Från mörker till ljus

Öjersjö/Utbynäs - Hönö/Björkö 3 - 5

Alla ni konfirmander som lydde farbror eller gumman Prästens råd i helgen och gick för att lyssna till påskens budskap vet att temat för påsknattskvällen är "Från mörker till ljus". Det som ser så hopplöst bedrövligt oåterkalleligt sorgligt ut på Långfredagen vänds helt plötsligt till glädje, hopp och fullständig makalös eufori på Påskdagen. Det är en resa vi får göra när vi tittar på en helt vanlig Hollywood-film och idag var det en resa vi fick göra på en seriepremiär på en fotbollsplan mellan Landvetter och Partille.

Till dagens premiärmatch kom vi stärkta av en Feel Good-dag igår där tjejerna fick prata om inre styrka, mental balans och laganda och det behövdes sannerligen idag. Motståndarna var ett nykomponerat gäng med de bästa tjejerna från Öjersjö och Utbynäs - alltid svårt att veta vad vi står och hur bra motståndarna är. Innan match finns dock en go känsla i kroppen. Första matchen för säsongen är alltid lite speciell, men vi vet vad vi kan och vi är förberedda.

Första minuterna är ganska mycket kuddkrig på en såpad telefonstolpe. Lagen ger och tar lite mjuka paket åt båda håll, men det leder inte till några rejäla målchanser. Men när första halvlek så kommer upp mot minut 10 så hotar vi i djupled med en fin boll bakom deras höga backlinje. Tilda stormar fram mot en ensam Ö/U-målis och gör inget misstag utan prickskjuter in ettan. En ännu behagligare känsla i kroppen och en go start på årets säsong.

Men där och då händer något, för precis som euforin bland folket i Jerusalem kändes lite svart och dyster redan när Jesus red in på en åsna på Palmsöndagen, så var känslan av att "det här grejar vi" behagligt bedräglig efter vårt ledningsmål. Vi slutar helt enkelt att visa hjärta och vilja och det är farligt på en fotbollsplan. Det tillsammans med att Öjersjö-planen är stenhård som ett nygjutet betonggolv gör att Ö/U:s taktik med långa bollar på snabba forwards till slut ger utdelning. Vi gör ett par individuella misstag och vips så har en blåvit anfallare runnit igenom och prickat in kvitteringen bakom en chanslös Hilda.

Nu börjar vi bli lite ängsliga i bollbehandlingen. Ett spel som normalt består av stensäkra brytningar, enkla passningar till rättvänd spelare och ett effektivt anfallsspel blev istället tveksamt, svårt och tillkrånglat. Resten av halvleken är en enda lång Golgata-vandring där vi försöker komma på genombrott och där ett nytt ledningsmål inte alls är långt borta, men när vi istället gör några individuella misstag i känsliga situationer så straffas vi istället med ytterligare ett friläge, en frispark och två mål i baken.

I halvlek pratar vi om att minimera misstagen, att gå på höga bollar innan studs och att säkra understödet för varandra. Samtidigt byter vi taktik för att pressa på mer framåt och bli mindre ofarliga i våra anfallsstötar. Tillbaka till gamla välkända 3-4-3 och klassiskt H/B-spel. Att det är en premiärmatch märks generellt på tjejernas humör. Det är lite grinigt och gnälligt från båda håll och man vill verkligen ha en vinst i första matchen för säsongen.

Efter 50-60 minuters spel så kommer så den klassiska vändpunkten när det mentala ösregnet och kompakta dödsmörkret vänds till en liiiiten strimma ljus i slutet på tunneln. Passningsspelet börjar plötsligt gå snabbare och rakare och vi hotar mycket mer effektivt i djupled. I samband med det så råkar dock Johanna ut för en skada på ett yttre ledband i foten. Vi hoppas att det inte ska vara så farligt, utan att hon snart är tillbaka på plan igen.

Hela andra halvlek så får vi också ordning på vårt försvarsspel. Vi är bestämda, följsamma och brytningssäkra igen. En helt annan attityd än i första halvlek. Nu är det vi som fullständigt äger både boll och match och kommer till avslut gång på gång. Tilda får sätta ytterligare ett par pyttsar på genomspringning med perfekt timing och vacker hörnkombination. Andborn sätter dit den efter en tilltrasslad situation på hörna där bollen sakta letar sig in i nätmaskorna, och Torger får dunka dit femman gött med en stenhård vrist i nättaket. På mindre än 20 minuter har vi vänt ett plågsamt 1-3-underläge till euforisk vinst 5-3. JA, VI VAR SANNERLIGEN UPPSTÅNDNA! Nu såg tjejerna mer ut som något som precis lämnat lagår'n på vårens kosläpp (därav den illustrativa bilden): ystra, bubblande av glädje och lite smågalna (vilket resulterade i två gula kort...)

Även om spelet i första halvlek inte direkt skulle ha fått en I-or på uppåt-tjack att ta sina första danssteg av lycka, så visar vi en fantastisk lagmoral i matchens slutskede när vi hela tiden jobbar tillsammans och snackar positivt peppande. Visst blir vi lite stressade och gnälliga när det inte riktigt går som vi vill, men samtidigt kanaliserar vi den ilskan och frustrationen genom spelet, kör den genom passningsspelets och löpningarnas grottekvarn och ut på andra sidan kommer en lagmaskin som är MYCKET svår att stoppa för motståndarna. VACKERT att se och uppleva!

Till nästa match gäller det att vi kommer in med samma attityd från minut 1 och inte väntar till en bit in i andra halvlek innan vi börjar kriga. Varje närkamp är viktig. Vi vet att vi är ett lag som många vill slå och ge en liten knäpp på näsan, och då måste vi fortsätta visa attityd och därigenom stötta varandra. Vi är ETT lag med MÅNGA individuella kvaliteter. Får vi de små kugghjulen att jacka i varandra så ser det MYCKET bra ut inför fortsättningen.

TACK för en vändning som ger råg i ryggen och TACK för stöttningen vid sidan av plan som kommit dit med bil, hojjen eller kanske motoriserad kvast. Nu laddar vi för hemmapremiären på fredag. Då ska vi tagga till redan i starten och bjuda på lite underhållning i vårsolen. Välkommen till Hönö Arena då!