Kick-start på höstsäsongen

Lindome GIF - Hönö/Björkö 1-6

Ja, jag vet! Detta reff kommer alldeles för sent. Söndagskvällen och resten av veckan smet iväg som en avlöning och nu sitter jag därför här en vecka senare och försöker minnas tillbaka till Lindevi.

Efter ett Gothia som var ett känslomässigt Balder där vi kastades mellan de euforiska G-krafterna på toppen till kompressionen som kom efter uttåget på straffar, så kändes det ändå ganska skönt att komma igång igen. Kristin Ölmgren, vårt nyförvärv under sommaren, gjorde sin första tävlingsmatch och våra grymma juniortjejer i Hönö/Hjuvik, Tova och Lina, gjorde sig förberedda för nya bravader.

Matchbilden blev den väntade. Vi har enormt mycket boll och Lindome är sällan över på vår planhalva. Det nykomponerade anfallsparet för dagen, Borgqvist och Johanna, skojar med backlinjen gång på gång, understödda av Kristin och Lina/Tova på kanterna och Julle och Andborn i mitten.

Det dröjde dock fram till 10:e matchminuten innan det gav resultat. Borgqvist får bollen felvänd i straffområdet med en back i ryggen, vänder på en peng som inte finns längre i den svenska myntfloran och sätter den otagbart upp i krysset. Vackert, förlösande, och – skulle det visa sig – inte sista baljan vi skulle få se från de skorna den här dagen.

Vi fortsätter trycka på. Anfallen avlöser varandra och vi nyper ofta Lindomes uppspel tidigt. Vi har åtminstone två ribbträffar och en stolpträff, och därtill ett gäng chanser som antingen målisen gör bra räddningar på eller som smiter tätt utanför. Dessutom samlar vi hörnor som en ”prepper” (här har ni en definition) samlar förnödenheter inför vad som komma skall. Med lite mer hörnträning så hade vi haft en ledning på 5, 6 pyttsar efter första halvlek.

Därför, när vi som bäst väntar på att säcken med insamlade målchanser ska brista och resultera i målvrål så kommer istället opsykologiskt en kvittering. Jag har blivit tvungen att smyga undan för en välbehövlig teknisk paus i buskarna bakom båset strax innan detta händer och därför kan jag inte riktigt förklara det hela mer än att bollen till slut ligger i vårt nät. De tekniska pauserna ska jag försöka undvika i fortsättningen...

I paus är ändå stämningen ganska lugn. Vi vet att vi är bättre och att vi har 45 minuter på oss att sätta alla de chanser som missades i första halvlek. Vi vet vad vi ska göra, det är bara att gå ut på plan, ha roligt och göra varandra bra. Och det kan man säga att tjejerna lyckades med i andra halvlek. Övertaget blir ännu mer tydligt. Lindome tillåts inte ens komma i närheten av vårt straffområde och vi vräker på med anfall från alla vinklar.

Målen börjar också trilla in, och bakom de flesta av dem ligger en viss fröken Borgqvist. 8 minuter in i andra halvlek sätter hon ledningsmålet och efter det är det aldrig något snack. En av de positiva sakerna med den här matchen är också att vi kommer väldigt högt upp med våra ytterbackar. Torger och Emelie följer med upp i anfallen och vi får chans att anfalla med riktigt mycket folk

3-1-målet är ett resultat av det. Torger spelas loss på sin högerkant, viker inåt och sätter ett skott från straffområdeskanten som målisen är på, men inte lyckas hålla. Torger är för övrigt felfri idag. Hon ligger rätt på försvarssidan hela matchen, bryter flera farliga uppspel och är ofta den som också sätter avgörande passningar i våra egna anfall. Lysande helt enkelt!

Den andra starkt lysande stjärnan idag är så klart Borgqvist, till stor del assisterad av Kristin. När Julia får bollen i straffområdet så smäller det på löpande band. Bakom fyra av målen står Kristins briljanta framspelningar. Men som alltid finns det ett hårt jobbande kollektiv och lag bakom målen. Alla är delaktiga i segern idag. Härligt också att se Tisell tillbaka i en seriematch och spela på tre olika positioner under matchens gång – anfallare i början, mittback när Vickan fick kramp i andra halvlek och yttermitt i slutet. På alla positionerna gör hon ett fantastiskt jobb.

Nu ser vi fram emot nästa drabbning (som pga min lata skrivnerv är redan denna dag) mot Mölndal på Björkö. Nya chanser att visa att vi har det som krävs och att vi aldrig ger oss! Tack för stödet från läktaren, och tack Lindome för varmt välkomnande!

Claes Sandros