Avbryt
Börja följ

Fyll i din e-postadress för gratis uppdateringar om HK Brukspôjkera

Följ

HK Brukspöjkera

Följ oss för uppdateringar
Följ
HK Brukspôjkera
Välj lag

Kontaktinformation

Namn HK Brukspôjkera
Adress Spinnvägen 17
Postadress 66931 Deje
Telefon 076-2517392
E-post hkbrukspojkera@telia.com
Orgnr 873201-0619
Swish 1233622412
Kontonr BG: 375-9388

Om HK Brukspôjkera

Historien om HKB

Klubbhistoria

Hela klubben i en plastkasse
- Vi vill spela basket, sa Roger och Per.
- Ingen kôrgbôll. Vi ska spela handboll, sa den andre Per.
Och så blev det. Så blev HK Brukspôjkera till hösten 1972.
Det fanns egentligen två huvudskäl till att föreningen bildades
 Den nya sporthallen stod klar och väntade på verksamhet.
 Ishockeyn, med stora traditioner, hade lagt ner verksamheten.
 Tre ungdomar utan kunskap om handboll drog därför igång något helt nytt.
 Med kassan i plånboken och administrationen i en plastkasse startade klubben sin knaggliga bana.

1972-1980             Hur gör vi med tjejerna?  
Det var Per Jansson, föreningens förste ordförande, som bestämde att det skulle bli handboll. Även klubbnamnet var Pers idé. HK Deje var för töntigt och eftersom sporthallen byggts där det en gång stått bruksbostäder, tyckte Per att ett namn med anknytning till bruket skulle passa.
Hösten 1973 drog verksamheten igång. Dräkter hade köpts. John-Erik "Jollen" Nilsson, med förflutet i Skoghall, engagerades som tränare. Det raggades spelare.

De flesta visste inte mycket om handboll, så de första åren präglades mer av entusiasm än kunskap. A-laget tragglade i botten av div IV, då lägsta serien. Men under den här perioden rekryterades ledare som i framtiden kom att betyda och  fortfarande betyder mycket för föreningen. Namn som Malte Ottosson, Kenneth Bodin och Staffan Fridh dök tidigt upp i rullorna.
Apropå klubbnamnet spekulerades i klubbladet, som var med från starten, om eventuella bekymmer med att starta flickhandboll. 1975 var tjejerna i gång, Hösten -76 det första flicklaget i spel. Och något problem blev det aldrig. Säsongen 79/80 gjorde damlaget debut och klev omgående upp i division III.
Samma säsong organiserades ungdomsverksamheten om från grunden med 9-10-åringar. Inte längre några nybörjarlag bland äldre pojkar och flickor. De yngre pojklagen började bli framgångsrika. Det skulle komma att bana väg för framtiden.

1981-1985               Friplåt räckte för Hellgren
Brukspôjkera blir erkänt som  handbollsförening. Utvecklingen är stor första hälften av 80-talet. Lagen blir fler och fler, medlemsantalet växer från 200 till över 500. Damerna tar bronsplats i div II våren -82, men därefter begärs laget ner en division. Återväxten var ännu inte riktigt säkrad äldsta flicklaget 11-12-åringar.

