Ekhagen borta

Lagets ledarskribent Tobias Engborg har nu vävat en lärling i form av Figge som här debuterar som matchreferent:

En stark trupp samlas i mycket god tid, närmare bestämt 2 timmar innan matchstart på Strömsbergsvallen när Ekhagen står för motståndet.
Ingen vet egentligen varför, men det har tisslat och tasslat en hel del om fenomenet och enligt rykten, så är det vår ledarstab som har kommit fram till att det kan vara den avgörande ingrediensen för att ta 3p.
I laget för aftonen hittade vi en debutant, den mytomspunne gamla stormålvakten Philip Fredriksson. Philip som är född och uppvuxen på gräsplanerna i Hovslätt hade stor press på sig, trots att han inte längre är i samma form som han en gång varit.

Vi startar matchen fantastiskt bra. Högt tempo, bra passningsspel och mycket rörelse. Det skulle också visa sig ge utdelning. Per gör bort sin spelare på vänsterkanten, tar sig in i straffområdet och lägger en passning snett inåt bakåt, K klackar/släpper bollen till Berra som distinkt bombar in 1-0 i målvaktens vänstra hörn.
Vi fortsätter mala på och gör även 2-0 genom Per, som äntligen gör sitt första mål för säsongen. Han sänkte målvakten med en hockeytackling och rullade sedan in bollen lite retligt. Efter en grymt stark första kvart, så går det viskningar om att detta kommer bli en överkörning.

Så blir det inte, utan vi slappnar av samtidigt som Ekhagen trycker på. De gör 1-2 genom en frispark från 30 meter. Bollen fick en obehaglig bana och studsar precis innan vår lite lätt ringrostiga målvakt skulle ta bollen.
Vi hänger lite med huvudet och tätt efter rivs en Ekhagsspelare ned i straffområdet. FILMNING skriker hela Ekhagsvallen, men domaren blåser straff. Alla är vansinniga, men trots raseriet kunde man skymta ett litet leende på Figges läppar, han som bara älskar fula knep.

Vi öppnar andra halvlek ganska svajigt. Men efter en trasslig situation så studsar bollen ut till Hampus, som på rent Ola Toivonen maner sätter bollen iskallt i nättaket. Därefter var det lite stökigt och studtals ovårdat spel. Och efter en incident på mittplan där Hugo fick en spark på smalbenet, kunde Plym bara inte hålla tyst. Han blir rosenrasande och helt illröd likt matadoren i Tjuren Ferdinand. Han skriker skoningslöst efter domaren att "NU FÅR DET FAN VARA NOG". Domaren springer ut till vår bänk och var inte långt ifrån att skicka upp vår coach på läktaren. Denna gången kom han med nöd och näppe undan med en rejäl tillsägelse.

Ekhagen gör sedan 3-3 på en lurig frisparksvariant efter att Engborg kapat ekhagsspelaren precis utanför straffområdet. Denna gången var Philip i målet helt chanslös. Vi tar sedan ledningen för 3e gången i matchen genom Berra. Han rycker sig loss från försvaret och hör från Calzone, som gormar sig hes, att målvakten är långt ute. Likt Totti, lägger Berra en kylig och otroligt känslig chip över målvakten.

Vi tappar ledningen ytterligare en gång då Ekhagen hade tur med en studs och kvitterar i öppen kasse.
Som det gäng krigare vi är fortsätter vi mala på och lyckas göra 5-4. Det var Pers tur att fira för andra gången efter att ha vikt in ett stenhårt skott bakom målvakten i den 85e minuten.
Tack och lov lyckas vi hålla ledningen hela vägen ut denna gången, och segern är ett faktum!