jag kan tänka mig av 99ers (+ Double-Zeros) spel de första dagarna av Gothia. Måndagens spel bjöd på ömsom sol, men mest regn, och då snackar jag inte så mycket om vädret - även om det ungefär speglade matchen. Vi var ängsliga, försiktiga och väldigt passiva.

Det var inte alls de Red Giants som vi var vana vid. Istället fick taiwanesiskorna (som förresten inte var så små som vi hade trott från början) några chanser att rinna igenom vårt försvar, som de lyckades utnyttja. De hade en duktig målvakt, men samtidigt gjorde vi dem bättre än vad de var och vi kämpade helt enkelt inte som ett lag. På kvällen laddade vi med pizza och pasta på La Vacca innan vi njöt av invigningen på Ullevi.

Dag 2 började med tidig avfärd för match mot Järla. Innan pratar vi om att vi måste vara mycket mer taggade än vi var i första matchen. Och vi går faktiskt in med en helt annan inställning. Visserligen tar Järla ledningen, men vi får snabbt in en kvittering och efter det så har vi chans på chans, men ineffektiviteten hänger i sig. Spelet lyfter sig dock åtminstone ett par nivåer. Det är 5-6 minuter av första halvlek som förstör denna match för oss. Då tappar vi 1-1 till 1-4 och det tar givetvis ner modet på våra tjejer. Hela andra halvlek fortsätter vi dock sätta tryck mot Järla-målet, men vi får inte in bolluslingen. Istället lyckas Järla kontra in femman när vi trycker på allt vi har mot deras mål.

Glädjande var dock att Järla-ledarna kom efteråt och sa att vi hade bjudit på det bästa motståndet de haft hittills och att vi var ett riktigt bra och spelande lag. De undrade också hur vi kunde förlora mot taiwanesiskorna med detta spel - problemet var ju bara att det spelet var som bortblåst igår...

Andra matchen för dagen gick mot Örby, också det ett Stockholms-lag. Det blev en riktigt tuff kamp. Båda lagen hade fortfarande chans att gå till A-slutspel så det blev en hel del riv och slit. I första halvlek spelar vi dock den bästa fotbollen jag sett på ett tag nu, och definitivt den bästa fotbollen hittills i den här turneringen. En hel del snygga kombinationer, fick vi se - liksom en repris på Lotta Schelins mål mot Australien, när Julia A rundade målvakten och behärskat rullade in den.

Efter det så känns det som att vi har matchen som i en liten ask. Örby har en handfull kontringar på hela matchen, som kan anses som målchanser och de lyckas givetvis göra mål på två av dem. Vi, å andra sidan, sätter inte våra chanser - och det är ju tyvärr det fotboll handlar om. Man får inga stilpoäng...

Från de här två dagarna har vi sagt till tjejerna att vi skall ta med oss att vi har lyft spelet från match till match. Nu fattas det bara att vi också sätter dit våra målchanser, och att vi är mer noggranna i våra bollkontakter i försvarsspelet. Nu satsar vi vidare mot Häcken-matchen imorgon och vidare B-slutspel på torsdag.

Äventyret fortsätter även om det hittills mest har varit som att ta sig igenom en tät djungel med machete...