Men när föreningen firade tioårsjubileum lyfte hela verksamheten. Både damer och herrar klev upp i division II. HKB arrangerade en juniorlandskamp för tjejer mellan Sverige-Norge, och fick som arrangör toppbetyg både av handbollsförbunden och media. säsongen avslutades med en ännu större publikfest när landslagsstjärnorna Claes Hellgren och Pelle Carlén kom till Deje som färska svenska mästare och förstärkte herrlaget i en uppvisningsmatch mot Hellton. Hellgren och Carlén skrev autografer i en halvtimme efteråt. Stor propaganda. Och herrarnas enda gage var två friplåtar till ett diskotek i Karlstad...
HKB har alltid haft ambition att våga gå egna vägar och skaffa nya erfarenheter. Därför engarerades polska proffset Malgorzata Rogocz under två år. Hon tränade en radda ungdomslag och var spelande tränare i damlaget. Sportsligt gav det kortsiktiga och kanske dyrköpta resultat. Men det gav också nya influenser och erfarenheter.
I grannorten Forshaga hade handboll startats av några tonåringar. Verksamheten hotade dö ut.
HKB tog över verksamheten och bedrev handboll i Forshaga  till det att Forshaga HK åter var berett att stå på egna ben. Våren 1985 var herrlaget snubblande nära kvalplats till division I, tredjeplaceringen i division II största meriten hittills. Under sommaren byggde spelare och ledare en folkpark i Mölnbacka, allt för att skapa nya intäktsmöjligheter.

1986-1990              Fredagsfest med Dejes stolthet
Fredag var fest i sporthallen i slutet av 80-talet. Herrlaget ofta i toppen av division II och på hemmaplan närmast omöjligt att tas med. Motståndare på motståndare manglades sönder. Spelare som Ulf Karlsson, Ulf Larsson, Lennart Ek, Jonas Palsten var profiler i ett lag som fyllde läktarna. Epitet "Dejes stolthet" blev ett begrepp.
Samtidigt var pojkhandbollen stark. Juniorlaget spelade hem en mellansvensk juniorserie i kamp med bland annat Guif. I laget fanns killar som sedermera blev bofasta länge i A-laget: Dan Mangsbo, Lars Fransson, Jonas Palsten, Anders Carlsson, Anders Persson.
Nu började även tjejsidan växa sig stark. Det gav bland annat resultat i Lilla VM i Kristinehamn 1988 då HKB la beslag på samtliga tre guld som stod på spel på tjejsidan. En bravad som senare kom att upprepas mer än en gång.
1988-89 blev Ulf Karlsson, då 28 år, förste spelaren i föreningen att erövra spelarmärke i guld och passerade dessutom över 1 000 gjorda mål. Ulf var med redan på 70-talet i Värmlands sämsta lag. En del hade hänt sedan dess.

1991-1995            Linda första landslagsspelaren
Verksamheten breddas. Handbollsskola, med mer lek än handboll, startas för de yngsta
Linda Sigurdsson
barnen (5-7 år). 140 inbjudningar skickades ut och nästan 60 barn kom. Succé.
Herrlaget hänger med i division II men tappar mark efterhand och trillar våren 1995 ner i "trean".
Damlaget går åt andra hållet och våren 1992 skrivs idrottshistoria. Damerna, som fått ta över ett halvt lag från Hellton vinner både div II-serien och kvalserien till "ettan". Våren i sporthallen är en enda lång fest, med fullt hus och liv i luckan match efter match. Paula Gustavsson, Monica Johansson och Camilla Hedestad var med på 70-talet när flickhandboll startades i Deje. Nu var tjejerna med och tog steget upp i division I. Tungt.
Den här säsongen blev dessutom Linda Sigurdsson den första spelaren fostrad i föreningen som nådde landslaget. Linda spelade tre juniorlandskamper mot Norge i Oslo. 
Något år senare följdes hon av en annan Linda i blågult. Linda Hedlund fick chansen att spela i ungdomslandslaget och värvades senare till elitserielaget Skuru.

Klart för div I. Övre aden fr v: Jessica Axelsson, Åsa Kjellman, Linda Glavå, Paula Gustavsson, Monica Johansson, Lotta Strömbäck, Linda Sigurdsson, Katarina Karlsson. Nedre raden fr v: Malin Grundström, Carina Molander, Camilla Hedestad, Linda Hedlund, Anette Ruud och Åsa Johansson

Första säsongen i division  I nådde damerna fjärde plats. Linda Hedlund var tvåa i seriens skytteliga med 122 mål. 
Året därpå jagade damerna Borlänge i toppen av serien. Dalalaget knep kvalplatsen uppåt,HKB blev tvåa. Säsongen 93-94 är det samma visa. Men då med Norrköping som etta före HKB.
HKB:s damer presterade de här två åren klubbens bästa resultat någonsin.
Med spelare som Anette Nilsson (med tre SM-guld i Tyresö) och Åsa Johansson i spetsen visade upp handboll av mycket hög kvalité.
Samtidigt visade föreningen styrka på ungdomssidan. HKB blev bästa förening både i Lilla VM och Hellton Cup.

1996-2000           Paula dubbel guldtjej
Våren -96 sade damerna adjö till div I. Laget klarade kvalplats, men avstod från att slåss om platsen. En generationsväxling var på gång, det ansågs lämpligare att börja om i division II och slussa in ungdomar.
Herrarna blir tvåa i div III. Men året därpå är laget redo att ta steget upp igen. Damerna vinner sin div II-serie. Besegrar Önnered borta i förkvalet till div I med 18-17, men förlorar hemma med 17-20 och säsongen är över.
Ungdomarna fortsätter att svara för god PR. Sex lag med i Lilla VM, där alla Värmlandslag deltar. Samtliga gick till final. 
Resultat: tre guld och tre silver.
På årsmötet 1998 får Paula Gustavsson förtjänstmärke i guld som ledare (15 år). Hon blir därmed den förste som erövrar guldmärke både som spelare och ledare. Damerna förlorade än en gång i förkvalet till div I, den här gången mot Aranäs. Herrarna klarade som nykomling kontraktet i div III (gamla div II) utan större problem.

Säsongen 98-99 blir inte så lyckad för seniorlagen. Herrlaget trillar ur div III, damerna missar kvalplats till div I. Men underlaget för framtiden byggs på. Framförallt på tjejsidan. Samtliga fyra länsserier för tjejer vinns av HKB-lag
Året därpå fortsätter ungdomarna att göra god reklam. HKB var med i åtta av tio finaler i Lilla VM och tog sex guld.
Totalt överlägset. Så imponerande att Dejeskolan fann anledning att uppmärksamma de duktiga ungdomarna med en hyllning. Därtill ska noteras att damjuniorerna tog sig till steg 4 i JSM, blev därmed bland de 16 bästa lagen i landet.
Seniorlagen hade en mellansäsong, damerna mittenlag i tvåan och herrarna på tredje plats i fyran.
Under säsongen tog styrelsen beslut om en organisationsöversyn, vilket aldrig tidigare skett.

2001-           Ny dominans i Lilla VM
Två poäng från serieseger.
Men kanske var det lika bra att det unga damlaget stannade en säsong till i div II. Det var lite upp och ner under säsongen, många bra matcher varvades med sämre.
Herrarna blev åter trea i div IV, utan chans på serieseger.
Och åter blev HKB bästa förening i Lilla VM. Fyra lag i final, två vann. Därtill blev C-pojkar -89 distriktsmästare i nya Yngves Cup.
Notabelt är också att en ny organisation klubbades på årsmötet.

Våren 2002 tog herrarna åter steget upp i div III. HKB vann seriefinalen borta mot Kristinehamn klart och tog steget upp.Noterbar var rekordsegern mot Trollhättan med 51-6.
HKB inledde ett samarbete på herrsidan med Forshaga, vilket kortfattat innebär att HKB sköter seniolagen, Forshaga juniorlagen.
Damerna hade ett mellanår och blev fyra i damtvåan.
Ungdomssidan är större än någonsin, hela 35 procent av Dejeskolans elever i årskurs 2-9 spelar handboll som därmed är största sporten i Deje. HKB uppvaktar kommunen om att sporthallen inte längre räcker till.I Lilla VM blev det tre guld och HKB åter bästa förening.
Landslagstjejen Tina Flognman gästade sin forna förening och tränade D-flickorna. Gissa om det blev succé.
Magnus Hultcrantz valdes till ordförande på årsmötet.